Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Xenasma rimicola

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Xenasma rimicola
  Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Svampen bildar utbredda, ganska tunna fruktkroppar som i färskt tillstånd är stålblå och aningen gelatinösa. Efter torkning är svampen grå och ganska hård. Hymeniet är slätt. Hyferna är tätt sammanfogade och svåra att obsevera och alla septa har söljor. Arten har cylindriska, långt utstickande cystider med mer eller mindre förtjockade väggar basalt. I tillägg förekommer sparsamt med mindre och smalare cystider med något vidgad och avrundad topp. Basidierna är cylindriska och bildas från sidan av hyfer som växer vågrätt över fruktkroppen, s.k. pleurobasidier. Sporerna är något tjockväggiga, brett elliptiska och fint knottriga men ornamenteringen försvinner i KOH och ses bäst i Cotton blue.
Utbredning
Länsvis förekomst för Xenasma rimicola Observationer i  Sverige för Xenasma rimicola
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Två gånger har arten påträffats i Sverige, i Ångermanland 2002 och i Dalarna 2004. Den är känd genom två fynd i Finland (typen från 1895 och ett nyfynd från 1990), och från fyra platser i Norge. Arten är vidare uppgiven från Frankrike, Tyskland, Österrike och Ryssland, samt från sju stater i Canada och USA. Båda de svenska fynden gjordes i äldre skyddad skog.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare på huvudsakligen lövved (Salix), sällsynt på granved i fuktig blandskog-sumpskog med inslag av lövträd. En oansenlig art som säkerligen är förbisedd. Status oklar.Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Nedbrytare som växer på multnande lövvedsstammar i äldre blandskog med stort inslag av död ved. Arten är mest samlad på asp men också på björk, sälg och gråal. Lokalerna har varit raviner i sediment, dalgångar längs vattendrag eller andra fuktstråk i skog. Skogsbestånden har varit mestadels dominerade av gran och med mer eller mindre stort inslag av ovannämnda lövträd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
· sälg
· sälg
· vanlig gran
· vanlig gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricomycetes, families incertae sedis, Familj Agaricomycetes, genera incertae sedis, Släkte Xenasma, Art Xenasma rimicola (P. Karst.) Donk Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare på huvudsakligen lövved (Salix), sällsynt på granved i fuktig blandskog-sumpskog med inslag av lövträd. En oansenlig art som säkerligen är förbisedd. Status oklar.Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Svampen bildar utbredda, ganska tunna fruktkroppar som i färskt tillstånd är stålblå och aningen gelatinösa. Efter torkning är svampen grå och ganska hård. Hymeniet är slätt. Hyferna är tätt sammanfogade och svåra att obsevera och alla septa har söljor. Arten har cylindriska, långt utstickande cystider med mer eller mindre förtjockade väggar basalt. I tillägg förekommer sparsamt med mindre och smalare cystider med något vidgad och avrundad topp. Basidierna är cylindriska och bildas från sidan av hyfer som växer vågrätt över fruktkroppen, s.k. pleurobasidier. Sporerna är något tjockväggiga, brett elliptiska och fint knottriga men ornamenteringen försvinner i KOH och ses bäst i Cotton blue.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Xenasma rimicola

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Xenasma rimicola

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Två gånger har arten påträffats i Sverige, i Ångermanland 2002 och i Dalarna 2004. Den är känd genom två fynd i Finland (typen från 1895 och ett nyfynd från 1990), och från fyra platser i Norge. Arten är vidare uppgiven från Frankrike, Tyskland, Österrike och Ryssland, samt från sju stater i Canada och USA. Båda de svenska fynden gjordes i äldre skyddad skog.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Agaricomycetes, families incertae sedis  
  • Familj
    Agaricomycetes, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Xenasma  
  • Art
    Xenasma rimicola(P. Karst.) Donk

Nedbrytare som växer på multnande lövvedsstammar i äldre blandskog med stort inslag av död ved. Arten är mest samlad på asp men också på björk, sälg och gråal. Lokalerna har varit raviner i sediment, dalgångar längs vattendrag eller andra fuktstråk i skog. Skogsbestånden har varit mestadels dominerade av gran och med mer eller mindre stort inslag av ovannämnda lövträd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· vanlig gran - Picea abies subsp. abies (Har betydelse)
Avverkning av äldre, artrika skogar med stort inslag av lövträd och död ved.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Skogar med ovan beskrivna sammansättning har ofta ett stort naturvårdsvärde och bör generellt undantas från skogsbruk. Lämpliga skogar från Värmland till Ångermanland bör inventeras för att finna fler lokaler för arten.
Utländska namn. FI – hornakka; NO – eggsporestålskinn.

Hjortstam, K., Larsson, K-H. & Ryvarden, L. 1988. The Corticiaceae of North Europe, vol. 8. Fungiflora, Oslo.

Jackson, H.S. 1950. Studies of Canadian Thelephoraceae VI. The Peniophora rimicola group. Canadian Journal of Research, C, 28: 525-534.

Kotiranta, H. & Saarenoksa, R. 2000. Rare Finnish Aphyllophorales (Basidiomycetes) plus two new combinations in Efibula. Annales Botanici Fennici 30: 211-249.

Oberwinkler, F. 1965. Primitive Basidiomyceten. Sydowia 19: 1-72

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2013

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Agaricomycetes, families incertae sedis  
  • Familj
    Agaricomycetes, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Xenasma  
  • Art
    Xenasma rimicola, (P. Karst.) Donk
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2013