Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Macrorrhyncha rostrata

Organismgrupp Tvåvingar, Myggor Macrorrhyncha rostrata
  Tvåvingar, Myggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kroppslängd 6–7 mm. Mellankroppen är brunröd med tre mörkare längsstrimmor på ryggen. Bakkroppen är rödgul med bruna tvärband framtill på de fyra första segmenten. Benen är gula och vingarna nästan klara utan fläckar. De måttligt förlängda (dubbla huvudhöjden), och förtjockade mundelarna är knappast iögonenfallande, men nog så tydliga vid närmare påseende och den främsta karaktären i fält. En närstående art är nyligen urskiljd, M. hugoi. Fynd av M. hugoi är noterat från Östergötaland medans övriga fynd i Sverige är bekräftade som M. rostrata (Kjaerandsen & Chandler 2011). För skillnader med aktuell art se (Kjaerandsen & Chandler 2011).
Utbredning
Länsvis förekomst för Macrorrhyncha rostrata Observationer i  Sverige för Macrorrhyncha rostrata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En mycket sällsynt art. Den beskrevs från Vadstena (1851), där Zetterstedt under flera års studier endast fann ett exemplar och betecknade arten som ”rarissime”. I Riksmuseet finns ytterligare ett exemplar från Östergötland, taget av Wahlberg vid samma tid. Efter dessa fynd finns inga rapporter på 150 år och arten kunde misstänkas vara försvunnen. 2001 rapporteras oväntat ett nytt fynd, en hane fångad i malaisefälla i Tyresta nationalpark i Sörmland. Därefter ytterligare fynd i närheten och i norra Uppland. I våra nordiska grannländer är arten endast känd från Finland: Kajana (1 ex 1906) samt från Kustö (1 ex 1909) och Karislojo (2 ex 1912) i sydvästra delen av landet. Den är vidare känd från Ryska Karelen (Petrozavodsk) och St. Petersburgsdistriktet, Vitryssland, Tyskland, England, och Frankrike – överallt uppenbarligen sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Två exemplar påträffades i Östergötland för 150 år sedan. Därefter inga observationer förrän på 2000-talet, då några enstaka fynd gjorts i Uppland, (Lerorna), Södermanland (Tyresta) och Västmanland (Solbacken). Larverna utvecklas troligen i murken ved av lövträd. De färdigbildade myggorna av släktet besöker flockblommiga växter. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (3-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (12-4000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Den samlade bilden visar att arten förekommer, såväl i nemorala, som boreonemorala och boreala regionen. Lokalen i Östergötland är inte närmare beskriven, men Tyrestalokalen (belägen 200 meter söder om 1999 års brandfält) beskrivs på följande sätt: ”Hällmarkstallskog belägen ett par hundra meter söder om brandfältet. Den innefattar dels hällmarkstallskog med björkar och enstaka aspar, dels en skvattramtallmosse med inslag av gran och glasbjörk. I stort sett inga döda träd”. Från andra länder uppges följande: ”bergsskogar” (Landrock, 1940); ”kring bokhögstubbe”,” skogar vid Beaulieau River” och ”våt skogklädd sluttning med många källor” (Chandler, 1992). Larvens levnadssätt är okänt, men andra arter av släktet har påträffats i murknande ved. Den fullbildade svampmyggan besöker flockblomstriga växter för nektarsök. Larven eventuellt svamplevande.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Ved och bark
Ved och bark
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Keroplatidae (platthornsmyggor), Släkte Macrorrhyncha, Art Macrorrhyncha rostrata (Zetterstedt, 1851) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Två exemplar påträffades i Östergötland för 150 år sedan. Därefter inga observationer förrän på 2000-talet, då några enstaka fynd gjorts i Uppland, (Lerorna), Södermanland (Tyresta) och Västmanland (Solbacken). Larverna utvecklas troligen i murken ved av lövträd. De färdigbildade myggorna av släktet besöker flockblommiga växter. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (3-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (12-4000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Kroppslängd 6–7 mm. Mellankroppen är brunröd med tre mörkare längsstrimmor på ryggen. Bakkroppen är rödgul med bruna tvärband framtill på de fyra första segmenten. Benen är gula och vingarna nästan klara utan fläckar. De måttligt förlängda (dubbla huvudhöjden), och förtjockade mundelarna är knappast iögonenfallande, men nog så tydliga vid närmare påseende och den främsta karaktären i fält. En närstående art är nyligen urskiljd, M. hugoi. Fynd av M. hugoi är noterat från Östergötaland medans övriga fynd i Sverige är bekräftade som M. rostrata (Kjaerandsen & Chandler 2011). För skillnader med aktuell art se (Kjaerandsen & Chandler 2011).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Macrorrhyncha rostrata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Macrorrhyncha rostrata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En mycket sällsynt art. Den beskrevs från Vadstena (1851), där Zetterstedt under flera års studier endast fann ett exemplar och betecknade arten som ”rarissime”. I Riksmuseet finns ytterligare ett exemplar från Östergötland, taget av Wahlberg vid samma tid. Efter dessa fynd finns inga rapporter på 150 år och arten kunde misstänkas vara försvunnen. 2001 rapporteras oväntat ett nytt fynd, en hane fångad i malaisefälla i Tyresta nationalpark i Sörmland. Därefter ytterligare fynd i närheten och i norra Uppland. I våra nordiska grannländer är arten endast känd från Finland: Kajana (1 ex 1906) samt från Kustö (1 ex 1909) och Karislojo (2 ex 1912) i sydvästra delen av landet. Den är vidare känd från Ryska Karelen (Petrozavodsk) och St. Petersburgsdistriktet, Vitryssland, Tyskland, England, och Frankrike – överallt uppenbarligen sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Sciaroidea  
  • Familj
    Keroplatidae - platthornsmyggor 
  • Underfamilj
    Keroplatinae  
  • Tribus
    Orfeliini  
  • Släkte
    Macrorrhyncha  
  • Art
    Macrorrhyncha rostrata(Zetterstedt, 1851)

