Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bisam

Organismgrupp Däggdjur Ondatra zibethicus
Bisam Däggdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd: kropp 24–40 cm, svans 19–28 cm (ca 75 % av kroppslängden). Vikt upp till 1,8 kg. Pälsen är rödbrun till mörkbrun med ljusare undersida, ofta tydligt i ansiktet. Öronen är korta och knappt utstickande ur pälsen, ungefär som hos en stor sork. Svansen är smal, men tilltryckt från sidorna som en anpassning till simning. Bakfötterna är betydligt större än framfötterna och har som anpassning till simning täta borst på sidorna av tårna och simhud mellan tårnas bas (inte längre ut).

Liknande arter. Bisam är en stor gnagare som kan påminna om en liten bäver Castor fiber men skiljer sig från denna genom att svansen är smal och tillplattad från sidorna medan bäver har bred svans som är tillplattad uppifrån, vilket kan vara svårt att se när den simmar. Kan möjligen förväxlas med stora individer av vattensork Arvicola amphibius, som dock är mindre (kroppslängd 12–23,5 cm), slankare, har kortare svans som är smal och inte tillplattad från sidorna samt har små bakfötter som inte är speciellt anpassade för simning. Brunråtta Rattus norvegicus, som också kan finnas nära vatten, kan vara lika stor som en liten bisam men har alltid tydligt utstickande öron.
Utbredning
Länsvis förekomst för bisam Observationer i  Sverige för bisam
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bisam förekommer i Sverige i Norrland, främst längst kusten så långt söderut som i Härnösand, och den har länge rapporterats sprida sig söderut ca 10 kilometer per år. I Norge förekommer den till ungefär samma breddgrad. I Finland finns den i princip i hela landet och den förekommer i större delen av Europa och Asien.

Bisam kommer ursprungligen från Nordamerika där den förekommer från arktiska regioner i Kanada till södra USA. Den fördes in till Europa i början av 1900-talet, på grund av sin värdefulla päls. Den har dels planterats ut och dels hållits i pälsfarmer. Arten har spridit sig österut och finns nu i ett bälte genom Asien till Stilla havs-kusten, och den har vandrat in från Finland till Sverige omkring år 1950. Den är även introducerad till delar av Sydamerika.

 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bisam är införd av människan till Finland i början av 1900-talet och invandrade därifrån till Sverige ca 1950. Betraktas därför i rödlistningssammanhang som ej tillämplig (NA).
Ekologi
Bisam förekommer i kustområden och i näringsrika sjöar och lugna åar som inte blir bottenfrusna under vintern. Den livnär sig av vattenväxter, bl.a. fräken och starr och rötter av olika vattenväxter. Den tar också en del fisk, kräftor och grodor, och den kan äta stora mängder sötvattensmusslor. På sina ställen kan man vintertid hitta högar av musselskal på isen nära bohålen. Den simmar och dyker med stor skicklighet med hjälp av svansen och de stora bakfötterna och kan stanna under vatten i upp till 10 minuter. I grunda, vegetationsrika sjöar bygger den upp till meterhöga, bäverliknande hyddor av vegetation, men den kan också gräva ut bon i strandbrinkar. Parningstiden sker i Sverige under våren i samband med islossningen och kan föda upp en kull (vanligast i Sverige) eller flera kullar med 68 ungar per år. Den höga reproduktionstakten kan leda till snabba populationsökningar. De viktigaste rovdjuren anses vara räv och mink, men även rovfåglar, ugglor och utter tar bisam. Den minskning som har observerats under 2000 talet är antagligen relaterad till någon form av sjukdom.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Hav
Hav
Vattenyta
Vattenyta
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· musslor
· musslor
· strålfeniga fiskar
· strålfeniga fiskar
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Mammalia (däggdjur), Ordning Rodentia (gnagare), Familj Cricetidae (sorkartade gnagare), Släkte Ondatra, Art Ondatra zibethicus (Linnaeus, 1766) - bisam Synonymer bisamråtta, Castor zibethicus Linnaeus, 1766

Kategori Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bisam är införd av människan till Finland i början av 1900-talet och invandrade därifrån till Sverige ca 1950. Betraktas därför i rödlistningssammanhang som ej tillämplig (NA).
Längd: kropp 24–40 cm, svans 19–28 cm (ca 75 % av kroppslängden). Vikt upp till 1,8 kg. Pälsen är rödbrun till mörkbrun med ljusare undersida, ofta tydligt i ansiktet. Öronen är korta och knappt utstickande ur pälsen, ungefär som hos en stor sork. Svansen är smal, men tilltryckt från sidorna som en anpassning till simning. Bakfötterna är betydligt större än framfötterna och har som anpassning till simning täta borst på sidorna av tårna och simhud mellan tårnas bas (inte längre ut).

