Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  spetsnervblad

Organismgrupp Alger, Rödalger Hypoglossum hypoglossoides
Spetsnervblad Alger, Rödalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Spetsnervblad är en marin rödalg som i Sverige blir upp till ca 4 cm hög och växer som en rikligt förgrenad rosett, med platta, ca 5 mm breda, ”blad” som växer ut från mittnerven. Bladen, som har över 60 µm långa celler, slutar i en tydlig udd med en apikal toppcell. Bladen är enkelskiktade, förutom vid den tydliga mittnerven, medan sidonerver helt saknas. Den sitter på underlaget med ett skivformat fäste. Tetrasporofyter samt han- och honplantor är likartade (förutom fortplantningsorganen). Maggs och Hommersand (1993) beskriver att tetrasporangierna ligger samlade i långsträckta sori vid sidan av mittnerven och täcks av sterila nervceller. Spermatangierna (hanorganen) bildas längs mittnerven på båda sidor av bladet, medan cystokarpen utvecklas en per blad på mittnerven och blir slutligen som halvkulor. Arten kan förväxlas med litet nervblad Apoglossum ruscifolium, men den senare har tydliga mikroskopiska sidonerver och celler som är mindre än 20 µm långa. Dess blad växer också ut från mittnerven, men de är kortare och förhållandevis breda, och dess bladspetsar kan ofta se något urgröpta ut. Den kan också möjligen förväxlas med små blad av ribbeblad Delesseria sanguinea, som dock har mycket tydliga makroskopiska sidonerver.
Utbredning
Länsvis förekomst för spetsnervblad Observationer i  Sverige för spetsnervblad
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Släktet Hypoglossum har drygt två dussin arter som främst finns i varmare hav, men detta är enda arten som är funnen i Sverige och då bara i Bohuslän. Arten påträffades under senare tid i Sverige första gången vid Väderöarna sommaren 1983, där den också återfanns 1990 och 1991, då växande på klippor och stenblock på 22-25 m djup (Karlsson m.fl. 1992, Athanasiadis 1996). Spetsnervblad hittades igen vid Väderöarna sommaren 2010 på två lokaler på 25-28 m djup, där lokalen utanför Väderöbod hade ett ganska tätt bestånd (J. Karlsson, Göteborgs universitet, pers. medd.). Kylin (1907, s. 138) skrev att Areschoug i en föreläsning 1871 angett att arten rapporterats från Bohuslän (som Delesseria hypoglossum), men han såg den aldrig själv vid svenska kusten och såg inte heller något svenskt herbariematerial. I Norge hittades den första gången i mars 2005 söder om Bergen (Husa 2006, ), och kunde där ses även de följande åren. Däremot finns den inte angiven från Danmark i den senaste checklistan (Nielsen 2005). I England, där den kan bli upp till 3 dm hög, är den vanlig framför allt som undervegetation i skogar av stor-tare Laminaria hyperborea, men finns där också i lägre belägna hällkar som inte är direkt solbelysta (Maggs & Hommersand 1993). Från Helgoland finns enbart drivande material av algen insamlat från senare delen av 1800-talet och under perioden 1959-1998 (Bartsch & Kuhlenkamp 2000). De relativt få svenska fynden gör att kunskapen om dess utbredning i svenska vatten är bristfällig, varför den klassificerats som Kunskapsbrist (DD).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Rödalgen Hypoglossum hypoglossoides har endast påträffats på två hårdbottenslokaler i ytterskärgård vid Väderöarna där den upptäcktes 1983 på djup mellan 22 och 25 meter. Dessa lokaler har inte återbesökts sedan början av 1990-talet. Ett fåtal fynd finns från Norge (Bergen) men inga från Danmark. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 600 (500-1000) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1c(iv)).
Ekologi
I Sverige hittas denna marina art främst i djupare vatten, framför allt på klippbotten och överhäng, och är mycket tolerant mot vågexponering och strömmar. Längre söderut längs svenska västkusten är arten sannolikt begränsad av den lägre salthalten. I England kan den också växa som epifyt på större alger och kalkkrustor liksom på stipes (stjälkar) av stor-tare. Merparten av plantorna tycks vara annuella, även om mittnerven kan bli flerårig (Maggs & Hommersand 1993).
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Florideophyceae, Ordning Ceramiales, Familj Delesseriaceae, Släkte Hypoglossum (spetsnervblad), Art Hypoglossum hypoglossoides (Stackhouse) F.S. Collins & Hervey - spetsnervblad Synonymer Hypoglossum woodwardii Kützing, Fucus hypoglossoides Stackhouse, Delesseria hypoglossum (Woodward) J.V. Lamouroux, Delesseria ligulata Gray

