Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Rocetelion humerale

Organismgrupp Tvåvingar, Myggor Rocetelion humerale
  Tvåvingar, Myggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En stor svampmygga med en kroppslängd upp till 12 mm. Den kännetecknas av sina mycket iögonenfallande stora, lateralt plattade antenner (gemensamt för alla platthornsmyggor Keroplatidae). Skutellen har ett brett band av likformigt korta hår, bakhöfterna är svartbruna vid basen och central vingfläck är liten och diffus eller saknas helt. En viktig bestämningskaraktär är vingnervaturen (se ”övrigt” nedan) som enkelt separerar denna art och den mindre Cerotelion lineatum (8–9 mm) från övriga arter i familjen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Rocetelion humerale Observationer i  Sverige för Rocetelion humerale
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En överallt mycket sällsynt europeisk art känd från Sverige, Finland (1 ex. 1909), Ryska Karelen (1 ex.), Estland (3 lokaler), Lettland, Tyskland, f.d. Tjeckoslovakien och Storbritannien. Från Sverige är den känd i 8 exemplar från Torne lappmark till Skåne. Arten beskrevs från Jämtland ”ad Berge in proecia Alten”. Övriga fynd: Lule lappmark (Gällivare, Ruotjajaure 1923), Småland (Växjö, Bokelid 1967), Torne lappmark (Abisko, Ridonjiras utlopp 1983), Sörmland (Nytorpsravinen vid Misteln 1989 och Nävekvarn, Nivsjön 1990), Östergötland (Sturefors NR 1990), Skåne (Åsljunga, Linhultet 1993). Uppgifterna ger en bild av splittring, sällsynthet och sårbarhet. Det fjällnära området kan tänkas hysa okända populationer.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)c(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Knuten till äldre svampangripna lövträd belägna i halvfuktig-fuktig, skuggig miljö, som bäckraviner mm. En mellanstor och ”udda” art inom gruppen. Endast påträffad vid 8 tillfällen från Skåne till Torne lpm. men troligen gravt förbisedd därför stort mörktertal. Brister i hänsyn vid avverkning längs vattendrag i skog har medfört en minskning av lämpligt substrat för arten (jmf. Hylanders studier av skogsbäckmiljöer). Arten har begränsad spridningsförmåga. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (20-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet lokaler eller subpopulationer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)c(iii)).
Ekologi
Liksom Keroplatus-arterna är denna knuten till äldre, svampangripna lövträd i halvfuktig–fuktig, skuggig miljö t.ex. bäckraviner (Sörensson 1994). Abiskofyndet gjordes i ”rikbjörkskog”, Gällivarefyndet i en miljö med ”Salix nigricans och Calamagrostis purpurea” och det skånska exemplaret togs ”i fönsterfälla vid bokhögstubbar med fnösketickor”. Larven är knuten till vedsvampsubstrat där den lever i en tredimensionell väv (Kurina 1998). Där livnär den sig delvis som sporätare och delvis som rovdjur på andra småinsekter. Myggorna kan påträffas vid multnande ved och har setts flyga kring spindelnät och även klänga sig fast vid dessa (Hutson 1980, där uppgifterna avser släktet Cerotelion inkl. R. humerale).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Keroplatidae (platthornsmyggor), Släkte Rocetelion, Art Rocetelion humerale (Zetterstedt, 1850) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)c(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Knuten till äldre svampangripna lövträd belägna i halvfuktig-fuktig, skuggig miljö, som bäckraviner mm. En mellanstor och ”udda” art inom gruppen. Endast påträffad vid 8 tillfällen från Skåne till Torne lpm. men troligen gravt förbisedd därför stort mörktertal. Brister i hänsyn vid avverkning längs vattendrag i skog har medfört en minskning av lämpligt substrat för arten (jmf. Hylanders studier av skogsbäckmiljöer). Arten har begränsad spridningsförmåga. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (20-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet lokaler eller subpopulationer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)c(iii)).
En stor svampmygga med en kroppslängd upp till 12 mm. Den kännetecknas av sina mycket iögonenfallande stora, lateralt plattade antenner (gemensamt för alla platthornsmyggor Keroplatidae). Skutellen har ett brett band av likformigt korta hår, bakhöfterna är svartbruna vid basen och central vingfläck är liten och diffus eller saknas helt. En viktig bestämningskaraktär är vingnervaturen (se ”övrigt” nedan) som enkelt separerar denna art och den mindre Cerotelion lineatum (8–9 mm) från övriga arter i familjen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Rocetelion humerale

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Rocetelion humerale

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En överallt mycket sällsynt europeisk art känd från Sverige, Finland (1 ex. 1909), Ryska Karelen (1 ex.), Estland (3 lokaler), Lettland, Tyskland, f.d. Tjeckoslovakien och Storbritannien. Från Sverige är den känd i 8 exemplar från Torne lappmark till Skåne. Arten beskrevs från Jämtland ”ad Berge in proecia Alten”. Övriga fynd: Lule lappmark (Gällivare, Ruotjajaure 1923), Småland (Växjö, Bokelid 1967), Torne lappmark (Abisko, Ridonjiras utlopp 1983), Sörmland (Nytorpsravinen vid Misteln 1989 och Nävekvarn, Nivsjön 1990), Östergötland (Sturefors NR 1990), Skåne (Åsljunga, Linhultet 1993). Uppgifterna ger en bild av splittring, sällsynthet och sårbarhet. Det fjällnära området kan tänkas hysa okända populationer.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Sciaroidea  
  • Familj
    Keroplatidae - platthornsmyggor 
  • Underfamilj
    Keroplatinae  
  • Tribus
    Keroplatini  
  • Släkte
    Rocetelion  
  • Art
    Rocetelion humerale(Zetterstedt, 1850)

Liksom Keroplatus-arterna är denna knuten till äldre, svampangripna lövträd i halvfuktig–fuktig, skuggig miljö t.ex. bäckraviner (Sörensson 1994). Abiskofyndet gjordes i ”rikbjörkskog”, Gällivarefyndet i en miljö med ”Salix nigricans och Calamagrostis purpurea” och det skånska exemplaret togs ”i fönsterfälla vid bokhögstubbar med fnösketickor”. Larven är knuten till vedsvampsubstrat där den lever i en tredimensionell väv (Kurina 1998). Där livnär den sig delvis som sporätare och delvis som rovdjur på andra småinsekter. Myggorna kan påträffas vid multnande ved och har setts flyga kring spindelnät och även klänga sig fast vid dessa (Hutson 1980, där uppgifterna avser släktet Cerotelion inkl. R. humerale).

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Arten kräver skog med lång kontinuitet av död ved, liksom kontinuitet i landskapet d.v.s. gamla skogsbestånd inom spridningsavstånd. Rasering av gamla skogsmiljöer och ytterligare fragmentering genom hänsynslöst storskaligt virkesuttag förstör livsbetingelserna.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Förekomsten på kända fyndlokaler bör följas upp och biologin klarläggas. Kärnområden måste undantas från produktionsskogsbruk, så att kontinuiteten i substrat bevaras. Landskapsaspekten måste beaktas så att potentiella lokaler inom spridningsavstånd skyddas. Spridningsavstånd hos denna art överstiger knappast 1 km.
Rocetelion humerale tillhör liksom Keroplatus (3 svenska arter) tribus Keroplatini (5 arter). En viktig släkteskiljande karaktär är att ribban R4 mynnar i R1 hos Keroplatus, medan den hos Rocetelion (1 art) och Cerotelion (1 art, C. lineatum Fabr.) mynnar i C (costa). De två senare har tidigare förts till samma släkte.

Hutson, A. M. et al. 1980. Mycetophilidae (Bolitophilinae, Ditomyiinae, Diadocidiinae, Keroplatinae, Manotinae), Diptera, Nematocera. Handb. Ident. Br. Insects 9(5).

Kjaerandsen, J., Hedmark, K., Kurina, O., Polevoi, A., Ökland, B. & Götmark, F. 2007. Annotated checklist of fungus gnats from Sweden (Diptera: Bolitophilidae, Diadocidiidae, Ditomyiidae, Keroplatidae and Myetophilidae). Insect Systematics and Evolution Supplement 65: 1-28.

Kurina, O. 1998. Fungus gnats in Estonia (Diptera: Bolitophilidae, Keroplatidae, Macroceridae, Ditomyiidae, Diadocidiidae, Mycetophilidae). Dissertationes Biologicae Universitatis Tartuensis 38.

Landrock, K. 1940. Pilzmucken oder Fungivoridae. In Dahl, F. (ed.): Die Tierwelt Deutschlands, 38: 1–166.

Lundström, C. 1909. Beiträge zur Kenntnis der Dipteren Finlands. IV. Supplement. Mycetophilidae. Acta Soc.Fauna Flora fenn., 32(2): 1–63.

Polevoi, A. V. 2000. Fungus gnats (Diptera: Bolitophilidae, Ditomyiidae, Keroplatidae, Diadocidiidae, Mycetophilidae) of Karelia, Petrozavodsk. Karelian Research Centre of Russian Academy of Sciences. 84 pp.

Soós, A. & Papp, L. 1988. Catalogue of Palaearctic Diptera. Vol. 3: Ceratopogonidae – Mycetophilidae. Akadémiai Kiadó. Budapest.

Sörensson, M. 1994. Inventering av insekts- och spindeldjursfaunan i några naturskogsområden i Örkelljunga kommun i norra Skåne. Eget förlag. Lund. 1994.

Zetterstedt, J. W. 1850. Diptera scandinaviae disposita et descripta. Lundae. 9: 3445.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell Hedmark 2004. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Sciaroidea  
  • Familj
    Keroplatidae - platthornsmyggor 
  • Underfamilj
    Keroplatinae  
  • Tribus
    Keroplatini  
  • Släkte
    Rocetelion  
  • Art
    Rocetelion humerale, (Zetterstedt, 1850)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell Hedmark 2004. © ArtDatabanken, SLU 2007.