Liknande arter. Bisam är en stor gnagare som kan påminna om en liten bäver Castor fiber men skiljer sig från denna genom att svansen är smal och tillplattad från sidorna medan bäver har bred svans som är tillplattad uppifrån, vilket kan vara svårt att se när den simmar. Kan möjligen förväxlas med stora individer av vattensork Arvicola amphibius, som dock är mindre (kroppslängd 12–23,5 cm), slankare, har kortare svans som är smal och inte tillplattad från sidorna samt har små bakfötter som inte är speciellt anpassade för simning. Brunråtta Rattus norvegicus, som också kan finnas nära vatten, kan vara lika stor som en liten bisam men har alltid tydligt utstickande öron.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bisam

Länsvis förekomst och status för bisam baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bisam

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bisam förekommer i Sverige i Norrland, främst längst kusten så långt söderut som i Härnösand, och den har länge rapporterats sprida sig söderut ca 10 kilometer per år. I Norge förekommer den till ungefär samma breddgrad. I Finland finns den i princip i hela landet och den förekommer i större delen av Europa och Asien.

Bisam kommer ursprungligen från Nordamerika där den förekommer från arktiska regioner i Kanada till södra USA. Den fördes in till Europa i början av 1900-talet, på grund av sin värdefulla päls. Den har dels planterats ut och dels hållits i pälsfarmer. Arten har spridit sig österut och finns nu i ett bälte genom Asien till Stilla havs-kusten, och den har vandrat in från Finland till Sverige omkring år 1950. Den är även introducerad till delar av Sydamerika.

 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Euarchontoglires  
  • Ordning
    Rodentia - gnagare 
  • Underordning
    Myomorpha - råttartade gnagare 
  • Överfamilj
    Muroidea  
  • Familj
    Cricetidae - sorkartade gnagare 
  • Underfamilj
    Arvicolinae  
  • Tribus
    Ondatrini  
  • Släkte
    Ondatra  
  • Art
    Ondatra zibethicus(Linnaeus, 1766) - bisam
    Synonymer
    bisamråtta
    Castor zibethicus Linnaeus, 1766

Bisam förekommer i kustområden och i näringsrika sjöar och lugna åar som inte blir bottenfrusna under vintern. Den livnär sig av vattenväxter, bl.a. fräken och starr och rötter av olika vattenväxter. Den tar också en del fisk, kräftor och grodor, och den kan äta stora mängder sötvattensmusslor. På sina ställen kan man vintertid hitta högar av musselskal på isen nära bohålen. Den simmar och dyker med stor skicklighet med hjälp av svansen och de stora bakfötterna och kan stanna under vatten i upp till 10 minuter. I grunda, vegetationsrika sjöar bygger den upp till meterhöga, bäverliknande hyddor av vegetation, men den kan också gräva ut bon i strandbrinkar. Parningstiden sker i Sverige under våren i samband med islossningen och kan föda upp en kull (vanligast i Sverige) eller flera kullar med 68 ungar per år. Den höga reproduktionstakten kan leda till snabba populationsökningar. De viktigaste rovdjuren anses vara räv och mink, men även rovfåglar, ugglor och utter tar bisam. Den minskning som har observerats under 2000 talet är antagligen relaterad till någon form av sjukdom.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Sötvatten, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Vattendrag, Öppen fastmark, Sötvattensstrand, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Sjöar, Småvatten, Hav, Vattenyta, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· musslor - Bivalvia (Har betydelse)
· strålfeniga fiskar - Actinopterygii (Har betydelse)
Mark/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)


Påverkan
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Svensk synonym: bisamråtta.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Thurfjell, Ragnar Hall

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Euarchontoglires  
  • Ordning
    Rodentia - gnagare 
  • Underordning
    Myomorpha - råttartade gnagare 
  • Överfamilj
    Muroidea  
  • Familj
    Cricetidae - sorkartade gnagare 
  • Underfamilj
    Arvicolinae  
  • Tribus
    Ondatrini  
  • Släkte
    Ondatra  
  • Art
    Ondatra zibethicus, (Linnaeus, 1766) - bisam
    Synonymer
    bisamråtta
    Castor zibethicus Linnaeus, 1766
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Thurfjell, Ragnar Hall