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Rödalgen Hypoglossum hypoglossoides har endast påträffats på två hårdbottenslokaler i ytterskärgård vid Väderöarna där den upptäcktes 1983 på djup mellan 22 och 25 meter. Dessa lokaler har inte återbesökts sedan början av 1990-talet. Ett fåtal fynd finns från Norge (Bergen) men inga från Danmark. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 600 (500-1000) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1c(iv)).
Spetsnervblad är en marin rödalg som i Sverige blir upp till ca 4 cm hög och växer som en rikligt förgrenad rosett, med platta, ca 5 mm breda, ”blad” som växer ut från mittnerven. Bladen, som har över 60 µm långa celler, slutar i en tydlig udd med en apikal toppcell. Bladen är enkelskiktade, förutom vid den tydliga mittnerven, medan sidonerver helt saknas. Den sitter på underlaget med ett skivformat fäste. Tetrasporofyter samt han- och honplantor är likartade (förutom fortplantningsorganen). Maggs och Hommersand (1993) beskriver att tetrasporangierna ligger samlade i långsträckta sori vid sidan av mittnerven och täcks av sterila nervceller. Spermatangierna (hanorganen) bildas längs mittnerven på båda sidor av bladet, medan cystokarpen utvecklas en per blad på mittnerven och blir slutligen som halvkulor. Arten kan förväxlas med litet nervblad Apoglossum ruscifolium, men den senare har tydliga mikroskopiska sidonerver och celler som är mindre än 20 µm långa. Dess blad växer också ut från mittnerven, men de är kortare och förhållandevis breda, och dess bladspetsar kan ofta se något urgröpta ut. Den kan också möjligen förväxlas med små blad av ribbeblad Delesseria sanguinea, som dock har mycket tydliga makroskopiska sidonerver.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för spetsnervblad

Länsvis förekomst och status för spetsnervblad baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för spetsnervblad

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Släktet Hypoglossum har drygt två dussin arter som främst finns i varmare hav, men detta är enda arten som är funnen i Sverige och då bara i Bohuslän. Arten påträffades under senare tid i Sverige första gången vid Väderöarna sommaren 1983, där den också återfanns 1990 och 1991, då växande på klippor och stenblock på 22-25 m djup (Karlsson m.fl. 1992, Athanasiadis 1996). Spetsnervblad hittades igen vid Väderöarna sommaren 2010 på två lokaler på 25-28 m djup, där lokalen utanför Väderöbod hade ett ganska tätt bestånd (J. Karlsson, Göteborgs universitet, pers. medd.). Kylin (1907, s. 138) skrev att Areschoug i en föreläsning 1871 angett att arten rapporterats från Bohuslän (som Delesseria hypoglossum), men han såg den aldrig själv vid svenska kusten och såg inte heller något svenskt herbariematerial. I Norge hittades den första gången i mars 2005 söder om Bergen (Husa 2006, ), och kunde där ses även de följande åren. Däremot finns den inte angiven från Danmark i den senaste checklistan (Nielsen 2005). I England, där den kan bli upp till 3 dm hög, är den vanlig framför allt som undervegetation i skogar av stor-tare Laminaria hyperborea, men finns där också i lägre belägna hällkar som inte är direkt solbelysta (Maggs & Hommersand 1993). Från Helgoland finns enbart drivande material av algen insamlat från senare delen av 1800-talet och under perioden 1959-1998 (Bartsch & Kuhlenkamp 2000). De relativt få svenska fynden gör att kunskapen om dess utbredning i svenska vatten är bristfällig, varför den klassificerats som Kunskapsbrist (DD).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Biliphyta  
  • Infrarike
    Rhodophyta  
  • Stam
    Rhodophyta - rödalger 
  • Understam
    Rhodophytina  
  • Klass
    Florideophyceae  
  • Underklass
    Rhodymeniophycidae  
  • Ordning
    Ceramiales  
  • Familj
    Delesseriaceae  
  • Släkte
    Hypoglossum - spetsnervblad 
  • Art
    Hypoglossum hypoglossoides(Stackhouse) F.S. Collins & Hervey - spetsnervblad
    Synonymer
    Hypoglossum woodwardii Kützing
    Fucus hypoglossoides Stackhouse
    Delesseria hypoglossum (Woodward) J.V. Lamouroux
    Delesseria ligulata Gray

I Sverige hittas denna marina art främst i djupare vatten, framför allt på klippbotten och överhäng, och är mycket tolerant mot vågexponering och strömmar. Längre söderut längs svenska västkusten är arten sannolikt begränsad av den lägre salthalten. I England kan den också växa som epifyt på större alger och kalkkrustor liksom på stipes (stjälkar) av stor-tare. Merparten av plantorna tycks vara annuella, även om mittnerven kan bli flerårig (Maggs & Hommersand 1993).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Spetsnervblad trivs inte om det ansamlas mycket detritus på klipporna, på grund av t.ex. algblomningar eller eutrofiering. Gorostigiaga & Díez (1996) visade att den i norra Spanien blev något vanligare när oorganiska och organiska föroreningar, som kom med en flod, minskade. Å andra sidan kan arten förväntas bli gynnad av en högre vattentemperatur, då man i en odlingsstudie (Horta m.fl. 2003) visade att det var en låg andel fertila exemplar vid 15°C, medan andelen ökade betydligt vid högre temperaturer och tillväxten var högst vid 30°C. Den skulle därmed eventuellt kunna fungera som en indikatorart för klimatförändring.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Viss negativ effekt)
Några specifika åtgärder är sannolikt inte aktuella i rena havsområden, där spetsnervblad kan vara vanligare än vad vi vet, men arten har inte påträffats tillräckligt ofta för att vi ska ha en bra uppfattning om dess totala svenska utbredning. Fler inventeringar på djupare klippbottnar skulle kunna ge oss en bättre bild.

Athanasiadis, A. 1996. Taxonomisk litteratur och biogeografi av skandinaviska rödalger och brunalger. Algologia, Göteborg: 1-280.

Bartsch, I. & Kuhlenkamp, R. 2000. The marine macroalgae of Helgoland (North Sea): an annotated list of records between 1845 and 1999. Helgoland Marine Research 54: 160-189.

Gorostiaga, J.M. & Díez, I. 1996. Changes in the sublittoral benthic marine macroalgae in the polluted area of Abra de Bilbao and proximal coast (Northern Spain). Marine Ecology Progress Series 130: 157-167.

Horta, P.A., Yokoya, N.S., Guimaraes, S.M.P.B., Bacci, D.S. & Oliviera, E.C. 2003. Morphology, reproduction and development of Hypoglossum hypoglossoides (Stackhouse) Collins & Hervey (Ceramiales, Rhodophyta) from the south and southeastern Brazilian coast. Revista Brasileira de Botanica 26: 453-460.

Karlsson J., Kuylenstierna, M. & Åberg, P. 1992. Contribution to the seaweed flora of Sweden: New or otherwise interesting records from the west coast. Acta Phytogeographica Suecica 78: 49-63.

Kylin, H. 1907. Studien über die Algenflora der schwedischen Westküste. Avhandling. K.W. Appelbergs Buchdruckerei, Uppsala: 1-287 + 7 planscher.

Maggs, C.A. & Hommersand, M.H. 1993. Seaweeds of the British Isles. Volume 1 Rhodophyta. Part 3A Ceramiales. HMSO, London: 1-444.

Nielsen, R. 2005. Danish seaweeds. List of species. Botanical Museum, Köpenhamn. [http://www.nathimus.ku.dk/bot/seaweeds.htm]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus 2012, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Biliphyta  
  • Infrarike
    Rhodophyta  
  • Stam
    Rhodophyta - rödalger 
  • Understam
    Rhodophytina  
  • Klass
    Florideophyceae  
  • Underklass
    Rhodymeniophycidae  
  • Ordning
    Ceramiales  
  • Familj
    Delesseriaceae  
  • Släkte
    Hypoglossum - spetsnervblad 
  • Art
    Hypoglossum hypoglossoides, (Stackhouse) F.S. Collins & Hervey - spetsnervblad
    Synonymer
    Hypoglossum woodwardii Kützing
    Fucus hypoglossoides Stackhouse
    Delesseria hypoglossum (Woodward) J.V. Lamouroux
    Delesseria ligulata Gray
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus 2012, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016