Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  nordlig dagglav

Organismgrupp Lavar Physconia detersa
Nordlig dagglav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nordlig dagglav är en bladlav som blir upp till 6-8 cm i diameter och har 2-5 mm breda lober. Ovansidan är brun till brunaktigt grå, beroende på fuktigheten, och ofta något glänsande. Lobändarna är vanligtvis tydligt vitaktigt pruinösa. Utmed lobkanterna finns blåvita kantsoral. Undersidan av bålen är svart med mörka borstformade rhiziner. Apothecier är sällsynta. Märgen är vit och reagerar K-. Lavsubstanser saknas. Gulkantand dagglav Physconia enteroxantha är lik men den har matt bål, gulaktiga soral, märgen är gul och reagerar K+ gul.
Utbredning
Länsvis förekomst för nordlig dagglav Observationer i  Sverige för nordlig dagglav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Nordlig dagglav är sällsynt och har en tydlig nordlig och kontinental utbredning i Sverige. Den förekommer från norra Värmland och Dalarna och upp till Lule lappmark. Huvudsakligen finns de kända lokalerna från Härjedalen till Norrbotten (Artportalen 2016). Nordlig dagglav är inte känd från Danmark men förekommer i Norge där den är rödlistad (Nära hotad NT, Timdal m.fl. 2015) och Finland där den är rödlistad (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar boreala och tempererade delar av Europa och Nordamerika samt Asien (Sibirien, Urbanavichus & Andreev 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Den växer som parasit på signalarten stuplav Nephroma bellum. Arten förekommer kalkhaltiga klippor i skog, särskilt nära fjällen. Den finns även på äldre lövträd i det boreala skogslandskapet och är t.ex. påträffad på gråal och sälg efter Klarälven. Påträffad på asp i fjällnära skog. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 40 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 20 och 500. Minskningstakten uppgår till mellan 5 och 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Nordlig dagglav växer huvudsakligen på sten men vid enstaka tillfällen är den barkväxande (Moberg 2002). De allra flesta kända förekomsterna är på mossiga block samt berg- och klippsidor. Arten växer främst på serpentin eller annan basisk bergart. När arten växer på träd är det framför allt på gamla och mossiga, gärna lutande stammar av lövträd i fuktiga lövrika barrskogar eller lövskogar. Flera av fynden är på sälg, asp och rönn i större bergsbranter nära fjällen. Växtplatsen brukar vara halvöppen i gles lövskog eller lövrik barrskog. Nästan alla kända förekomster är i fjällnära områden. Det finns även ett fåtal exempel på förekomster strax ovanför skogsgränsen. I Norge är många förekomster i ålderdomligt eller igenväxande odlingslandskap. Tillsammans med nordlig dagglav förekommer ofta andra arter inom Physciaceae och ibland flera andra rödlistade bladlavar som elfenbenslav Heterodermia speciosa (rödlistad som Sårbar VU) och skrovellav Lobaria scrobiculata (rödlistad som Nära hotad NT).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gråal
· gråal
· sälg
· sälg
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Physciaceae, Släkte Physconia (dagglavar), Art Physconia detersa (Nyl.) Poelt - nordlig dagglav Synonymer Physcia detersa Nyl.) Nyl., Physcia leucoleiptes (Tuck.) Lettau

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Den växer som parasit på signalarten stuplav Nephroma bellum. Arten förekommer kalkhaltiga klippor i skog, särskilt nära fjällen. Den finns även på äldre lövträd i det boreala skogslandskapet och är t.ex. påträffad på gråal och sälg efter Klarälven. Påträffad på asp i fjällnära skog. Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 40 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 20 och 500. Minskningstakten uppgår till mellan 5 och 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Nordlig dagglav är en bladlav som blir upp till 6-8 cm i diameter och har 2-5 mm breda lober. Ovansidan är brun till brunaktigt grå, beroende på fuktigheten, och ofta något glänsande. Lobändarna är vanligtvis tydligt vitaktigt pruinösa. Utmed lobkanterna finns blåvita kantsoral. Undersidan av bålen är svart med mörka borstformade rhiziner. Apothecier är sällsynta. Märgen är vit och reagerar K-. Lavsubstanser saknas. Gulkantand dagglav Physconia enteroxantha är lik men den har matt bål, gulaktiga soral, märgen är gul och reagerar K+ gul.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för nordlig dagglav

