Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten svartspik

Organismgrupp Lavar Chaenothecopsis nana
Liten svartspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten svartspik är en saprofytisk olicheniserad svamp (dvs. inte en lav) som liknar knappnålslavarna genom att apothecierna är tydligt skaftade. Bålen är insänkt i substratet, dvs. någon bål kan inte ses på ytan men ytan på substratet får ofta en ljus till vitaktig yta. Apothecierna är kortskaftade, 0,4-0,6 mm och har förhållandevis stora och breda svarta huvuden. Epithecium är rödaktigt brunt och hypothecium blekt ärggrönt till brunaktigt. Alla delar av apotheciet saknar kemiska reaktioner. Skaftet är brunt till grönaktigt brunt på utsidan, medan de centrala delarna är bleka. Sporerna är osepterade, ovala med tillspetsade ändar, något brunaktiga till mörkbruna och 6-7 × 2,5-3,5 µm. Sporsäckarna är cylindriska med toppen genomborrad av en tunn kanal. Småspik Mycocalicium subtile kan ibland likna liten svartspik, men småspik förekommer uteslutande på exponerad ved, har sporer vilka är 7-8 × 3,5-4 µm och har sporsäckar med en topp utan kanal.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten svartspik Observationer i  Sverige för liten svartspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Liten svartspik förekommer på ett 50-tal lokaler från Södermanland till Lule Lappmark, men det finns få fynd från mellersta Dalarna och Hälsingland och söderut (Artportalen 2016). Liten svartspik har troligen ett högt mörkertal, varför arten bör ytterligare uppmärksammas vid inventeringar av lavar i granskog. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Liten svartspik saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar på norra halvklotet Europa, Asien och Nordamerika och på södra halvklotet i Australasien och Sydamerika (Tibell 1999).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3c+4c; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på granbark i boreala barrskogar med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet. Arten rödlistas därför som NT. Antalet reproduktiva individer skattas till 1400 (200-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 700 (100-1500). Minskningstakten uppgår till 25 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+3c+4c; D1).
Ekologi
Liten svartspik påträffas på bark av gran och mer sällsynt på lövträd och ved. Huvudsakligen finns den i naturskogsartad granskog. Den kan förekomma i gammal skog som utvecklats fritt efter t.ex. kolvedshuggning eller dimensionsavverkning. Sådana skogar har lång trädkontinuitet och har aldrig varit kalavverkade. Gransumpskogar, bördiga fjällnära skogar och bäcknära granskogar är exempel på viktiga biotoper. Liten svartspik tål skuggiga förhållande, t.ex. på stammen under grenar på så kallade ”kjolgranar”. Främst förekommer arten på släta barkflagor. Den kan även växa på grövre grenar. Granstammarna brukar vara grova, men det går ibland att finna arten på klena senvuxna träd. På de trädstammar som arten växer på finns alltid flera andra arter av knappnålslavar t.ex. grynig nållav Chaenotheca chrysocephala, vitgrynig nållav C. subroscida (rödlistad som Nära hotad NT), grå nållav C. trichialis och ärgspik Microcalicium disseminatum. Det finns enstaka fynd på gammal ek i södra Sverige samt på klibbal och sälg i Mellansverige.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· klibbal
· klibbal
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Eurotiomycetes, Ordning Mycocaliciales, Familj Mycocaliciaceae, Släkte Chaenothecopsis (svartspikar), Art Chaenothecopsis nana Tibell - liten svartspik Synonymer dvärgnål

