Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödstrumpeludd

Organismgrupp Alger, Brunalger Ulonema rhizophorum
Rödstrumpeludd Alger, Brunalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den marina brunalgen rödstrumpeludd bildar ljusbruna, runda epifytiska fläckar, cirka 1 mm breda som är tunnare i kanterna, på rödalgen röd slemsnärja Dumontia contorta, särskilt på äldre individer. Kylin (1947) och Fletcher (1987) anger följande karaktärer: de basala trådarna är löst förbundna till en enskiktad basalskiva, som på undersidan har förgrenade rhizoidala trådar. I den centrala delen på ovansidan växer det ut tätt med jämnhöga, upprätta uniseriata trådar (ca 100-125 µm långa), som upptill kan ha korta sidogrenar och är sammanbundna med ett geléartat ämne. Cellerna har 1-3 diskformade kromatoforer med pyrenoider. På basalskivan finns också äkta brunalgshår och plurilokulära sporangier, vilka dock ofta saknas. De unilokulära sporangierna är ofta fästade basalt på de upprätta trådarna, men kan också sitta på basalskivan. Rödstrumpeludd kan lätt förväxlas med arter inom släktet tusentrådingar Myrionema, som dock saknar rhizoider från basalskivans undersida.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödstrumpeludd Observationer i  Sverige för rödstrumpeludd
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rödstrumpeludd finns bara angiven för Sverige från Kristineberg i juli 1946, växande på röd slemsnärja på 0,5-1 m djup (Kylin 1947). Arten kan dock på grund av sin ringa storlek vara förbisedd i svenska vatten, men den påträffades dock inte av Kuylenstierna (1990). Inga fynd finns rapporterade i Artportalen under perioden 2000-2015. Nielsen (2005) anger heller inga fynd från Danmark. Den beskrevs från Tromsö-området av Foslie (1894) och har hittats även i andra delar längs den norska kusten (Jaasund 1965, Rueness 1977, Athanasiadis 1996) och är även angiven för Färöarna (Guiry & Guiry 2011). I Tyskland har den hittats i norra delen av det frisiska Vadehavet (Schories m.fl. 2009). Runt de Brittiska öarna uppgav Fletcher (1987) att arten är vanlig. Arten hittades första gången i mars 2012 i Dardanellerna, östra Medelhavet (Taskin 2013), dit arten möjligtvis kan vara införd av fartyg is en tid men den kan även ha varit förbisedd tidigare. Det enda svenska fyndet gör att vi har ytterst begränsad information om dess egentliga utbredning i Sverige, varför den har klassificerats som Kunskapsbrist (DD).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Den lilla brunalgen Ulonema rhizophorum finns endast uppgiven från Kristineberg i Gullmarsområdet 1946 som påväxt på Dumontia (Kylin 1947). Ett fåtal norska fynd och inga danska. Kan mycket väl vara förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Flertalet beskrivningar anger att rödstrumpeludd växer på röd slemsnärja, och den återfinns därför främst i litoralzonen. I Turkiet växte algen dock på en art av grönalgssläktet tarmalger Ulva (Taskin 2013).
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Phaeophyceae (brunalger), Ordning Ectocarpales, Familj Chordariaceae, Släkte Ulonema (rödstrumpeludd), Art Ulonema rhizophorum Foslie - rödstrumpeludd Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Den lilla brunalgen Ulonema rhizophorum finns endast uppgiven från Kristineberg i Gullmarsområdet 1946 som påväxt på Dumontia (Kylin 1947). Ett fåtal norska fynd och inga danska. Kan mycket väl vara förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Den marina brunalgen rödstrumpeludd bildar ljusbruna, runda epifytiska fläckar, cirka 1 mm breda som är tunnare i kanterna, på rödalgen röd slemsnärja Dumontia contorta, särskilt på äldre individer. Kylin (1947) och Fletcher (1987) anger följande karaktärer: de basala trådarna är löst förbundna till en enskiktad basalskiva, som på undersidan har förgrenade rhizoidala trådar. I den centrala delen på ovansidan växer det ut tätt med jämnhöga, upprätta uniseriata trådar (ca 100-125 µm långa), som upptill kan ha korta sidogrenar och är sammanbundna med ett geléartat ämne. Cellerna har 1-3 diskformade kromatoforer med pyrenoider. På basalskivan finns också äkta brunalgshår och plurilokulära sporangier, vilka dock ofta saknas. De unilokulära sporangierna är ofta fästade basalt på de upprätta trådarna, men kan också sitta på basalskivan. Rödstrumpeludd kan lätt förväxlas med arter inom släktet tusentrådingar Myrionema, som dock saknar rhizoider från basalskivans undersida.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödstrumpeludd

Länsvis förekomst och status för rödstrumpeludd baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödstrumpeludd

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rödstrumpeludd finns bara angiven för Sverige från Kristineberg i juli 1946, växande på röd slemsnärja på 0,5-1 m djup (Kylin 1947). Arten kan dock på grund av sin ringa storlek vara förbisedd i svenska vatten, men den påträffades dock inte av Kuylenstierna (1990). Inga fynd finns rapporterade i Artportalen under perioden 2000-2015. Nielsen (2005) anger heller inga fynd från Danmark. Den beskrevs från Tromsö-området av Foslie (1894) och har hittats även i andra delar längs den norska kusten (Jaasund 1965, Rueness 1977, Athanasiadis 1996) och är även angiven för Färöarna (Guiry & Guiry 2011). I Tyskland har den hittats i norra delen av det frisiska Vadehavet (Schories m.fl. 2009). Runt de Brittiska öarna uppgav Fletcher (1987) att arten är vanlig. Arten hittades första gången i mars 2012 i Dardanellerna, östra Medelhavet (Taskin 2013), dit arten möjligtvis kan vara införd av fartyg is en tid men den kan även ha varit förbisedd tidigare. Det enda svenska fyndet gör att vi har ytterst begränsad information om dess egentliga utbredning i Sverige, varför den har klassificerats som Kunskapsbrist (DD).
  • Rike
    Chromista - kromister 
  • Underrike
    Harosa  
  • Infrarike
    Halvaria  
  • Överstam
    Heterokonta  
  • Stam
    Ochrophyta - ockraalger 
  • Klass
    Phaeophyceae - brunalger 
  • Ordning
    Ectocarpales  
  • Familj
    Chordariaceae  
  • Släkte
    Ulonema - rödstrumpeludd 
  • Art
    Ulonema rhizophorumFoslie - rödstrumpeludd

Flertalet beskrivningar anger att rödstrumpeludd växer på röd slemsnärja, och den återfinns därför främst i litoralzonen. I Turkiet växte algen dock på en art av grönalgssläktet tarmalger Ulva (Taskin 2013).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Röd slemsnärja, som arten vanligen växer på, är vanlig, så det är svårt att avgöra om det finns ett hot eller inte mot rödstrumpeludd, eller om dess hittillsvarande sällsynthet beror på att den har förbisetts. Då rödstrumpeludd är vanlig i England och även finns i Nordnorge torde temperaturförändringar inte ha någon avgörande betydelse.
De få fynden från Sverige och Norge innebär att några specifika åtgärder knappast är aktuella. En riktad satsning på att söka efter rödstrumpeludd bland äldre individer av röd slemsnärja skulle bidra till ett bättre kunskapsunderlag om artens verkliga förekomst.

Athanasiadis, A. 1996. Taxonomisk litteratur och biogeografi av skandinaviska rödalger och brunalger. Algologia, Göteborg: 1-280.

Fletcher, R.L. 1987. Seaweeds of the British Isles. Vol. 3. Fucophyceae (Phaeophyceae) Part 1. Natural History Museum, London: 1-359.

Foslie, M. 1894. New or critical Norwegian algæ. Kongelige Norske Videnskabers Selskabs Skrifter 1893: 114-144 + 3 planscher.

Guiry, M.D. & Guiry, G.M. 2011. AlgaeBase. World-wide electronic publication, National University of Ireland, Galway. [http://www.algaebase.org] [uttag 2011-09-15]

Jaasund, E. 1965. Aspects of the marine algal vegetation of north Norway. Botanica Gothoburgensia 4: 1-174.

Kuylenstierna, M. 1990. Benthic algal vegetation in the Nordre älv estuary (Swedish west coast). Doktorsavhandling, Avdelningen för marin botanik, Göteborgs universitet.

Kylin, H. 1947. Die Phaeophyceen der schwedischen Westküste. Lunds Universitets Årsskrift. Andra avdelningen, Medicin samt matematiska och naturvetenskapliga ämnen 43(4): 1-99 + 18 planscher.

Nielsen, R. 2005. Danish seaweeds. List of species. Botanical Museum, Köpenhamn. [http://www.nathimus.ku.dk/bot/seaweeds.htm]

Rueness, J. 1977. Norsk algeflora. Universitetsforlaget, Oslo: 1-266.

Schories, D., Selig, U. & Schubert, H. 2009. Species and synonym list of the German marine macroalgae based on historical and recent records. Rostocker Meeresbiologische Beiträge 21: 7-135.

Taskin, E. 2013. First report of the North Atlantic myrionematoid brown alga Ulonema rhizophorum Foslie (Phaeophyceae, Chordariaceae) in the Mediterranean Sea. Mediterranean Marine Science 14(1): 125-128.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus 2012, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Chromista - kromister 
  • Underrike
    Harosa  
  • Infrarike
    Halvaria  
  • Överstam
    Heterokonta  
  • Stam
    Ochrophyta - ockraalger 
  • Klass
    Phaeophyceae - brunalger 
  • Ordning
    Ectocarpales  
  • Familj
    Chordariaceae  
  • Släkte
    Ulonema - rödstrumpeludd 
  • Art
    Ulonema rhizophorum, Foslie - rödstrumpeludd
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus 2012, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016