Länsvis förekomst och status för nordlig dagglav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för nordlig dagglav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Nordlig dagglav är sällsynt och har en tydlig nordlig och kontinental utbredning i Sverige. Den förekommer från norra Värmland och Dalarna och upp till Lule lappmark. Huvudsakligen finns de kända lokalerna från Härjedalen till Norrbotten (Artportalen 2016). Nordlig dagglav är inte känd från Danmark men förekommer i Norge där den är rödlistad (Nära hotad NT, Timdal m.fl. 2015) och Finland där den är rödlistad (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar boreala och tempererade delar av Europa och Nordamerika samt Asien (Sibirien, Urbanavichus & Andreev 2010).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Physconia - dagglavar 
  • Art
    Physconia detersa(Nyl.) Poelt - nordlig dagglav
    Synonymer
    Physcia detersa Nyl.) Nyl.
    Physcia leucoleiptes (Tuck.) Lettau

Nordlig dagglav växer huvudsakligen på sten men vid enstaka tillfällen är den barkväxande (Moberg 2002). De allra flesta kända förekomsterna är på mossiga block samt berg- och klippsidor. Arten växer främst på serpentin eller annan basisk bergart. När arten växer på träd är det framför allt på gamla och mossiga, gärna lutande stammar av lövträd i fuktiga lövrika barrskogar eller lövskogar. Flera av fynden är på sälg, asp och rönn i större bergsbranter nära fjällen. Växtplatsen brukar vara halvöppen i gles lövskog eller lövrik barrskog. Nästan alla kända förekomster är i fjällnära områden. Det finns även ett fåtal exempel på förekomster strax ovanför skogsgränsen. I Norge är många förekomster i ålderdomligt eller igenväxande odlingslandskap. Tillsammans med nordlig dagglav förekommer ofta andra arter inom Physciaceae och ibland flera andra rödlistade bladlavar som elfenbenslav Heterodermia speciosa (rödlistad som Sårbar VU) och skrovellav Lobaria scrobiculata (rödlistad som Nära hotad NT).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper, Löv-/barrblandskog, Barrskog, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· gråal - Alnus incana (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Det huvudsakliga hotet mot nordlig dagglav är idag skogsavverkningar i fjällnära skog. Förekomster i större branter bör vara mindre hotade av mänskliga aktiviteter. Kraftverksutbyggnaden i stora och mindre vattendrag kan tidigare ha förstört ett stort antal växtplatser när de överdämdes.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Kända lokaler bör skyddas. Nordlig dagglav bör ytterligare inventeras i Norrlands inland då kunskapen om artens aktuella status är bristfällig.
Utländska namn - NO: Brundogglav, FI: Idänlaakajäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http:/www.artportalen.se. [uttag 2016-10-08]

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Moberg, R. 2002. Physconia. Nordic Lichen Flora 2: 38-41. Uddevalla.

The Threatened macrolichens. Project, fact sheets. [http://nhm2.uio.no/botanisk/bot-mus/lav/factshts/physdete.htm]

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-08]

Urbanavichus, G. & Andreev, M. 2010. A checklist of the lichen flora of Russia. St. Petersburg.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Physconia - dagglavar 
  • Art
    Physconia detersa, (Nyl.) Poelt - nordlig dagglav
    Synonymer
    Physcia detersa Nyl.) Nyl.
    Physcia leucoleiptes (Tuck.) Lettau
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson