Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grynig filtlav

Organismgrupp Lavar Peltigera collina
Grynig filtlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grynig filtlav är en storvuxen bladlav som, liksom andra arter i släktet filtlavar Peltigera, identifieras genom undersidans ådring, de kraftiga ”rottrådarna” (rhizinerna) och att fruktkropparna (apothecierna) sitter på ovansidan av loberna. Arten i släktet njurlavar Nephroma kan påminna om filtlavar men har apothecier på undersidan av lober. Grynig filtlav skiljer sig från övriga arter i släktet genom förekomst av kantsoral. Laven innehåller cyanobakterier (blågröna bakterier) vilket ger bålen en gråbrun ton i torrt tillstånd, i väta mörkt brun. Apothecier är sällsynta. Grynig filtlav påträffas ofta tillsammans med fjällig filtlav Peltigera praetextata vilken är vanligare och har fjällika isidier istället för soral. Styverlav Peltigera didactyla och P. extenuata har också soral men dessa är mer eller mindre runda och sitter inne på bålen.
Utbredning
Länsvis förekomst för grynig filtlav Observationer i  Sverige för grynig filtlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grynig filtlav förekommer från Skåne till Norrbotten men blir ovanligare norrut (Artportalen 2016). Den är vanligast i de nederbördsrika sydvästra och södra delarna av landet. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Grynig filtlav finns i Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Danmark (Akut hotad CR, Wind & Pihl 2010) och i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Dess världsutbredning omfattar tempererade och boreala områden i Europa, Asien samt Nord- och Sydamerika (Vitikainen 2012).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
Grynig filtlav är spridd men ovanlig över större delen av landet. Den växer bland mossor på gamla lövträd eller på vid enstaka tillfällen på klippor i skogar med lång trädkontinuitet och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten har minskat genom en kombination av luftföroreningar och avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (5-20) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Ekologi
Grynig filtlav tillhör en grupp fuktighetskrävande, storväxta bladlavar där också bl.a. lunglav Lobaria pulmonaria (rödlistad som Nära hotad NT) ingår. Arten växer framför allt på gamla mossiga stammar av lövträd, särskilt ädellövträd samt asp och sälg, i kulturmarker, lövskogar, halvöppna och lövrika barrblandskogar i områden med hög luftfuktighet. Arten är en utmärkt indikator för höga naturvärden i ett flertal olika naturtyper och en signalart (Nitare 2000). Den påträffas också på mossiga block, berg- och klippsidor, företrädesvis på basiska bergarter. I de nederbördsrikare delarna av landet förekommer den på träd som står mera öppet, t.ex. vårdträd, hagmarksträd och alléträd. Där grynig filtlav påträffas förekommer ofta flera andra ovanliga eller rödlistade lavar, t.ex. lunglav Lobaria pulmonaria (rödlistad som Nära hotad NT), skrovellav Lobaria scrobiculata (rödlistad som Nära hotad NT), njurlavar Nephroma spp., korallblylav Parmeliella triptophylla och blylav Pectenia plumbea (rödlistad som Starkt hotad EN).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Levande träd
Levande träd
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· lundalm
· lundalm
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Peltigeraceae, Släkte Peltigera (filtlavar), Art Peltigera collina (Ach.) Schrad. - grynig filtlav Synonymer Peltigera scutata (Dicks.) Duby, Peltigera scutata (Ach.) Duby, Lichen scutatus Dicks., Lichen collinus Ach.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)

Dokumentation Grynig filtlav är spridd men ovanlig över större delen av landet. Den växer bland mossor på gamla lövträd eller på vid enstaka tillfällen på klippor i skogar med lång trädkontinuitet och kräver, åtminstone periodvis, hög luftfuktighet. Arten har minskat genom en kombination av luftföroreningar och avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (5-20) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Boreal region (BOR)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9110 Näringsfattig bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9130 Näringsrik bokskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9160 Näringsrik ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9190 Näringsfattig ekskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Grynig filtlav är en storvuxen bladlav som, liksom andra arter i släktet filtlavar Peltigera, identifieras genom undersidans ådring, de kraftiga ”rottrådarna” (rhizinerna) och att fruktkropparna (apothecierna) sitter på ovansidan av loberna. Arten i släktet njurlavar Nephroma kan påminna om filtlavar men har apothecier på undersidan av lober. Grynig filtlav skiljer sig från övriga arter i släktet genom förekomst av kantsoral. Laven innehåller cyanobakterier (blågröna bakterier) vilket ger bålen en gråbrun ton i torrt tillstånd, i väta mörkt brun. Apothecier är sällsynta. Grynig filtlav påträffas ofta tillsammans med fjällig filtlav Peltigera praetextata vilken är vanligare och har fjällika isidier istället för soral. Styverlav Peltigera didactyla och P. extenuata har också soral men dessa är mer eller mindre runda och sitter inne på bålen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grynig filtlav

Länsvis förekomst och status för grynig filtlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grynig filtlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grynig filtlav förekommer från Skåne till Norrbotten men blir ovanligare norrut (Artportalen 2016). Den är vanligast i de nederbördsrika sydvästra och södra delarna av landet. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Grynig filtlav finns i Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Danmark (Akut hotad CR, Wind & Pihl 2010) och i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Dess världsutbredning omfattar tempererade och boreala områden i Europa, Asien samt Nord- och Sydamerika (Vitikainen 2012).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Peltigeraceae  
  • Släkte
    Peltigera - filtlavar 
  • Art
    Peltigera collina(Ach.) Schrad. - grynig filtlav
    Synonymer
    Peltigera scutata (Dicks.) Duby
    Peltigera scutata (Ach.) Duby
    Lichen scutatus Dicks.
    Lichen collinus Ach.

Grynig filtlav tillhör en grupp fuktighetskrävande, storväxta bladlavar där också bl.a. lunglav Lobaria pulmonaria (rödlistad som Nära hotad NT) ingår. Arten växer framför allt på gamla mossiga stammar av lövträd, särskilt ädellövträd samt asp och sälg, i kulturmarker, lövskogar, halvöppna och lövrika barrblandskogar i områden med hög luftfuktighet. Arten är en utmärkt indikator för höga naturvärden i ett flertal olika naturtyper och en signalart (Nitare 2000). Den påträffas också på mossiga block, berg- och klippsidor, företrädesvis på basiska bergarter. I de nederbördsrikare delarna av landet förekommer den på träd som står mera öppet, t.ex. vårdträd, hagmarksträd och alléträd. Där grynig filtlav påträffas förekommer ofta flera andra ovanliga eller rödlistade lavar, t.ex. lunglav Lobaria pulmonaria (rödlistad som Nära hotad NT), skrovellav Lobaria scrobiculata (rödlistad som Nära hotad NT), njurlavar Nephroma spp., korallblylav Parmeliella triptophylla och blylav Pectenia plumbea (rödlistad som Starkt hotad EN).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark, Barrskog, Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Levande träd (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Populationsminskningen bedöms bero på en fortgående igenväxning och beskuggning av gamla kulturmiljöer, en allmän förtätning av bestånd med gamla lövträd samt en minskning av antalet gamla grova lövträd i betespräglade skogar och i kulturmarker. Detta gäller i hela utbredningsområdet. De flesta äldre träd i norra och mellersta Sverige är ett resultat av att ett naturligt skogsekosystem med återkommande stora skogsbränder som skapade lövbrännor.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Enskilda träd med grynig filtlav bör regelmässigt sparas och särskilt rikliga förekomster bör skyddas. För att arten ska överleva på träd som sparas vid olika typer av skogliga åtgärder bör buffertzoner tillämpas kring förekomster av grynig filtlav. Genom att skydda och utveckla skogsmiljöer med grynig filtlav så gynnas också en lång rad andra sällsynta och rödlistade arter. På lokaler där arten förekommer är det viktigt att motverka kraftig beståndsförtätning/igenväxning.
Utländska namn - DK: grynet skjoldlav, NO: Kystårenever, FI: Varjonahkajäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2016-10-08].

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Vitikainen, O. 2012. Peltigeraceae. Nordic Lichen Flora 3: 113-133. Andra upplagan.

Wind, P. & Pihl, S. (red.) 2010. Den danske rødliste. Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet [2004]-. redlist.dmu.dk [http://redlist.dmu.dk/] (opdatered april 2010) [uttag 2016-10-08].

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Peltigerineae  
  • Familj
    Peltigeraceae  
  • Släkte
    Peltigera - filtlavar 
  • Art
    Peltigera collina, (Ach.) Schrad. - grynig filtlav
    Synonymer
    Peltigera scutata (Dicks.) Duby
    Peltigera scutata (Ach.) Duby
    Lichen scutatus Dicks.
    Lichen collinus Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Göran Thor