Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandkrimmerlav

Organismgrupp Lavar Rinodina luridescens
Strandkrimmerlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strandkrimmerlaven är en skorplav med tjock, djupt sprucken, mörkt grå-svartbrun bål, ofta med violett ton, och gråsvart förbål. Bålen reagerar C+ svagt rött. Apothecier är vanliga, stora, tätt sittande och ± insänkta. Disken är svart och kanten relativt tunn. Sporerna är blekbruna, 1-septerade och 15-23 × 7,5-13 µm. Rinodina rinodinoides är lik men bålen är C- och den har mindre sporer (13-18 × 7-11 µm). Laven påminner också om en Fuscidea som dock har osepterade sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandkrimmerlav Observationer i  Sverige för strandkrimmerlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Strandkrimmerlaven fanns tidigare längs kusten från Uppland ned till Skåne och upp till Bohuslän. Det finns bara en aktuell förekomst, på St. Dyrön i Bohuslän, trots att eftersök har gjorts på flera platser i Skåne, Halland och Bohuslän. Totalt är ett tjugotal gamla lokaler kända. Artens population har uppenbarligen minskat, men orsaken är oklar. Arten är rapporterad från Danmark och är spridd i Norge men saknas i Finland. I Fennoskandia är arten bara rödlistad i Sverige. Strandkrimmerlaven finns längs kusterna söderut i Europa men även i Nordafrika och Asien (Turkiet) (Mayrhofer & Moberg 2002).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten är känd från ett 20-tal gamla lokaler men bara en är aktuell. Den är dock inte eftersökt på alla lokaler. Den växer sällsynt i mellersta geoliteralen på havsstränder. Orsaken till att arten är så sällsynt är okänd men flera arter i detta släkte uppvisar samma mönster. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (1-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (1-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (4-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Strandkrimmerlaven växer på havsstrandsklippor av hård silikatsten, i eller strax ovanför litoralen, dvs. strax ovanför den zon som påverkas av vågskvalp vid det högsta vattenståndet.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Physciaceae, Släkte Rinodina (krimmerlavar), Art Rinodina luridescens (Anzi) Arnold - strandkrimmerlav Synonymer Rinodina coniopta (Nyl.) Hav., Buellia coniopta (Nyl.) Malme, Rinodina sciodes (Nyl.) H.Olivier

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten är känd från ett 20-tal gamla lokaler men bara en är aktuell. Den är dock inte eftersökt på alla lokaler. Den växer sällsynt i mellersta geoliteralen på havsstränder. Orsaken till att arten är så sällsynt är okänd men flera arter i detta släkte uppvisar samma mönster. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (1-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (1-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (4-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Strandkrimmerlaven är en skorplav med tjock, djupt sprucken, mörkt grå-svartbrun bål, ofta med violett ton, och gråsvart förbål. Bålen reagerar C+ svagt rött. Apothecier är vanliga, stora, tätt sittande och ± insänkta. Disken är svart och kanten relativt tunn. Sporerna är blekbruna, 1-septerade och 15-23 × 7,5-13 µm. Rinodina rinodinoides är lik men bålen är C- och den har mindre sporer (13-18 × 7-11 µm). Laven påminner också om en Fuscidea som dock har osepterade sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandkrimmerlav

Länsvis förekomst och status för strandkrimmerlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandkrimmerlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Strandkrimmerlaven fanns tidigare längs kusten från Uppland ned till Skåne och upp till Bohuslän. Det finns bara en aktuell förekomst, på St. Dyrön i Bohuslän, trots att eftersök har gjorts på flera platser i Skåne, Halland och Bohuslän. Totalt är ett tjugotal gamla lokaler kända. Artens population har uppenbarligen minskat, men orsaken är oklar. Arten är rapporterad från Danmark och är spridd i Norge men saknas i Finland. I Fennoskandia är arten bara rödlistad i Sverige. Strandkrimmerlaven finns längs kusterna söderut i Europa men även i Nordafrika och Asien (Turkiet) (Mayrhofer & Moberg 2002).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Rinodina - krimmerlavar 
  • Art
    Rinodina luridescens(Anzi) Arnold - strandkrimmerlav
    Synonymer
    Rinodina coniopta (Nyl.) Hav.
    Buellia coniopta (Nyl.) Malme
    Rinodina sciodes (Nyl.) H.Olivier

Strandkrimmerlaven växer på havsstrandsklippor av hård silikatsten, i eller strax ovanför litoralen, dvs. strax ovanför den zon som påverkas av vågskvalp vid det högsta vattenståndet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Orsaken till att artens population minskat är oklar men flera arter i släktet krimmerlavar Rinodina uppvisar detta mönster med en pågående populationsminskning. De gamla lokalerna har inte förändrats nämnvärt och i vissa fall ligger de i naturreservat. Föroreningar eller övergödning kan vara potentiella hot.
Arten bör ytterligare eftersökas på gamla lokaler och anledningen till tillbakagången bör undersökas närmare.

Mayrhofer, H. & Moberg, R. 2002. Rinodina. Nordic Lichen Flora 2: 41-69. Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Rinodina - krimmerlavar 
  • Art
    Rinodina luridescens, (Anzi) Arnold - strandkrimmerlav
    Synonymer
    Rinodina coniopta (Nyl.) Hav.
    Buellia coniopta (Nyl.) Malme
    Rinodina sciodes (Nyl.) H.Olivier
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup