Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Ctenophora ornata

Organismgrupp Tvåvingar, Myggor Ctenophora ornata
  Tvåvingar, Myggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vedharkrankar är relativt kraftiga, blanka, och stekelliknande i sitt utseende. Denna vedharkrank är kontrastrikt tecknad, bakkroppens segment är omväxlande tvärbandade i gult, svart, och rödgult. Vanligtvis är det smalaste partiet rödgult och segmenten 4, 5, och 6 gula. Mellankroppen är svart eller rödbrun med gult band framtill och på sidorna framför vingroten. Benen är brungula och mörknar mot tarserna. Tredje benets lår har en mörk ring i yttre halvan. Vingarna är klara med gulaktig framkant och mörkt märke ut mot vingspetsen. Antennerna är hos hannen kraftigt sågtandade, medan de hos honan är mer trådformiga.
Utbredning
Länsvis förekomst för Ctenophora ornata Observationer i  Sverige för Ctenophora ornata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art är i Sverige nyligen påvisad med dels ett fynd i Skåne (Öved, 2000) och dels ett nordligare fynd från Blekinge (Karlskrona, 2017). Den är även i känd från Danmark med ett fynd i Köpenhamnstrakten (1992). Arten har sin nordligaste utbredning i södra Skandinavien. Den är sällsynt funnen i större delen av Europa. Arten har sannolikt varit bofast i Sverige under lång tid. Harkrankar som lever i hålträd i ädellövskogar har varit dåligt eftersökta. Ökat intresse för ädellövskog i kombination med nya fångstmetoder har på senare tid har gett oss en bättre bild av faunan i hålträden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Nyligen påvisad med ett enda belägg i Skåne (Öved 2000). (Ett danskt fynd är även känt). Detta är en mycket storväxt och färggrann vedharkrank som förvånansvärt nog inte påträffats tidigare. Den är trots allt troligen förbisedd då den visar sig under kort tid och lever fördolt som larv i blöt mulm i gamla trädhål av bok, m fl. lövträd. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 40 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Larven lever i blöt mulm eller svampangripen ved med gröt-liknande konsistens, samt i trädhål, gärna bok. Arten förekommer ofta i ved med hög fuktighet då arten antas vara beroende vitmögel (Warren & Key, 1991). Den är i England kläckt från stående såväl som från liggande träd. Arten har sannolikt en stark koppling till ängsbokskog, och kräver kontinuitet i tillgången på lämpliga gamla träd inom aktuella skogsbestånd. De flesta fynden av vuxna djur är från juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Tipulidae (storharkrankar), Släkte Ctenophora, Art Ctenophora ornata Meigen, 1818 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Nyligen påvisad med ett enda belägg i Skåne (Öved 2000). (Ett danskt fynd är även känt). Detta är en mycket storväxt och färggrann vedharkrank som förvånansvärt nog inte påträffats tidigare. Den är trots allt troligen förbisedd då den visar sig under kort tid och lever fördolt som larv i blöt mulm i gamla trädhål av bok, m fl. lövträd. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 40 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (4-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Vedharkrankar är relativt kraftiga, blanka, och stekelliknande i sitt utseende. Denna vedharkrank är kontrastrikt tecknad, bakkroppens segment är omväxlande tvärbandade i gult, svart, och rödgult. Vanligtvis är det smalaste partiet rödgult och segmenten 4, 5, och 6 gula. Mellankroppen är svart eller rödbrun med gult band framtill och på sidorna framför vingroten. Benen är brungula och mörknar mot tarserna. Tredje benets lår har en mörk ring i yttre halvan. Vingarna är klara med gulaktig framkant och mörkt märke ut mot vingspetsen. Antennerna är hos hannen kraftigt sågtandade, medan de hos honan är mer trådformiga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Ctenophora ornata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Ctenophora ornata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art är i Sverige nyligen påvisad med dels ett fynd i Skåne (Öved, 2000) och dels ett nordligare fynd från Blekinge (Karlskrona, 2017). Den är även i känd från Danmark med ett fynd i Köpenhamnstrakten (1992). Arten har sin nordligaste utbredning i södra Skandinavien. Den är sällsynt funnen i större delen av Europa. Arten har sannolikt varit bofast i Sverige under lång tid. Harkrankar som lever i hålträd i ädellövskogar har varit dåligt eftersökta. Ökat intresse för ädellövskog i kombination med nya fångstmetoder har på senare tid har gett oss en bättre bild av faunan i hålträden.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Tipuloidea - harkrankar 
  • Familj
    Tipulidae - storharkrankar 
  • Släkte
    Ctenophora  
  • Undersläkte
    Ctenophora (Cnemoncosis)  
  • Art
    Ctenophora ornataMeigen, 1818

Larven lever i blöt mulm eller svampangripen ved med gröt-liknande konsistens, samt i trädhål, gärna bok. Arten förekommer ofta i ved med hög fuktighet då arten antas vara beroende vitmögel (Warren & Key, 1991). Den är i England kläckt från stående såväl som från liggande träd. Arten har sannolikt en stark koppling till ängsbokskog, och kräver kontinuitet i tillgången på lämpliga gamla träd inom aktuella skogsbestånd. De flesta fynden av vuxna djur är från juni.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark, Öppna gräsmarker, Buskmark, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Avverkning av gammal ädellövskog, främst bokskog. Borttagande av död ved eller gamla och sjuka lövträd i parker och ädellövbestånd. Ängsbokskog är generellt sett en skyddsvärd och artrik biotop vars naturliga areal starkt beskurits av uppodling, bebyggelse och plantering av andra trädslag.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara områden med gamla och döende lövträd liksom död ved och sörj för god återväxt och kontinuitet. De få ängsbokskogar som finns kvar i Sverige bör generellt brukas med stor försiktighet så att god naturvårdshänsyn tas. De flesta återfinns på privat mark och bör ges ett fullgott skydd.

Alexander, K.N.A. 2002 The invertebrates of living and decaying timber in Britain and Ireland: a provisional annotated checklist. English Nature Research Reports 467: 1-142.

Bygebjerg, R. & Munk, T. 2005 Tanyptera nigricornis (Meigen, 1818) new to the Danish fauna, and new records of other species of wood-living ctenophorine craneflies (Diptera: Tipulidae: Ctenophorinae).Entomologiske Meddelelser 73: 39-46

Catalogue of Craneflies of the World, Oct 2005 http://ip30.eti.uva.nl/ccw/

Oosterbroek, P., Bygebjerg, R. & Munk, T. 2006 The west palaearctic species of Ctenophorinae (Diptera: Tipulidae); key, distribution and references. Entomologische Berichten, Amsterdam 6: 138-149.

Sörensen, L. 2002 Status of wood-living ctenophorine craneflies (Diptera: Tipulidae) in Denmarks old forests. Entomologiske Meddelelser 70: 129-142.

Warren, M.S. & Key, R.S. 1991. Woodlands: Past, present and potential. Pp 155-211 in Collins, N.M. & Thomas, J.A. (eds.): The Conservation of Insects and their Habitats. Academic Press.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2008.

© ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Tipuloidea - harkrankar 
  • Familj
    Tipulidae - storharkrankar 
  • Släkte
    Ctenophora  
  • Undersläkte
    Ctenophora (Cnemoncosis)  
  • Art
    Ctenophora ornata, Meigen, 1818
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2008.

© ArtDatabanken, SLU 2008.