Den samlade bilden visar att arten förekommer, såväl i nemorala, som boreonemorala och boreala regionen. Lokalen i Östergötland är inte närmare beskriven, men Tyrestalokalen (belägen 200 meter söder om 1999 års brandfält) beskrivs på följande sätt: ”Hällmarkstallskog belägen ett par hundra meter söder om brandfältet. Den innefattar dels hällmarkstallskog med björkar och enstaka aspar, dels en skvattramtallmosse med inslag av gran och glasbjörk. I stort sett inga döda träd”. Från andra länder uppges följande: ”bergsskogar” (Landrock, 1940); ”kring bokhögstubbe”,” skogar vid Beaulieau River” och ”våt skogklädd sluttning med många källor” (Chandler, 1992). Larvens levnadssätt är okänt, men andra arter av släktet har påträffats i murknande ved. Den fullbildade svampmyggan besöker flockblomstriga växter för nektarsök. Larven eventuellt svamplevande.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Hotsituationen är svårt att bedöma p.g.a. de ytterst få fynden och den oklara bilden av levnadssättet. Förmodligen har arten alltid varit sällsynt p.g.a. mycket speciella krav och potentiella lokaler har varit glest utspridda. Den storskaliga landskapsomvandlingen under de sista 100 åren kan ha skapat en kritisk situation. Brist på död ved av rätt kvalitet torde ha central betydelse.
Fyndet i Tyresta bör följas upp och biologin hos arten om möjligt klarläggas. Kombinationen död ved/flockblomstriga växter i landskapet kan vara en bra utgångspunkt för eftersök. Biotoper med kontinuitet av död lövträdsved bör generellt skyddas. Nyupptäckta lokaler måste ges relevant skydd. När biologin klarlagts (i Sverige eller utomlands) bör ett antal väl valda potentiella lokaler reserveras för bevarande av mångfald.

Chandler, P. 1992. New records and nine additions to the British list of fungus gnats of the smaller families and sub-families (Diptera: Mycetophiloidea). Br. J. Ent. Nat. Hist., 5: 107–126.

Hutson, A. M. et al. 1980. Mycetophilidae (Bolitophilinae, Ditomyiinae, Diadocidiinae, Keroplatinae, Manotinae), Diptera, Nematocera. Handb. Ident. Br. Insects 9(5).

Kjaerandsen, J. & Chandler, P.J. 2011. A new species of Macrorrhyncha Winnertz from NW Europe, (Diptera, Keroplatidae). Dipterists Digest 18: 43-50

Landrock, K. 1940. Pilzmucken oder Fungivoridae. In Dahl, F. (ed.): Die Tierwelt Deutschlands, 38: 1–166.

Lundström, C.L. 1906. Beiträge zur Kenntnis der Dipteren Finlands. I. Mycetophilidae. Acta Soc. Pro Fauna et Flora Fenn., 29. no. 1.

Lundström, C. 1909. Beiträge zur Kenntnis der Dipteren Finlands. IV. Supplement. Mycetophilidae. Acta Soc.Fauna Flora fenn., 32(2): 1–63.

Lundström, C. 1912. Beiträge zur Kenntnis der Dipteren Finlands. VIII. Supplement 2. Mycetophilidae etc. Acta Soc. Fauna Flora fenn., 36(1): 1–39.

Zaitzev, A. I. 1994. Fungus gnats of the fauna of Russia and adjacent regions. Part 1. Nauka, Moscow. Pp288 (på ryska).

Zetterstedt, J.W. 1851. Diptera scandinavie disposita et descripta. Lundae, 3711–4090.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell Hedmark 2004. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Sciaroidea  
  • Familj
    Keroplatidae - platthornsmyggor 
  • Underfamilj
    Keroplatinae  
  • Tribus
    Orfeliini  
  • Släkte
    Macrorrhyncha  
  • Art
    Macrorrhyncha rostrata, (Zetterstedt, 1851)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell Hedmark 2004. © ArtDatabanken, SLU 2007.