Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rostorangelav

Organismgrupp Lavar Blastenia ferruginea
Rostorangelav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rostorangelav är en skorplav med ljust till mörkt grå (K-), slät-vårtig-sprucken, tunn-otydlig bål. Apothecierna är biatorina (diskfärgad kant), -1(-2) mm i diameter, orange-rostbruna-mörkt roströda med skiva och egenkant C- eller skiva C- och egenkant C+ röd, ofta tättstående, oregelbundna och länge platta, sittande med smal bas, med en tydlig, skivfärgad-ljusare, ofta veckad egenkant som saknar eller endast har mycket få alger. Sporer ensepterade, 13-17 × 8-11,5 µm, septum 5-9 µm långt. Arten var tidigare känd under namnet Caloplaca ferruginea (Arup m.fl. 2013). Påminner om Blastenia hungarica vars sporer är 11-15 × 5-8 µm med 3-6 µm långt septum, och B. subathallina, som har C+ röd skiva och kant.
Utbredning
Länsvis förekomst för rostorangelav Observationer i  Sverige för rostorangelav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är laven känd från Skåne till Lule lappmark, men är numera sällsynt i stora delar av utbredningsområdet. Uppgifter från fjälltrakter är i de flesta eller samtliga fall felaktiga. Speciellt i Uppland fanns det förr många lokaler men idag finns mycket få fynd. Arten har i Götaland och speciellt på Gotland i stor utsträckning förväxlats med Caloplaca subathallina och i södra Norrland ibland med Blastenia hungarica. Många rapporter på Artportalen (Artportalen 2016) är säkerligen felaktiga och samtliga uppgifter behöver kontrolleras. Av denna anledning är nuvarande status och utbredning i behov av utredning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Arten förekommer i Norge (Livskraftig LC, Timdal 2015) och i Finland (rödlistad som Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010), men saknas i Danmark. I England och i Centraleuropa har arten försvunnit eller minskat kraftigt (Fletcher & Laundon 2009). Världsutbredningen omfattar Europa, Nordamerika och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bcd
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten finns spridd i stora delar av landet och växer främst på aspgrenar, men även på stammar på senvuxna, öppet stående träd. I södra Sverige växer den ibland på ädellövträd. Arten har i södra Sverige minskat, sannolikt dels p.g.a. att antalet senvuxna aspar i skogsmark blivit färre och dels p.g.a. luftföroreningarna. Höga kvävehalter gynnar inte arten. Delvis är dock orsaken till tillbakagången oklar. Arten har tidigare och är kanske fortfarande sammanblandad med Caloplaca subathallina varför ej kontrollbestämda uppgifter måste tolkas med försiktighet. Av denna anledning är nuvarande status och utbredning i behov av utredning. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (200-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (800-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 (20-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex, minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bcd).
Ekologi
Många äldre fynd gjordes på rönn som tillsammans med asp var de vanligaste värdträden. Numera görs de flest fynden på asp och ask, framför allt på senvuxna träd. Arten förekommer både på grenar och stammar i öppna till halvöppna lägen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· asp
· asp
· oxlar
· oxlar
· skogsalm
· skogsalm
· skogslönn
· skogslönn
· triviallövträd
· triviallövträd
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Blastenia, Art Blastenia ferruginea (Huds.) A.Massal. - rostorangelav Synonymer Caloplaca ferruginea (Huds.) Th.Fr., Lichen ferrugineus Huds., rostlav

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bcd
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten finns spridd i stora delar av landet och växer främst på aspgrenar, men även på stammar på senvuxna, öppet stående träd. I södra Sverige växer den ibland på ädellövträd. Arten har i södra Sverige minskat, sannolikt dels p.g.a. att antalet senvuxna aspar i skogsmark blivit färre och dels p.g.a. luftföroreningarna. Höga kvävehalter gynnar inte arten. Delvis är dock orsaken till tillbakagången oklar. Arten har tidigare och är kanske fortfarande sammanblandad med Caloplaca subathallina varför ej kontrollbestämda uppgifter måste tolkas med försiktighet. Av denna anledning är nuvarande status och utbredning i behov av utredning. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1000-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (200-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (800-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 (20-40) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (20-30) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex, minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och faktisk eller potentiell exploatering av arten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bcd).
Rostorangelav är en skorplav med ljust till mörkt grå (K-), slät-vårtig-sprucken, tunn-otydlig bål. Apothecierna är biatorina (diskfärgad kant), -1(-2) mm i diameter, orange-rostbruna-mörkt roströda med skiva och egenkant C- eller skiva C- och egenkant C+ röd, ofta tättstående, oregelbundna och länge platta, sittande med smal bas, med en tydlig, skivfärgad-ljusare, ofta veckad egenkant som saknar eller endast har mycket få alger. Sporer ensepterade, 13-17 × 8-11,5 µm, septum 5-9 µm långt. Arten var tidigare känd under namnet Caloplaca ferruginea (Arup m.fl. 2013). Påminner om Blastenia hungarica vars sporer är 11-15 × 5-8 µm med 3-6 µm långt septum, och B. subathallina, som har C+ röd skiva och kant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rostorangelav

Länsvis förekomst och status för rostorangelav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rostorangelav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är laven känd från Skåne till Lule lappmark, men är numera sällsynt i stora delar av utbredningsområdet. Uppgifter från fjälltrakter är i de flesta eller samtliga fall felaktiga. Speciellt i Uppland fanns det förr många lokaler men idag finns mycket få fynd. Arten har i Götaland och speciellt på Gotland i stor utsträckning förväxlats med Caloplaca subathallina och i södra Norrland ibland med Blastenia hungarica. Många rapporter på Artportalen (Artportalen 2016) är säkerligen felaktiga och samtliga uppgifter behöver kontrolleras. Av denna anledning är nuvarande status och utbredning i behov av utredning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Arten förekommer i Norge (Livskraftig LC, Timdal 2015) och i Finland (rödlistad som Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010), men saknas i Danmark. I England och i Centraleuropa har arten försvunnit eller minskat kraftigt (Fletcher & Laundon 2009). Världsutbredningen omfattar Europa, Nordamerika och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Blastenia  
  • Art
    Blastenia ferruginea(Huds.) A.Massal. - rostorangelav
    Synonymer
    Caloplaca ferruginea (Huds.) Th.Fr.
    Lichen ferrugineus Huds.
    rostlav

Många äldre fynd gjordes på rönn som tillsammans med asp var de vanligaste värdträden. Numera görs de flest fynden på asp och ask, framför allt på senvuxna träd. Arten förekommer både på grenar och stammar i öppna till halvöppna lägen.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· triviallövträd - Trivial deciduous forest trees - red list assemblage (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Arten har minskat i södra och mellersta Sverige, sannolikt dels p.g.a. att antalet senvuxna aspar i skogsmark blivit färre och dels p.g.a. luftföroreningar. Höga kvävehalter missgynnar sannolikt arten. Delvis är dock orsaken till tillbakagången oklar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Kända lokaler bör skyddas. Samtliga fynduppgifter, gamla som nya, bör kontrolleras. Arten bör eftersökas på äldre lokaler i större omfattning. Spara senvuxna träd i större omfattning.
Utländska namn - NO: Jernoransjelav, FI: Ruostekultajäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http:/www.artportalen.se. [uttag 2016-10-28]

Fletcher, A. & Laundon, J. R. 2009. Caloplaca. I: The Lichens of Great Britain and Ireland, red. Smith m.fl. 2016. British Lichen Society, Natural History Museum.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-28]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Blastenia  
  • Art
    Blastenia ferruginea, (Huds.) A.Massal. - rostorangelav
    Synonymer
    Caloplaca ferruginea (Huds.) Th.Fr.
    Lichen ferrugineus Huds.
    rostlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup