Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ladkantlav

Organismgrupp Lavar Protoparmelia oleagina
Ladkantlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ladkantlav är en skorplav med gråaktig, ofta sammanhängande, skorvigt kornig bål med isidieliknande strukturer. Bålen är UV- och bålkornen är enhetligt färgade. Apothecier är ovanliga, 0,3-1,2 mm i diameter, blankt bruna-rödbruna och med bålfärgad kant. Protoparmelia hypotremella är mycket lik och kan förekomma i samma miljö men har något ljusare bålfärg, bålen är UV+ vit och bålkornen har en tydligt blekare kant.
Utbredning
Länsvis förekomst för ladkantlav Observationer i  Sverige för ladkantlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer från Småland och Gotland och norrut till Torne lappmark (Nordin m.fl. 2011). Ladkantlav saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal m.fl. 2015) och i Finland (Starkt hotad EN, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar enbart Europa (Smith m.fl. 2009).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på gammal, hård, solexponerad tallved, både på tallgrenar och på byggnader. Arten är värd för den likaså rödlistade Sphinctrina anglica. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (500-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (150-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (600-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Ladkantlav förekommer på gammal, hård, solexponerad kärnved av tall. Naturliga växtplatser är framförallt döda grenar av levande tallar. Den växer även på kulturskapade miljöer som hässjestörar, ladväggar, staketstolpar och trägärdesgårdar. Under de senaste 20 åren har arten också uppmärksammats förekomma på ekbark i stora delar av Västeuropa (t.ex. Wirth m.fl. 2013). Möjligen utgör detta en sentida spridning till ett nytt underlag där den traktvis kommit att bli tämligen vanlig. Ladkantlav verkar vara ganska vanligt förekommande på halvöppet stående ekar i lövängar på Gotland. Det behöver klargöras i vilken utsträckning arten förekommer på ek även gäller andra delar av Sverige. Arten är värd för ladparasitspik Sphinctrina anglica (rödlistad som Starkt hotad EN) men denna art är avsevärt ovanligare än sin värd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Protoparmelia, Art Protoparmelia oleagina (Harm.) Coppins - ladkantlav Synonymer Lecanora oleagina Harm.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på gammal, hård, solexponerad tallved, både på tallgrenar och på byggnader. Arten är värd för den likaså rödlistade Sphinctrina anglica. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (500-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (150-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (600-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ladkantlav är en skorplav med gråaktig, ofta sammanhängande, skorvigt kornig bål med isidieliknande strukturer. Bålen är UV- och bålkornen är enhetligt färgade. Apothecier är ovanliga, 0,3-1,2 mm i diameter, blankt bruna-rödbruna och med bålfärgad kant. Protoparmelia hypotremella är mycket lik och kan förekomma i samma miljö men har något ljusare bålfärg, bålen är UV+ vit och bålkornen har en tydligt blekare kant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ladkantlav

Länsvis förekomst och status för ladkantlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ladkantlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer från Småland och Gotland och norrut till Torne lappmark (Nordin m.fl. 2011). Ladkantlav saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal m.fl. 2015) och i Finland (Starkt hotad EN, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar enbart Europa (Smith m.fl. 2009).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Protoparmelia  
  • Art
    Protoparmelia oleagina(Harm.) Coppins - ladkantlav
    Synonymer
    Lecanora oleagina Harm.

Ladkantlav förekommer på gammal, hård, solexponerad kärnved av tall. Naturliga växtplatser är framförallt döda grenar av levande tallar. Den växer även på kulturskapade miljöer som hässjestörar, ladväggar, staketstolpar och trägärdesgårdar. Under de senaste 20 åren har arten också uppmärksammats förekomma på ekbark i stora delar av Västeuropa (t.ex. Wirth m.fl. 2013). Möjligen utgör detta en sentida spridning till ett nytt underlag där den traktvis kommit att bli tämligen vanlig. Ladkantlav verkar vara ganska vanligt förekommande på halvöppet stående ekar i lövängar på Gotland. Det behöver klargöras i vilken utsträckning arten förekommer på ek även gäller andra delar av Sverige. Arten är värd för ladparasitspik Sphinctrina anglica (rödlistad som Starkt hotad EN) men denna art är avsevärt ovanligare än sin värd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av att gammal, torr och exponerad kärnved av tall försvinner genom slutavverkningar av naturskogsartade skogar men möjligen också genom den ökande förtätningen av olika skogsmarker. Målning och restaurering av gamla ängslador, staket m.m. är ett stort hot mot lavens förekomst i jordbrukslandskapet. Lämpliga vedmiljöer nyskapas i mycket begränsad omfattning i jordbrukslandskapet. Förekomster på ek hotas framförallt av igenväxning då den förekommer i halvöppna lägen.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Tallskogsbestånd med riklig förekomst av ladkantlav bör regelmässigt sparas. I bestånd med ladkantlav är det viktigt att motverka kraftig förtätning av skogmiljön. I bestånd där den förekommer på tall måste föryngringen av tall gynnas. Lokaler i jordbrukslandskapet bör bevaras och återskapas. Igenväxning av halvöppna ekmiljöer och mosaikartade landskap där arten förekommer bör undvikas genom upprätthållet bete eller annan hävd.
Utländska namn - FI: Aidaskehräjäkälä.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-11-15]

Smith, C.W., Aptroot, A., Coppins, B.J., Fletcher, A., Gilbert, O.L., James, P.W. & Wolseley, P.A. (red.) 2009. The lichens of Great Britain and Ireland. British Lichen Society, London.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-11-15]

Wirth, V., Hauck, M. & Schultz, M. 2013. Die Flechten Deutschlands. Ulmer, Stuttgart.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Protoparmelia  
  • Art
    Protoparmelia oleagina, (Harm.) Coppins - ladkantlav
    Synonymer
    Lecanora oleagina Harm.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor