Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Crossocerus exiguus

Organismgrupp Steklar, Rovsteklar Crossocerus exiguus
  Steklar, Rovsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3–5 mm lång rovstekel med svart kroppsfärg och begränsade inslag av ljusa fält på huvud, mellankropp och ben. Hanens munsköld är helt gul och antennen har detaljer som gör den lätt att skilja från närstående arter. Honan uppvisar inte så uppenbara skiljekaraktärer, men mellankroppens sida och rygg saknar utskott eller upphöjda räfflor och fåran vid ögats insida är mindre än hos närstående arter. Arten kan bestämmas efter Lomholdt (1976) eller Jacobs (2007).
Utbredning
Länsvis förekomst för Crossocerus exiguus Observationer i  Sverige för Crossocerus exiguus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Första fyndet av denna art gjordes i Blekinge 1990 (Hallin 2006) och den har därefter påträffats på ytterligare vardera en plats i detta landskap och i Halland (Abenius & Larsson 2006). Ett nyfynd i Småland, Vetlanda kommun 2007, förstärker intrycket av att arten verkligen befinner sig under spridning, men eftersom även insamlingsaktiviteten har ökat på senare år kan det inte helt uteslutas att den lilla arten trots allt har funnits i landet under lång tid. Ännu har inget fynd av arten rapporterats från Danmark. Totalutbredningen omfattar Väst- och Centraleuropa från Norditalien och Nederländerna österut genom Centralasien till Korea.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
En mycket liten, markboende rovstekel som relativt nyligen (1990) upptäcktes i landet men sannolikt tidigare varit förbisedd. Arten är nu känd från Skåne, Blekinge, Halland och Småland och förekommer i skogskanter, hedar och andra miljöer med gynnsamt lokalklimat på sandunderlag. Antalet lokalområden i landet skattas till 72 (12-144). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (25000-100000) km² och förekomstarean (AOO) till 290 (48-580) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Skogskanter, hedar och andra miljöer med gynnsamt lokalklimat på sandunderlag tycks utgöra livsmiljön för denna art. I Centraleuropa uppges även förekomster i parker och bebodda miljöer. Boanläggningen sker i öppna sandytor och som larvföda anger en 1800-talskälla bladlöss. Levnadssättet för denna svårstuderade art måste dock fortfarande anses vara otillräckligt känt.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Crossocerus, Art Crossocerus exiguus (Vander Linden, 1829) Synonymer Crabro exiguus Vander Linden, 1829

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation En mycket liten, markboende rovstekel som relativt nyligen (1990) upptäcktes i landet men sannolikt tidigare varit förbisedd. Arten är nu känd från Skåne, Blekinge, Halland och Småland och förekommer i skogskanter, hedar och andra miljöer med gynnsamt lokalklimat på sandunderlag. Antalet lokalområden i landet skattas till 72 (12-144). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (25000-100000) km² och förekomstarean (AOO) till 290 (48-580) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 3–5 mm lång rovstekel med svart kroppsfärg och begränsade inslag av ljusa fält på huvud, mellankropp och ben. Hanens munsköld är helt gul och antennen har detaljer som gör den lätt att skilja från närstående arter. Honan uppvisar inte så uppenbara skiljekaraktärer, men mellankroppens sida och rygg saknar utskott eller upphöjda räfflor och fåran vid ögats insida är mindre än hos närstående arter. Arten kan bestämmas efter Lomholdt (1976) eller Jacobs (2007).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Crossocerus exiguus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Crossocerus exiguus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Första fyndet av denna art gjordes i Blekinge 1990 (Hallin 2006) och den har därefter påträffats på ytterligare vardera en plats i detta landskap och i Halland (Abenius & Larsson 2006). Ett nyfynd i Småland, Vetlanda kommun 2007, förstärker intrycket av att arten verkligen befinner sig under spridning, men eftersom även insamlingsaktiviteten har ökat på senare år kan det inte helt uteslutas att den lilla arten trots allt har funnits i landet under lång tid. Ännu har inget fynd av arten rapporterats från Danmark. Totalutbredningen omfattar Väst- och Centraleuropa från Norditalien och Nederländerna österut genom Centralasien till Korea.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Crabroninae  
  • Tribus
    Crabronini  
  • Släkte
    Crossocerus  
  • Undersläkte
    Crossocerus (Crossocerus)  
  • Art
    Crossocerus exiguus(Vander Linden, 1829)
    Synonymer
    Crabro exiguus Vander Linden, 1829

Skogskanter, hedar och andra miljöer med gynnsamt lokalklimat på sandunderlag tycks utgöra livsmiljön för denna art. I Centraleuropa uppges även förekomster i parker och bebodda miljöer. Boanläggningen sker i öppna sandytor och som larvföda anger en 1800-talskälla bladlöss. Levnadssättet för denna svårstuderade art måste dock fortfarande anses vara otillräckligt känt.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Upphörd hävd med följande igenväxning av öppna och glest bevuxna kulturmarker på sandunderlag är så vitt känt det mest uppenbara hotet mot våra förekomster av Crossocerus exiguus.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
De kända lokalerna bör skötas med metoder som bidrar till att öppna sandytor bibehålls och att ett gynnsamt lokalklimat upprätthålls.

Abenius, J. & Larsson, K. 2006. Crossocerus exiguus (Vander Linden) – en för Sverige ny rovstekel (Hymenoptera: Crabronidae) på Fjärås bräcka. Ent. Tidskr. 127: 151–152.

Blösch, M. 2000. Die Grabwespen Deutschlands. Tierwelt Deutschlands 71. Keltern, Verlag Goecke & Evers.

Hallin, G. 2006. Femtio års skörd: rovstekelsläktet Crossocerus (Hymenoptera: Crabronidae). Ent. Tidskr. 127: 153–156.

Jacobs, H.-J. 2007. Die Grabwespen Deutschlands. Bestimmungsschlüssel. Tierwelt Deutschlands 79. Keltern, Verlag Goecke & Evers.

Lomholdt, O. 1976. The Sphecidae (Hymenoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 4:2.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Crabroninae  
  • Tribus
    Crabronini  
  • Släkte
    Crossocerus  
  • Undersläkte
    Crossocerus (Crossocerus)  
  • Art
    Crossocerus exiguus, (Vander Linden, 1829)
    Synonymer
    Crabro exiguus Vander Linden, 1829
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2008.