Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  drivvedsxylografa

Organismgrupp Lavar Xylographa opegraphella
Drivvedsxylografa Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Drivvedsxylografa är en skorplav med bål vilken är otydlig till tjock och då gräddfärgad med konvexa areoler och utan goniocyster. Första generationens apothecier är brett-smalt ellipsoida-linjära, 0,2-0,5 × 0,1-0,2 mm, mörkbruna till kastanjebruna. Senare generationers apothecier påminner om de hos första generationen och växer rakt i två eller fler riktningar från moderapotheciet. Excipulum är vanligen högre än hymeniet. Bålen är K+ gul vilket övergår i rött eller sällsynt K+ gul, Pd+ orange. Arten är morfologiskt variabel men är ändå ofta lätt att känna igen på förekomsten på drivved på havsstränder. Arten kan förväxlas med Xylographa trunciseda men den arten är K-, Pd- och den har goniocyster inne i veden.
Utbredning
Länsvis förekomst för drivvedsxylografa Observationer i  Sverige för drivvedsxylografa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Drivvedsxylografa förekommer längs Sveriges kust i Bohuslän samt på Öland och från Södermanland och upp till Västerbotten (Artportalen 2016, Nordin m.fl. 2011, Thor m.fl. 2012). En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Drivvedsxylografa finns inte i Danmark men har rapporterats från Norge och Finland. I Finland är den rödlistad (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar den norra delen av boreala regionen i Europa och Nordamerika (Spribille m.fl. 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på gammal, grov, solexponerad ved vid havsstränder, framförallt på drivved. Nytt substrat skapas i begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (40-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (20-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (80-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten växer på gammal, grov, exponerad drivved vid havsstränder. Få andra lavar är knutna till denna miljö men bryggkantlav Lecanora orae-frigidae (rödlistad som Sårbar VU) förekommer i samma miljö men har en något vidare ekologi och förekommer förutom på drivved även på gamla träbryggor.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· barrträd
· barrträd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Baeomycetales, Familj Xylographaceae, Släkte Xylographa (xylografor), Art Xylographa opegraphella Nyl. ex Rothr. - drivvedsxylografa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på gammal, grov, solexponerad ved vid havsstränder, framförallt på drivved. Nytt substrat skapas i begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (40-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (20-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (80-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Drivvedsxylografa är en skorplav med bål vilken är otydlig till tjock och då gräddfärgad med konvexa areoler och utan goniocyster. Första generationens apothecier är brett-smalt ellipsoida-linjära, 0,2-0,5 × 0,1-0,2 mm, mörkbruna till kastanjebruna. Senare generationers apothecier påminner om de hos första generationen och växer rakt i två eller fler riktningar från moderapotheciet. Excipulum är vanligen högre än hymeniet. Bålen är K+ gul vilket övergår i rött eller sällsynt K+ gul, Pd+ orange. Arten är morfologiskt variabel men är ändå ofta lätt att känna igen på förekomsten på drivved på havsstränder. Arten kan förväxlas med Xylographa trunciseda men den arten är K-, Pd- och den har goniocyster inne i veden.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för drivvedsxylografa

Länsvis förekomst och status för drivvedsxylografa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för drivvedsxylografa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Drivvedsxylografa förekommer längs Sveriges kust i Bohuslän samt på Öland och från Södermanland och upp till Västerbotten (Artportalen 2016, Nordin m.fl. 2011, Thor m.fl. 2012). En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Drivvedsxylografa finns inte i Danmark men har rapporterats från Norge och Finland. I Finland är den rödlistad (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar den norra delen av boreala regionen i Europa och Nordamerika (Spribille m.fl. 2015).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Baeomycetales  
  • Familj
    Xylographaceae  
  • Släkte
    Xylographa - xylografor 
  • Art
    Xylographa opegraphellaNyl. ex Rothr. - drivvedsxylografa

Arten växer på gammal, grov, exponerad drivved vid havsstränder. Få andra lavar är knutna till denna miljö men bryggkantlav Lecanora orae-frigidae (rödlistad som Sårbar VU) förekommer i samma miljö men har en något vidare ekologi och förekommer förutom på drivved även på gamla träbryggor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· barrträd - Conifers - red list assemblage (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Drivved har blivit alltmer ovanligt utmed kusterna och nytt substrat skapas i begränsad omfattning.
Det är angeläget att informera markägare där arten förekommer om artens krav. Det bör göras försök med att placera ut tallstammar i närheten av förekomster för att utröna om det på detta sätt går att skapa nytt substrat.
Utländska namn - FI: Hyökyviirujäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2016-10-08].

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-11-12]

Spribille, T., Resl, P., Ahti, T., Pérez-Ortega, S., Tønsberg, T, Mayrhofer, H. & Lumbsch, H.T. 2015. Molecular systematics of the wood-inhabiting lichen-forming genus Xylographa (Baeomycetales, Ostropomycetidae) with eight new species. Symbolae Botanicae Upsalienses 37(1): 1-87.

Thor, G., Hultengren, S. & Arvidsson, L. 2012. Bidrag till kännedom om lavarna på Koster och angränsande öar. I: Hultengren, S. (red.) 2012, Dokumentationer av landlevande fauna och flora i Kosterhavets nationalpark och angränsande naturreservat. Länsstyrelsen i Västra Götaland, sid. 65-90.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Baeomycetales  
  • Familj
    Xylographaceae  
  • Släkte
    Xylographa - xylografor 
  • Art
    Xylographa opegraphella, Nyl. ex Rothr. - drivvedsxylografa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor