Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  geléskorpa

Organismgrupp Alger, Rödalger Chroothece rupestris
Geléskorpa Alger, Rödalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Geléskorpor Chroothece är ett föga känt släkte med ganska små skillnader mellan arterna. De flesta moderna författare av algfloror anser att det finns tre arter, där arten C. rupestris verkar vara den som har minst antal fyndlokaler. Geléskorpa är uppbyggd av ellipsoida till cylindriska celler, var och en med ett brett, fast geléskikt. Cellerna är upp till 15 µm långa med oskiktad geléstjälk, och är solitära eller förenade från pol till pol i små kolonier. De innehåller en central stjärnformig, blågrön till gulbrun eller orange kloroplast med tydlig pyrenoid (en proteinstruktur i kloroplasten som är involverad i kolbindning och stärkelsebildning). Arterna tillhörande släktet geléskorpor kan, på grund av de unga individernas blågröna kloroplast, lätt förväxlas med cyanobakterier (Israelson 1949).
Utbredning
Länsvis förekomst för geléskorpa Observationer i  Sverige för geléskorpa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Geléskorpa, som uppträder på fuktiga klippor samt stenar etc. i kalkrik miljö, är endast känd från ett fåtal lokaler i Europa. Det första svenska fyndet gjordes 1944 av Israelson (1949) i Abiskoområdet, nämligen i den kalkrika ”Charasjön” och dess utloppsbäck, samt i en tjärn nära Abiskos järnvägsstation. Skuja (1964) har noterat den från samma lokaler. Vid eftersök 2015 har undertecknad återfunnit den i Charasjön. Det finns en överlappning av morfometriska data mellan olika arter inom släktet (Pentecost m.fl. 2013). Nya europeiska fynd av geléskorpor (Pentecost m.fl. 2013, Abodal m.fl. 2014) gäller arten C. richteriana.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Rödalgen Chroothece rupestris är i Sverige endast känd från Abiskoområdet från en liten sjö nära Charasjön, även inklusive mörkertal mycket få lokaler. Habitat: Kalkrik sjölitoral vilket kan göra den känslig för försurning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 4 (4-20) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Få uppgifter finns om artens ekologi. De bästa kommer från Israelson (1949) som beskriver dess förekomst i Abiskoområdets mest kalkrika vatten. Där den noterades utgjorde den en mindre del av den mäktiga skorpa med påväxtalger som täcker stenar och block på grunt vatten. De viktigaste komponenterna i denna miljö är cyanobakterier och kiselalger. Uppgifter om växt på våta klippor förekommer också (Ettl & Gärtner 2014, Hansgirg 1893).
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Blottad mark
Blottad mark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Stylonematophyceae, Ordning Stylonematales, Familj Stylonemataceae, Släkte Chroothece (geléskorpor), Art Chroothece rupestris Hansgirg - geléskorpa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Rödalgen Chroothece rupestris är i Sverige endast känd från Abiskoområdet från en liten sjö nära Charasjön, även inklusive mörkertal mycket få lokaler. Habitat: Kalkrik sjölitoral vilket kan göra den känslig för försurning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 4 (4-20) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Geléskorpor Chroothece är ett föga känt släkte med ganska små skillnader mellan arterna. De flesta moderna författare av algfloror anser att det finns tre arter, där arten C. rupestris verkar vara den som har minst antal fyndlokaler. Geléskorpa är uppbyggd av ellipsoida till cylindriska celler, var och en med ett brett, fast geléskikt. Cellerna är upp till 15 µm långa med oskiktad geléstjälk, och är solitära eller förenade från pol till pol i små kolonier. De innehåller en central stjärnformig, blågrön till gulbrun eller orange kloroplast med tydlig pyrenoid (en proteinstruktur i kloroplasten som är involverad i kolbindning och stärkelsebildning). Arterna tillhörande släktet geléskorpor kan, på grund av de unga individernas blågröna kloroplast, lätt förväxlas med cyanobakterier (Israelson 1949).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för geléskorpa

Länsvis förekomst och status för geléskorpa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för geléskorpa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Geléskorpa, som uppträder på fuktiga klippor samt stenar etc. i kalkrik miljö, är endast känd från ett fåtal lokaler i Europa. Det första svenska fyndet gjordes 1944 av Israelson (1949) i Abiskoområdet, nämligen i den kalkrika ”Charasjön” och dess utloppsbäck, samt i en tjärn nära Abiskos järnvägsstation. Skuja (1964) har noterat den från samma lokaler. Vid eftersök 2015 har undertecknad återfunnit den i Charasjön. Det finns en överlappning av morfometriska data mellan olika arter inom släktet (Pentecost m.fl. 2013). Nya europeiska fynd av geléskorpor (Pentecost m.fl. 2013, Abodal m.fl. 2014) gäller arten C. richteriana.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Biliphyta  
  • Infrarike
    Rhodophyta  
  • Stam
    Rhodophyta - rödalger 
  • Understam
    Rhodophytina  
  • Klass
    Stylonematophyceae  
  • Ordning
    Stylonematales  
  • Familj
    Stylonemataceae  
  • Släkte
    Chroothece - geléskorpor 
  • Art
    Chroothece rupestrisHansgirg - geléskorpa

Få uppgifter finns om artens ekologi. De bästa kommer från Israelson (1949) som beskriver dess förekomst i Abiskoområdets mest kalkrika vatten. Där den noterades utgjorde den en mindre del av den mäktiga skorpa med påväxtalger som täcker stenar och block på grunt vatten. De viktigaste komponenterna i denna miljö är cyanobakterier och kiselalger. Uppgifter om växt på våta klippor förekommer också (Ettl & Gärtner 2014, Hansgirg 1893).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
På grund av ringa kunskap om dess ekologi är hoten mot geléskorpa okända.
De kända lokalerna bör återinventeras och artens autekologi studeras.
Simmons (1898) har uppgivit förekomst av geléskorpa i en grotta på Kullaberg i Skåne, men Israelson (1949) har visat att detta var ett misstag och att det istället rörde sig om grönalgen Hormotila mucigena.

Abodal, M., García-Fernández, M.E., Roldán, M. & Whitton, B.A. 2014. Ecology, morphology and physiology of Chroothece richteriana (Rhodophyta, Stylonematophyceae) in the highly calcareous Río Chícamo, south-east Spain. European Journal of Phycology 49: 83-96.

Ettl, H. & Gärtner, G. 2014. Syllabus der Boden-, Luft- und Flechtenalgen. Springer Spektrum. 773 s.

Hansgirg, A. 1892. Prodromus der Algenflora von Böhmen: Zweiter Theil. Rivnác, Prag. 268 s.

Israelson, G. 1949. Two freshwater Protoflorideae new to Sweden. Botaniska Notiser 102: 366-376.

Pentecost, A., Whitton, B.A. & Carter, C.F. 2013. Ecology and morphology of the freshwater red alga Chroothece in the British Isles. Algological Studies 143: 51-63.

Skuja, H. 1964. Grundzüge der Algenflora und Algenvegetation der Fjeldgegenden um Abisko in Schwedisch-Lappland. Nova Acta Regiae Societatis Scientiarum Upsaliensis serie 4, 18(3): 1-465.

Simmons, H.G. 1898. Algologiska notiser I. Botaniska Notiser 51: 25-32.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson 2005, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Biliphyta  
  • Infrarike
    Rhodophyta  
  • Stam
    Rhodophyta - rödalger 
  • Understam
    Rhodophytina  
  • Klass
    Stylonematophyceae  
  • Ordning
    Stylonematales  
  • Familj
    Stylonemataceae  
  • Släkte
    Chroothece - geléskorpor 
  • Art
    Chroothece rupestris, Hansgirg - geléskorpa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson 2005, rev. 2016. © ArtDatabanken, SLU 2016.