Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Niesslia lobariae

Organismgrupp Lavar Niesslia lobariae
  Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Niesslia lobariae är en parasitisk svamp (dvs. inte en lav) som enbart växer på lunglav Lobaria pulmonaria. Niesslia lobariae har perithecier 50-150 µm i diameter klädda med bruna hår (setae) vilka är 50-85 µm långa. Sporerna är färglösa, 1-septerade och 4-9 × 1,5-2,5 µm (Ihlen & Wedin 2008). Lunglav är en stor bladlav som ibland kan bli upp till en meter i diameter. Den har djupt inskurna och kantiga lober (bålflikar). Bålen är rent grön i väta men blir brun eller gråbrun i torrt tillstånd. På bålytan finns ett nätlikt mönster av åsar och gropar. På åsarna förekommer ibland soral och/eller isidier. Undersidan är ljusbrunt finluden, med inslag av nakna, ljusa fläckar. Lunglaven är oftast steril, men under gynnsamma förhållanden påträffas röda till rödbruna apothecier (fruktkroppar). Det finns en lång rad arter vilkas utseende påminner om N. lobariae och mikroskopering är avgörande för en säker artbestämning. Dessa växer dock på inte lunglav. Niesslia cladoniicola har hår som är 20-30 µm långa och växer på renlavar Cladonia. Ytterligare två parasiter vilka bara förekommer på lunglav är rödlistade, Dactylospora lobariella (rödlistad som Kunskapsbrist DD) och lunglavsknapp Plectocarpon lichenum (rödlistad som Sårbar VU). Dactylospora lobariella bildar små svarta apothecier med bruna, 1-septerade sporer och lunglavsknapp bildar skaftade svarta galler med 3-septerade, färglösa sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för Niesslia lobariae Observationer i  Sverige för Niesslia lobariae
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är bara sedd en gång i Uppland i Dalälvsområdet år 1988 (Nordin m.fl. 2011). Värdarten lunglav Lobaria pulmonaria är rödlistad som nära hotad NT. På grund av att lunglaven är lätt att känna igen och identifiera samt att den ofta förekommer i gamla skogsbestånd är den också en av våra allra främsta signalarter (Nitare 2000). I äldre litteratur betecknas ofta lunglav som vanligt förekommande. Idag är dock lunglaven sparsam i landskapet och minskningen har sannolikt varit mycket stor under den senaste 100-årsperioden (Hallingbäck 1986). Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning då värdarten är rödlistad. Niesslia lobariae saknas i Danmark, Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar Europa och Asien (Etayo & Diederich 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten är parasit bara på den likaså rödlistade lunglav Lobaria pulmonaria. Den är ovanligare än sin värd men nuvarande status är mer oklar än för lunglav. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 10 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 1000. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten är parasit bara på lunglav Lobaria pulmonaria men Niesslia lobariae är alltså avsevärt ovanligare än sin värd. Orsaken till detta är okänd. Lunglav växer på stammar av olika lövträd, främst på halvöppna växtplatser med hög och jämn luftfuktighet. I södra och mellersta Sverige förekommer den mest på ädellövträd och asp i gläntor i bok- och ekskogar, kulturskapade öppna lövskogar (t.ex. ängen och betesmarker) och på gamla hamlade träd. Norr om Dalälven finns den på sälg, asp, rönn och inte sällan på klippor. Den är rikligast i sena successioner efter brand i skogar med rikligt av äldre lövträd. Den förekommer även i sumpskogar, bergbranter, vätar etc.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· lunglav
· lunglav
Ved och bark
Ved och bark
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Hypocreales (köttkärnsvampar), Familj Niessliaceae, Släkte Niesslia, Art Niesslia lobariae Etayo & Diederich Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten är parasit bara på den likaså rödlistade lunglav Lobaria pulmonaria. Den är ovanligare än sin värd men nuvarande status är mer oklar än för lunglav. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 10 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 1000. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Niesslia lobariae är en parasitisk svamp (dvs. inte en lav) som enbart växer på lunglav Lobaria pulmonaria. Niesslia lobariae har perithecier 50-150 µm i diameter klädda med bruna hår (setae) vilka är 50-85 µm långa. Sporerna är färglösa, 1-septerade och 4-9 × 1,5-2,5 µm (Ihlen & Wedin 2008). Lunglav är en stor bladlav som ibland kan bli upp till en meter i diameter. Den har djupt inskurna och kantiga lober (bålflikar). Bålen är rent grön i väta men blir brun eller gråbrun i torrt tillstånd. På bålytan finns ett nätlikt mönster av åsar och gropar. På åsarna förekommer ibland soral och/eller isidier. Undersidan är ljusbrunt finluden, med inslag av nakna, ljusa fläckar. Lunglaven är oftast steril, men under gynnsamma förhållanden påträffas röda till rödbruna apothecier (fruktkroppar). Det finns en lång rad arter vilkas utseende påminner om N. lobariae och mikroskopering är avgörande för en säker artbestämning. Dessa växer dock på inte lunglav. Niesslia cladoniicola har hår som är 20-30 µm långa och växer på renlavar Cladonia. Ytterligare två parasiter vilka bara förekommer på lunglav är rödlistade, Dactylospora lobariella (rödlistad som Kunskapsbrist DD) och lunglavsknapp Plectocarpon lichenum (rödlistad som Sårbar VU). Dactylospora lobariella bildar små svarta apothecier med bruna, 1-septerade sporer och lunglavsknapp bildar skaftade svarta galler med 3-septerade, färglösa sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Niesslia lobariae

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Niesslia lobariae

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är bara sedd en gång i Uppland i Dalälvsområdet år 1988 (Nordin m.fl. 2011). Värdarten lunglav Lobaria pulmonaria är rödlistad som nära hotad NT. På grund av att lunglaven är lätt att känna igen och identifiera samt att den ofta förekommer i gamla skogsbestånd är den också en av våra allra främsta signalarter (Nitare 2000). I äldre litteratur betecknas ofta lunglav som vanligt förekommande. Idag är dock lunglaven sparsam i landskapet och minskningen har sannolikt varit mycket stor under den senaste 100-årsperioden (Hallingbäck 1986). Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning då värdarten är rödlistad. Niesslia lobariae saknas i Danmark, Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar Europa och Asien (Etayo & Diederich 1996).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Hypocreomycetidae  
  • Ordning
    Hypocreales - köttkärnsvampar 
  • Familj
    Niessliaceae  
  • Släkte
    Niesslia  
  • Art
    Niesslia lobariaeEtayo & Diederich

Arten är parasit bara på lunglav Lobaria pulmonaria men Niesslia lobariae är alltså avsevärt ovanligare än sin värd. Orsaken till detta är okänd. Lunglav växer på stammar av olika lövträd, främst på halvöppna växtplatser med hög och jämn luftfuktighet. I södra och mellersta Sverige förekommer den mest på ädellövträd och asp i gläntor i bok- och ekskogar, kulturskapade öppna lövskogar (t.ex. ängen och betesmarker) och på gamla hamlade träd. Norr om Dalälven finns den på sälg, asp, rönn och inte sällan på klippor. Den är rikligast i sena successioner efter brand i skogar med rikligt av äldre lövträd. Den förekommer även i sumpskogar, bergbranter, vätar etc.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· lunglav - Lobaria pulmonaria (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
Orsaken till tillbakagången för lunglav beror på slutavverkningar av äldre skogar, en fortgående minskning av antalet gamla grova lövträd i betespräglade skogar och i kulturmarker samt en allmän förtätning av värdefulla skogsbestånd med gamla lövträd. Lunglaven anses vara mycket känslig för luftföroreningar vilka kan ha spelat en roll när det gäller dess tidigare minskning, åtminstone i Syd- och Mellansverige. På lång sikt kan det kraftiga betestrycket av sälg, asp och rönn från älg och rådjur begränsa lunglavens spridning.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Populationsstorleken för arten vid Dalälven bör klarläggas. Ett gynnande av lunglav gynnar även Niesslia lobariae. Enskilda träd med lunglav bör regelmässigt sparas. Rikliga förekomster av lunglav bör skyddas med biotopskydd, frivilliga avsättningar eller reservat. Genom att skydda och utveckla skogmiljöer med lunglav gynnas också en lång rad andra sällsynta och rödlistade arter. I områden med lunglavsförekomster är det också viktigt att motverka kraftig förtätning av skogmiljön. Det kan vara nödvändigt att stängsla in naturvårdsbrända områden för att undvika betning av lövträdsplantorna, om målsättningen är att få en lövbränna med ovan nämnda lövträd.
Arten saknar svenskt namn.

Etayo, J. & Diederich, P. 1996. Lichenicolous fungi from the western Pyrenees, France and Spain. III. Species on Lobaria pulmonaria. Bulletin de la Société des Naturalistes Luxembourgeois 97: 93-118.

Hallingbäck, T. 1986. Lunglavarna på reträtt i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 80: 373-381.

Ihlen, P.G. & Wedin, M. 2008. An annotated key to the lichenicolous Ascomycota (including mitosporic morphs) of Sweden. Nova Hedwigia 86: 275-365.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-11-09]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Hypocreomycetidae  
  • Ordning
    Hypocreales - köttkärnsvampar 
  • Familj
    Niessliaceae  
  • Släkte
    Niesslia  
  • Art
    Niesslia lobariae, Etayo & Diederich
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor