Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  storsporig strigula

Organismgrupp Lavar Strigula stigmatella
Storsporig strigula Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Storsporig strigula är en skorplav med grönaktig-grå, hel och tunn eller otydlig bål. Perithecier 0,3-0,4 mm i diameter, klotrunda, 1/3-1/2 insänkta i bålen och delvis täckta av tunn bål. Sporerna är spolformade, färglösa, (4-)6-7(-9)-septerade och 25-35(-45) × 5-7 µm. Pyknid ca 0,1 mm i diameter, helt eller till hälften insänkta. Strigula Strigula jamesii (rödlistad som starkt hotad EN) har vit bål och 3-septerade sporer vilka är 12-16(-19) × 4-5 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för storsporig strigula Observationer i  Sverige för storsporig strigula
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är storsporig strigula bara funnen på sammanlagt omkring fem lokaler i Västmanland och Hälsingland (Nordin m.fl. 2011) men även i Jämtland och Torne lappmark (material i herbariet vid Uppsala Universitet UPS). Samtliga fynd är gjorda 1994 eller senare och en lokal ligger i naturreservat. Arten är känd från Norge och Finland, men saknas i Danmark. I Finland är den rödlistad (Akut hotad CR, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar Europa, Nordamerika och Australien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten växer vid basen av gamla lövträd i lövskogar med lång trädkontinuitet och hög och jämn luftfuktighet. Avverkning av denna typ av skogar är ett hot. Trots att arten eftersökts har den bara hittats i Västmanland och Hälsingland. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (4-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (2-500). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer på bark eller mossa vid basen av äldre lövträd i lövskogar med lång trädkontinuitet och hög och jämn luftfuktighet, men även på mossa över kalkklippor i fjällen. Ett fynd är på en gren på marken (Ågren 1995). I andra länder, t.ex. Tyskland, uppges arten även växa på mossa över silikatsten (Wirth m.fl. 2013).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Dothideomycetes, Ordning Strigulales, Familj Strigulaceae, Släkte Strigula (strigulor), Art Strigula stigmatella (Ach.) R.C.Harris - storsporig strigula Synonymer Arthopyrenia stigmatella (Ach.) A.Massal., Arthopyrenia faginea (Schaer.) Swinscow, Porina faginea (Schaer.) Arnold, Sagedia illinita (Nyl.) Hav.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten växer vid basen av gamla lövträd i lövskogar med lång trädkontinuitet och hög och jämn luftfuktighet. Avverkning av denna typ av skogar är ett hot. Trots att arten eftersökts har den bara hittats i Västmanland och Hälsingland. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (4-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (2-500). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Storsporig strigula är en skorplav med grönaktig-grå, hel och tunn eller otydlig bål. Perithecier 0,3-0,4 mm i diameter, klotrunda, 1/3-1/2 insänkta i bålen och delvis täckta av tunn bål. Sporerna är spolformade, färglösa, (4-)6-7(-9)-septerade och 25-35(-45) × 5-7 µm. Pyknid ca 0,1 mm i diameter, helt eller till hälften insänkta. Strigula Strigula jamesii (rödlistad som starkt hotad EN) har vit bål och 3-septerade sporer vilka är 12-16(-19) × 4-5 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för storsporig strigula

Länsvis förekomst och status för storsporig strigula baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för storsporig strigula

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är storsporig strigula bara funnen på sammanlagt omkring fem lokaler i Västmanland och Hälsingland (Nordin m.fl. 2011) men även i Jämtland och Torne lappmark (material i herbariet vid Uppsala Universitet UPS). Samtliga fynd är gjorda 1994 eller senare och en lokal ligger i naturreservat. Arten är känd från Norge och Finland, men saknas i Danmark. I Finland är den rödlistad (Akut hotad CR, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar Europa, Nordamerika och Australien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Dothideomycetes  
  • Underklass
    Dothideomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Strigulales  
  • Familj
    Strigulaceae  
  • Släkte
    Strigula - strigulor 
  • Art
    Strigula stigmatella(Ach.) R.C.Harris - storsporig strigula
    Synonymer
    Arthopyrenia stigmatella (Ach.) A.Massal.
    Arthopyrenia faginea (Schaer.) Swinscow
    Porina faginea (Schaer.) Arnold
    Sagedia illinita (Nyl.) Hav.

Arten växer på bark eller mossa vid basen av äldre lövträd i lövskogar med lång trädkontinuitet och hög och jämn luftfuktighet, men även på mossa över kalkklippor i fjällen. Ett fynd är på en gren på marken (Ågren 1995). I andra länder, t.ex. Tyskland, uppges arten även växa på mossa över silikatsten (Wirth m.fl. 2013).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Löv-/barrblandskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
Avverkning av ädellövskog med lång trädkontinuitet är ett hot. Askskottssjuka är ett hot liksom slumphändelser.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Avverkning och dränering av lokaler med arten bör undvikas. Fler lokaler bör få lagligt skydd med skötselföreskrifter som gynnar laven.
Utländska namn - FI: Isohuppujäkälä.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-11-17]

Wirth, V., Hauck, M. & Schultz, M. 2013. Die Flechten Deutschlands. Ulmer, Stuttgart.

Ågren, Å. 1995. Nya lavar för Sverige. Växter i Gästrikland och Hälsingland 1995: 35.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Dothideomycetes  
  • Underklass
    Dothideomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Strigulales  
  • Familj
    Strigulaceae  
  • Släkte
    Strigula - strigulor 
  • Art
    Strigula stigmatella, (Ach.) R.C.Harris - storsporig strigula
    Synonymer
    Arthopyrenia stigmatella (Ach.) A.Massal.
    Arthopyrenia faginea (Schaer.) Swinscow
    Porina faginea (Schaer.) Arnold
    Sagedia illinita (Nyl.) Hav.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup