Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sjökrimmerlav

Organismgrupp Lavar Rinodina fimbriata
Sjökrimmerlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sjökrimmerlaven är en skorplav med tjock, areolerad, ljusgrå-ljusbrun bål och svart förbål. Apothecierna är insänkta i bålen, har en brun-svart disk utan tydlig apotheciekant och påminner om de hos en gråstenslav Aspicilia. Sporerna är av Mischoblastia-typ med starkt förtjockade sporväggar i ändarna.
Utbredning
Länsvis förekomst för sjökrimmerlav Observationer i  Sverige för sjökrimmerlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sjökrimmerlav är en sällsynt lav i hela Europa och i Sverige är den känd bara från Skåne, Halland, Dalsland, Närke och Värmland (Nordin m.fl. 2011). Totalt är åtminstone sju lokaler kända men bara två av dem är aktuella, båda i Halland (Arup 2006). Det är sannolikt att arten har minskat. Sjökrimmerlav saknas i Danmark men är rapporterad från Norge och Finland. I Finland är den rödlistad (Kunskapsbrist DD, Jääskeläinen m.fl. 2010). Utanför Fennoskandia är arten känd från några få lokaler i Centraleuropa och på Brittiska öarna (Mayrhofer & Moberg 2002).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten växer på tidvis blöta klippor vid bäckar och sjöar. Arten är känd från fem lokaler varav endast en är aktuell. Arten är mycket sällsynt i hela Europa. Orsaken till att arten är så sällsynt är okänd men flera arter i detta släkte uppvisar detta mönster. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (1-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (4-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Sjökrimmerlaven växer på tidvis överspolad silikatsten på sjöstränder och i stenar i bäckar och åar, en ekologi som i Sverige är unik i släktet krimmerlavar Rinodina.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Physciaceae, Släkte Rinodina (krimmerlavar), Art Rinodina fimbriata Körb. - sjökrimmerlav Synonymer Rinodina exigua v. inundata Blomb. ex Th.Fr.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten växer på tidvis blöta klippor vid bäckar och sjöar. Arten är känd från fem lokaler varav endast en är aktuell. Arten är mycket sällsynt i hela Europa. Orsaken till att arten är så sällsynt är okänd men flera arter i detta släkte uppvisar detta mönster. Antalet reproduktiva individer skattas till 10 (1-100). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (4-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Sjökrimmerlaven är en skorplav med tjock, areolerad, ljusgrå-ljusbrun bål och svart förbål. Apothecierna är insänkta i bålen, har en brun-svart disk utan tydlig apotheciekant och påminner om de hos en gråstenslav Aspicilia. Sporerna är av Mischoblastia-typ med starkt förtjockade sporväggar i ändarna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sjökrimmerlav

Länsvis förekomst och status för sjökrimmerlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sjökrimmerlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sjökrimmerlav är en sällsynt lav i hela Europa och i Sverige är den känd bara från Skåne, Halland, Dalsland, Närke och Värmland (Nordin m.fl. 2011). Totalt är åtminstone sju lokaler kända men bara två av dem är aktuella, båda i Halland (Arup 2006). Det är sannolikt att arten har minskat. Sjökrimmerlav saknas i Danmark men är rapporterad från Norge och Finland. I Finland är den rödlistad (Kunskapsbrist DD, Jääskeläinen m.fl. 2010). Utanför Fennoskandia är arten känd från några få lokaler i Centraleuropa och på Brittiska öarna (Mayrhofer & Moberg 2002).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Rinodina - krimmerlavar 
  • Art
    Rinodina fimbriataKörb. - sjökrimmerlav
    Synonymer
    Rinodina exigua v. inundata Blomb. ex Th.Fr.

Sjökrimmerlaven växer på tidvis överspolad silikatsten på sjöstränder och i stenar i bäckar och åar, en ekologi som i Sverige är unik i släktet krimmerlavar Rinodina.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Vattendrag

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Populationen är liten vilket innebär en risk för att arten ska försvinna p.g.a. slumpfaktorer. Orsaken till att arten är så sällsynt är oklar men flera arter i släktet krimmerlavar Rinodina uppvisar detta mönster med en pågående populationsminskning. Många sjöar och vattendrag är reglerade och det förändrar vattenflödet, vilket i sin tur missgynnar många arter i strandkanten. Detta i kombination med föroreningar eller övergödning utgör potentiella hot.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Både de aktuella lokalerna i Halland ligger i naturreservat, men skötselföreskrifterna behöver anpassas så att de gynnar sjökrimmerlaven. Arten bör eftersökas ytterligare på lämpliga lokaler.

Arup, U. 2006. Mark- och stenlevande lavar i naturskyddade områden i Hallands län. Meddelande 2006: 5. Länsstyrelsen Hallands län.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. sid. 278-310.

Mayrhofer, H. & Moberg, R. 2002. Rinodina. Nordic Lichen Flora 2: 41-69. Uddevalla.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-11-15]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Rinodina - krimmerlavar 
  • Art
    Rinodina fimbriata, Körb. - sjökrimmerlav
    Synonymer
    Rinodina exigua v. inundata Blomb. ex Th.Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup