Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Pertusaria stenhammarii

Organismgrupp Lavar Pertusaria stenhammarii
  Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Pertusaria stenhammarii har en vit till askgrå till gröngrå bål, som kan vara slät till rynkig, vanligen föga sprickig, och utan zonerad kant. Den har flacka bålvårtor som är 0,2-1,2 mm i diameter. Varje bålvårta har endast en svart apothecie-skiva som är uppemot 0,8 mm i diameter. Bålen saknar lavsubstanser (Hanko 1983). Sporerna är 60-120 × 30-55 µm och varje sporsäck (ascus) har 2 sporer. Epihymeniet reagerar K+ violett. Den förhållandevis stora apothecieskivan är karaktäristisk för arten, men kan göra den svår att känna igen som en porlav Pertusaria-art. Arten kan möjligen förväxlas med Megaspora verrucosa och Pertusaria sommerfeltii (rödlistad som Sårbar VU) men dessa arter har 8 sporer/sporsäck. P. sommerfeltii har dessutom vanligen en betydligt mindre, punktformig apothecieskiva.
Utbredning
Länsvis förekomst för Pertusaria stenhammarii Observationer i  Sverige för Pertusaria stenhammarii
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är påträffad på enstaka lokaler i Uppland, Jämtland, Åsele Lappmark, Norrbotten och Lule lappmark. Den sågs och insamlades första gången i Lule lappmark (Sjnjierak, Kvikkjokk år 1864) vilket är typ-lokalen för arten. År 2011 påträffades den i närheten av denna lokal. Fynden i Uppland (Skogs-Tibble) och Norrbotten (Edefors) är gjorda mellan åren 1868 och 1881. I Jämtland är den funnen vid Handölsfallen år 1873 och 1993. Fyndet i Åsele lappmark (Kalvberget) gjordes år 1991. Det finns inga fynd från andra länder i Fennoskandia. I övriga Europa är den funnen i Ryssland (Komi) och i Alperna i Österrike och i Italien. Den är även funnen i västra delarna av Kanada och USA.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten är känd från ett 10-tal lokaler från Uppland och norrut på lövträd. Arten har inte noterats sedan 1990-talet. Artens status och ekologi behöver ytterligare utredas men den är uppenbarligen sällsynt. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 10 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 1000. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Vid Sjnjierak (Lule lappmark), Edefors (Norrbotten) och på en av växtplatserna vid Handölsfallen växte den på gråal. Vid Handölsfallen är den även funnen på björk. På Kalvberget (Åsele lappmark) påträffades den på rönn. På den uppländska lokalen växte den på Salix i sumpskog (Fries 1871). Det senaste fyndet i Kvikkjokk gjordes på grankvistar i fuktig gransumpskog vid en bäck där det också växer trådbrosklav Ramalina thrausta (rödlistad som Starkt hotad EN) och ryssbräken Diplazium sibiricum (rödlistad som Sårbar VU). Växtplatserna är belägna från nära havsnivå (Skogs-Tibble och Edefors) till ca 600 meter över havet (Handöl och Kalvberget).
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gråal
· gråal
· triviallövträd
· triviallövträd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Pertusariales, Familj Pertusariaceae, Släkte Pertusaria (porlavar), Art Pertusaria stenhammarii Hellb. Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten är känd från ett 10-tal lokaler från Uppland och norrut på lövträd. Arten har inte noterats sedan 1990-talet. Artens status och ekologi behöver ytterligare utredas men den är uppenbarligen sällsynt. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 10 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 1000. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Pertusaria stenhammarii har en vit till askgrå till gröngrå bål, som kan vara slät till rynkig, vanligen föga sprickig, och utan zonerad kant. Den har flacka bålvårtor som är 0,2-1,2 mm i diameter. Varje bålvårta har endast en svart apothecie-skiva som är uppemot 0,8 mm i diameter. Bålen saknar lavsubstanser (Hanko 1983). Sporerna är 60-120 × 30-55 µm och varje sporsäck (ascus) har 2 sporer. Epihymeniet reagerar K+ violett. Den förhållandevis stora apothecieskivan är karaktäristisk för arten, men kan göra den svår att känna igen som en porlav Pertusaria-art. Arten kan möjligen förväxlas med Megaspora verrucosa och Pertusaria sommerfeltii (rödlistad som Sårbar VU) men dessa arter har 8 sporer/sporsäck. P. sommerfeltii har dessutom vanligen en betydligt mindre, punktformig apothecieskiva.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Pertusaria stenhammarii

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Pertusaria stenhammarii

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är påträffad på enstaka lokaler i Uppland, Jämtland, Åsele Lappmark, Norrbotten och Lule lappmark. Den sågs och insamlades första gången i Lule lappmark (Sjnjierak, Kvikkjokk år 1864) vilket är typ-lokalen för arten. År 2011 påträffades den i närheten av denna lokal. Fynden i Uppland (Skogs-Tibble) och Norrbotten (Edefors) är gjorda mellan åren 1868 och 1881. I Jämtland är den funnen vid Handölsfallen år 1873 och 1993. Fyndet i Åsele lappmark (Kalvberget) gjordes år 1991. Det finns inga fynd från andra länder i Fennoskandia. I övriga Europa är den funnen i Ryssland (Komi) och i Alperna i Österrike och i Italien. Den är även funnen i västra delarna av Kanada och USA.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Pertusariales  
  • Familj
    Pertusariaceae  
  • Släkte
    Pertusaria - porlavar 
  • Art
    Pertusaria stenhammariiHellb.

Vid Sjnjierak (Lule lappmark), Edefors (Norrbotten) och på en av växtplatserna vid Handölsfallen växte den på gråal. Vid Handölsfallen är den även funnen på björk. På Kalvberget (Åsele lappmark) påträffades den på rönn. På den uppländska lokalen växte den på Salix i sumpskog (Fries 1871). Det senaste fyndet i Kvikkjokk gjordes på grankvistar i fuktig gransumpskog vid en bäck där det också växer trådbrosklav Ramalina thrausta (rödlistad som Starkt hotad EN) och ryssbräken Diplazium sibiricum (rödlistad som Sårbar VU). Växtplatserna är belägna från nära havsnivå (Skogs-Tibble och Edefors) till ca 600 meter över havet (Handöl och Kalvberget).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Viktig)
· triviallövträd - Trivial deciduous forest trees - red list assemblage (Viktig)
Arten hotas av skogsavverkningar, vattenkraftsutbyggnad samt brist på lövträd i skogsbestånd genom dålig föryngring av sådana, orsakat av högt betestryck av klövvilt.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Artens status och ekologi behöver ytterligare utredas men den är uppenbarligen sällsynt. Skogliga åtgärder bör aldrig utföras vid vattenfall då dessa nästan alltid hyser rödlistade arter. Spara lövträd som gråal, rönn och sälg vid skogsavverkningar, särskilt i fuktiga lägen som t.ex. nära vattendrag och i sumpskogar.
Arten saknar svenskt namn.

Fries, T.M. 1871. Lichenographia Scandinavica sive dispositio lichenum in Dania, Suecia, Norvegia, Fennia, Lapponia Rossica hactus collectorum. Vol. I Archilichenes discocarpos continens. Pars I. Upsaliae, (1) -324.

Hanko, B. 1983. Die Chemotypen der Flechtengattung Pertusaria in Europa. Bibliotheca Lichenologica 19.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Ulrika Nordin

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Pertusariales  
  • Familj
    Pertusariaceae  
  • Släkte
    Pertusaria - porlavar 
  • Art
    Pertusaria stenhammarii, Hellb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Ulrika Nordin