Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  polarblära

Organismgrupp Kärlväxter Silene involucrata
Polarblära Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Polarblära är en flerårig men troligen kortlivad ört som kan bilda mindre tuvor. Stjälkarna är en till flera, enkla, styvt upprätta, 5–20 cm höga, sträckta under fruktmognaden, håriga och körtelhåriga. Rosettbladen är lansett- till smalt tunglika, trubbiga. Stjälkbladen sitter i 2–4 par, och är smalare. Blommorna sitter en till få i stjälktoppen och är upprätta. Fodret är smalt klockformigt, något uppsvällt, mörklila med tio mörkare nerver, hårigt och 9–13 mm långt. Kronbladen är fem, vanligen vita, tydligt längre än fodret och med utbredda och med svagt urnupna skivor. Ståndarna är tio eller saknas, stift fem. Kapseln är äggrund. Sannolikt är den mest autogam, men hybriden med fjällblära, S. wahlbergella är känd från Abisko i Torne lappmark. Polarbläran blommar i juli. I Sverige förkommer endast underarten ssp. tenella.
Utbredning
Länsvis förekomst för polarblära Observationer i  Sverige för polarblära
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Polarblära växer på två platser inom Muddus nationalpark i Lule lappmark samt på flera platser inom och söder om Abisko nationalpark i Torne lappmark. Inom båda områdena är växten ofta sparsamt förekommande, men kan växla i antal från år till år. Vissa år kan 1000-tals exemplar förekomma på en lokal för 10 år senare vara försvunnen från lokalen. I Norge är den sällsynt med få förekomster i Troms, Nordreisa, och i västra Finnmark, i övre Altaälvens dalgång. Polarblära uppges som akut hotad i Finland med endast en kvarvarande lokal i Kuusamo. Från det fennoskandiska området är växten spridd österut till centrala Sibirien. S. involucrata ssp. involucrata spetsbergsblära, är arktiskt cirkumpolär med förekomster närmast på västra Spetsbergen och Grönland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1a+2a; D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer sällsynt inom två områden, ett i Lule och ett i Torne lappmark. Polarblära är kalkkrävande och förhållandevis konkurrenssvag. Den växer på tunn jord på t ex klippor och grusiga älvstränder. Igenväxning kan på sikt vara ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3724 (3700-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 36 (36-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1a+2a; D2).
Ekologi
Polarblära är kalkkrävande och förhållandevis konkurrenssvag. Den växer på tunn jord på klippor, på flytjordsterrasser, dryas-hedar, erosionsnipor vid vattendrag och grusiga älvstränder och når upp i det lågalpina bältet även om flertalet lokaler ligger lägre. Dessutom kan den växa apofytiskt på järnvägsbankar, vägrenar och lavinavbärare.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Caryophyllaceae (nejlikväxter), Släkte Silene (glimmar), Art Silene involucrata (Cham. & Schltdl.) Bocquet - polarblära Synonymer Lychnis apetala var. involucrata Cham. & Schltdl., Agrostemma involucratum (Cham. & Schltdl.) G. Don, Lychnis pauciflora Ledeb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1a+2a; D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer sällsynt inom två områden, ett i Lule och ett i Torne lappmark. Polarblära är kalkkrävande och förhållandevis konkurrenssvag. Den växer på tunn jord på t ex klippor och grusiga älvstränder. Igenväxning kan på sikt vara ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3724 (3700-4000) km² och förekomstarean (AOO) till 36 (36-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1a+2a; D2).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5, 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Polarblära är en flerårig men troligen kortlivad ört som kan bilda mindre tuvor. Stjälkarna är en till flera, enkla, styvt upprätta, 5–20 cm höga, sträckta under fruktmognaden, håriga och körtelhåriga. Rosettbladen är lansett- till smalt tunglika, trubbiga. Stjälkbladen sitter i 2–4 par, och är smalare. Blommorna sitter en till få i stjälktoppen och är upprätta. Fodret är smalt klockformigt, något uppsvällt, mörklila med tio mörkare nerver, hårigt och 9–13 mm långt. Kronbladen är fem, vanligen vita, tydligt längre än fodret och med utbredda och med svagt urnupna skivor. Ståndarna är tio eller saknas, stift fem. Kapseln är äggrund. Sannolikt är den mest autogam, men hybriden med fjällblära, S. wahlbergella är känd från Abisko i Torne lappmark. Polarbläran blommar i juli. I Sverige förkommer endast underarten ssp. tenella.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för polarblära

Länsvis förekomst och status för polarblära baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för polarblära

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Polarblära växer på två platser inom Muddus nationalpark i Lule lappmark samt på flera platser inom och söder om Abisko nationalpark i Torne lappmark. Inom båda områdena är växten ofta sparsamt förekommande, men kan växla i antal från år till år. Vissa år kan 1000-tals exemplar förekomma på en lokal för 10 år senare vara försvunnen från lokalen. I Norge är den sällsynt med få förekomster i Troms, Nordreisa, och i västra Finnmark, i övre Altaälvens dalgång. Polarblära uppges som akut hotad i Finland med endast en kvarvarande lokal i Kuusamo. Från det fennoskandiska området är växten spridd österut till centrala Sibirien. S. involucrata ssp. involucrata spetsbergsblära, är arktiskt cirkumpolär med förekomster närmast på västra Spetsbergen och Grönland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Silene - glimmar 
  • Art
    Silene involucrata(Cham. & Schltdl.) Bocquet - polarblära
    Synonymer
    Lychnis apetala var. involucrata Cham. & Schltdl.
    Agrostemma involucratum (Cham. & Schltdl.) G. Don
    Lychnis pauciflora Ledeb.

Polarblära är kalkkrävande och förhållandevis konkurrenssvag. Den växer på tunn jord på klippor, på flytjordsterrasser, dryas-hedar, erosionsnipor vid vattendrag och grusiga älvstränder och når upp i det lågalpina bältet även om flertalet lokaler ligger lägre. Dessutom kan den växa apofytiskt på järnvägsbankar, vägrenar och lavinavbärare.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Anläggningsarbeten har skadat förekomster i Torne lappmark samtidigt som de skapat nya växtplatser. Några av de senare håller nu på att växa igen varigenom växten successivt försvinner. En viss växtinsamling förekommer av denna europeiska raritet.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Stor hänsyn måste tas till växten vid eventuellt ytterligare förekommande anläggningsarbeten. Arten gynnas av att marken blottas och buskage röjs undan. På de naturliga ståndorterna behöver inga åtgärder vidtas. Flertalet av artens förekomster ligger inom nationalparker. Ett åtgärdsprogram för polarblära ska upprättas och det kommer att ge förslag på lämpliga åtgärder.
Polarblära är fridlyst. Den svenska polarbläran hör till underarten ssp. angustiflora. Polarblära odlas i Botaniska Trädgården i Uppsala. Den är lätt att fröföröka, men plantorna blir vanligtvis bara tvååriga och dör efter frösättningen. Polarblära är globalt rödlistad som sårbar och omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Småjonsokblom, DK: Polar-Praktstjerne, FI: Pohjanailakki.

Jakobsson, A. 1997. Sällsynta fjällväxter i Torne lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Jäkäläniemi, A. 1997. Pohjanailakki. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Kotiranta, H., Uotila, P. Sulkava, S. & Peltonen, S.-L. (eds.) 1998. Red Data Book of East Fennoscandia.

Ministry of the Environment, Finnish Environment Institute & Botanical Museum, Finnish Museum of Natural History. Helsinki.

Kurto, A. 1994. Silene furcata Raf. I: Jonsell, B. (red.). November 1994. Flora Nordica, Caryophyllaceae: Caryophylloideae: 14–16. Preprint. The Bergius Foundation of the Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm.

Lid, J. & Tande Lid, D. 1994. Norsk Flora. Oslo.

Sjörs, H. 1997. Kärlväxtfloran i Muddus nationalpark. Svensk Bot. Tidskr. 91: 103–126.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995. Rev. Mora Aronsson & Margareta Edqvist 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Silene - glimmar 
  • Art
    Silene involucrata, (Cham. & Schltdl.) Bocquet - polarblära
    Synonymer
    Lychnis apetala var. involucrata Cham. & Schltdl.
    Agrostemma involucratum (Cham. & Schltdl.) G. Don
    Lychnis pauciflora Ledeb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995. Rev. Mora Aronsson & Margareta Edqvist 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.