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3c+4c; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på granbark i boreala barrskogar med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet. Arten rödlistas därför som NT. Antalet reproduktiva individer skattas till 1400 (200-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 700 (100-1500). Minskningstakten uppgår till 25 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+3c+4c; D1).
Liten svartspik är en saprofytisk olicheniserad svamp (dvs. inte en lav) som liknar knappnålslavarna genom att apothecierna är tydligt skaftade. Bålen är insänkt i substratet, dvs. någon bål kan inte ses på ytan men ytan på substratet får ofta en ljus till vitaktig yta. Apothecierna är kortskaftade, 0,4-0,6 mm och har förhållandevis stora och breda svarta huvuden. Epithecium är rödaktigt brunt och hypothecium blekt ärggrönt till brunaktigt. Alla delar av apotheciet saknar kemiska reaktioner. Skaftet är brunt till grönaktigt brunt på utsidan, medan de centrala delarna är bleka. Sporerna är osepterade, ovala med tillspetsade ändar, något brunaktiga till mörkbruna och 6-7 × 2,5-3,5 µm. Sporsäckarna är cylindriska med toppen genomborrad av en tunn kanal. Småspik Mycocalicium subtile kan ibland likna liten svartspik, men småspik förekommer uteslutande på exponerad ved, har sporer vilka är 7-8 × 3,5-4 µm och har sporsäckar med en topp utan kanal.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten svartspik

Länsvis förekomst och status för liten svartspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten svartspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Liten svartspik förekommer på ett 50-tal lokaler från Södermanland till Lule Lappmark, men det finns få fynd från mellersta Dalarna och Hälsingland och söderut (Artportalen 2016). Liten svartspik har troligen ett högt mörkertal, varför arten bör ytterligare uppmärksammas vid inventeringar av lavar i granskog. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Liten svartspik saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar på norra halvklotet Europa, Asien och Nordamerika och på södra halvklotet i Australasien och Sydamerika (Tibell 1999).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Mycocaliciomycetidae  
  • Ordning
    Mycocaliciales  
  • Familj
    Mycocaliciaceae  
  • Släkte
    Chaenothecopsis - svartspikar 
  • Art
    Chaenothecopsis nanaTibell - liten svartspik
    Synonymer
    dvärgnål

Liten svartspik påträffas på bark av gran och mer sällsynt på lövträd och ved. Huvudsakligen finns den i naturskogsartad granskog. Den kan förekomma i gammal skog som utvecklats fritt efter t.ex. kolvedshuggning eller dimensionsavverkning. Sådana skogar har lång trädkontinuitet och har aldrig varit kalavverkade. Gransumpskogar, bördiga fjällnära skogar och bäcknära granskogar är exempel på viktiga biotoper. Liten svartspik tål skuggiga förhållande, t.ex. på stammen under grenar på så kallade ”kjolgranar”. Främst förekommer arten på släta barkflagor. Den kan även växa på grövre grenar. Granstammarna brukar vara grova, men det går ibland att finna arten på klena senvuxna träd. På de trädstammar som arten växer på finns alltid flera andra arter av knappnålslavar t.ex. grynig nållav Chaenotheca chrysocephala, vitgrynig nållav C. subroscida (rödlistad som Nära hotad NT), grå nållav C. trichialis och ärgspik Microcalicium disseminatum. Det finns enstaka fynd på gammal ek i södra Sverige samt på klibbal och sälg i Mellansverige.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Orsaken till tillbakagången beror på främst på slutavverkningar av naturskogsartade granskogar. Naturhänsyn i form av små kvarlämnade dungar eller kantzoner mot vattendrag av sumpskog är sannolikt inte tillräckligt för att bibehålla tillräckligt hög luftfuktighet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Bestånd med riklig förekomst av liten svartspik bör regelmässigt sparas. Naturhänsyn i samband med slutavverkning måste ske så att man undviker uttorkningseffekter.
Utländska namn - FI: Pikkuneula.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-08]

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Rydberg, H. 1995. Sörmländska knappnålslavar på ek. Daphne 1995: 15-20.

Länsstyrelsen Gotlands län. 1997. Lavfloran på bark och ved i naturreservatet Uppstaig. Rapport 5, Länsstyrelsen Gotlands län.

Tibell, L. 1992. Crustose lichens as indicators of forest continuity in boreal coniferous forests. Nordic Journal of Botany 12: 427-450.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-71. Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Mycocaliciomycetidae  
  • Ordning
    Mycocaliciales  
  • Familj
    Mycocaliciaceae  
  • Släkte
    Chaenothecopsis - svartspikar 
  • Art
    Chaenothecopsis nana, Tibell - liten svartspik
    Synonymer
    dvärgnål
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Göran Thor