Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  norna

Organismgrupp Kärlväxter Calypso bulbosa
Norna Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Nornan är en särpräglad och utsökt vacker, relativt storblommig orkidé. Den ca 10–12 cm höga stjälken utgår från en stamknöl. En eller två äldre knölar finns intill årets knöl. Växtens enda blad har ett skaft av ungefär bladskivans längd. Det är ovalt, mörkgrönt och karaktäristiskt längsveckat. Undersidan är lilafärgad. Bladet vissnar i juli men ersätts på sensommaren av ett nytt, som övervintrar. Blomman är rosa (stundom rent vit) och sitter ensam. Den komplicerade pollinationsbiologin har först nyligen blivit känd. Kända pollinatörer är humlorna Bombus hypnorum (L.), B. jonellus (Kirby), B. lapponicus (Fabr.), B. lucorum (L.) , B. pascuorum sparreanus Löken och B. pratorum (L.). Blomningen sker beroende på breddgraden från mitten av maj till midsommar och börjar mellan sälgen och blåbärets blomning. Sälg- och blåbärsblommorna förser under denna tid humlorna med merparten av deras föda. Frökapslar bildas beroende på omständigheterna på 20–50% av de blommande exemplaren. De mognar i slutet av juli. I augusti uppstår längsgående springor i kapseln och fröspridningen sker. En kapsel innehåller ca 6.000–20.000 frön.
Utbredning
Länsvis förekomst för norna Observationer i  Sverige för norna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer nornan från norra Dalarna till Torne lappmark. Sammanlagt är drygt 350 lokaler kända. Den saknas i Norge. I Finland finns ett 100-tal lokaler. Arten (i vid bemärkelse) uppträder för övrigt i spridda förekomster i norra halvklotets barrskogsområden i Ryssland, norra Japan, Alaska, Kanada och västra respektive nordöstra USA.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer från Dalarna och norr ut. Norna växer i frisk-fuktig, mossrik barrskog. Växtplatsen utgörs nästan alltid av sluttningar med rikligt och rörligt markvatten. Arten är känslig för alla större ingrepp i sin miljö. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (10000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (350-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1900 (1700-2400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Nornan växer i frisk-fuktig, mossrik barrskog, oftast i små sänkor i granskog med hög bonitet. Växtplatsen utgörs nästan alltid av sluttningar med rikligt och rörligt markvatten. Underlaget är genomgående grönsten eller kalkrikt material. Tibast, trolldruva och ormbär Daphne mezereum, Actaea spicata och Paris quadrifolia förekommer ofta på nornans ståndorter, samt blåsippa Hepatica nobilis i södra delen av utbredningsområdet. Betecknande är också oftast stora förekomster av pyrolaarter och ekorrbär Maianthemum bifolium. Växtplatsen är ofta halvöppen och rik på multnande vedmaterial, ofta i nord- eller östsluttningar. Lokalernas öppenhet ger pga tidigt snötäcke och grund tjäle ett gynnsamt mikroklimat för blad och knöl vintertid.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asparagales (sparrisordningen), Familj Orchidaceae (orkideer), Släkte Calypso (nornor), Art Calypso bulbosa (L.) Oakes - norna Synonymer Calypso borealis

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer från Dalarna och norr ut. Norna växer i frisk-fuktig, mossrik barrskog. Växtplatsen utgörs nästan alltid av sluttningar med rikligt och rörligt markvatten. Arten är känslig för alla större ingrepp i sin miljö. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (10000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (350-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1900 (1700-2400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, CITES bilaga B, Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9050 Näringsrik granskog (Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Nornan är en särpräglad och utsökt vacker, relativt storblommig orkidé. Den ca 10–12 cm höga stjälken utgår från en stamknöl. En eller två äldre knölar finns intill årets knöl. Växtens enda blad har ett skaft av ungefär bladskivans längd. Det är ovalt, mörkgrönt och karaktäristiskt längsveckat. Undersidan är lilafärgad. Bladet vissnar i juli men ersätts på sensommaren av ett nytt, som övervintrar. Blomman är rosa (stundom rent vit) och sitter ensam. Den komplicerade pollinationsbiologin har först nyligen blivit känd. Kända pollinatörer är humlorna Bombus hypnorum (L.), B. jonellus (Kirby), B. lapponicus (Fabr.), B. lucorum (L.) , B. pascuorum sparreanus Löken och B. pratorum (L.). Blomningen sker beroende på breddgraden från mitten av maj till midsommar och börjar mellan sälgen och blåbärets blomning. Sälg- och blåbärsblommorna förser under denna tid humlorna med merparten av deras föda. Frökapslar bildas beroende på omständigheterna på 20–50% av de blommande exemplaren. De mognar i slutet av juli. I augusti uppstår längsgående springor i kapseln och fröspridningen sker. En kapsel innehåller ca 6.000–20.000 frön.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för norna

Länsvis förekomst och status för norna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för norna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer nornan från norra Dalarna till Torne lappmark. Sammanlagt är drygt 350 lokaler kända. Den saknas i Norge. I Finland finns ett 100-tal lokaler. Arten (i vid bemärkelse) uppträder för övrigt i spridda förekomster i norra halvklotets barrskogsområden i Ryssland, norra Japan, Alaska, Kanada och västra respektive nordöstra USA.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Calypso - nornor 
  • Art
    Calypso bulbosa(L.) Oakes - norna
    Synonymer
    Calypso borealis

Nornan växer i frisk-fuktig, mossrik barrskog, oftast i små sänkor i granskog med hög bonitet. Växtplatsen utgörs nästan alltid av sluttningar med rikligt och rörligt markvatten. Underlaget är genomgående grönsten eller kalkrikt material. Tibast, trolldruva och ormbär Daphne mezereum, Actaea spicata och Paris quadrifolia förekommer ofta på nornans ståndorter, samt blåsippa Hepatica nobilis i södra delen av utbredningsområdet. Betecknande är också oftast stora förekomster av pyrolaarter och ekorrbär Maianthemum bifolium. Växtplatsen är ofta halvöppen och rik på multnande vedmaterial, ofta i nord- eller östsluttningar. Lokalernas öppenhet ger pga tidigt snötäcke och grund tjäle ett gynnsamt mikroklimat för blad och knöl vintertid.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Nornan är känslig för alla större ingrepp i sin miljö och överlever därför vanligtvis inte slutavverkning. Den klarar inte den uttorkning av markens ytskikt som slutavverkning normalt medför och inte heller kvarlämnande av större mängd hyggesavfall. Körning med skogsmaskiner eller markberedning på själva växtplatsen torde också slå ut växten. Nornan tycks inte påverkas nämnvärt av skogsgödsling. På grund av artens på det hela taget synnerligen dåliga reproduktionsförmåga torde nya växtlokaler endast sällsynt uppkomma. Arten har också decimerats av sjö- och älvregleringar. Många tidigare förekomster i de mer eutrofa barrskogsmarkerna närmast älvarna är nu försvunna.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Av nornans lokaler i landet torde endast ett tiotal vara lagligt skyddade. Genom att de flesta växtlokalerna vanligen är belägna i uppvuxen, kraftig skog är de mer eller mindre hotade av slutavverkning. Sådan bör undvikas på kända växtplatser. Dessas belägenhet på oftast mycket näringsrik mark torde i de fall granskogen är flerskiktad göra det möjligt med en successiv förnyelse av trädbeståndet genom försiktiga uthuggningar. Gallrings- eller blädningsartade föryngringshuggningar är också ofta positiva för växten genom att de, dels ger bättre mikroklimat, dels ökade groningsmöjligheter för fröna. Sådan nykolonisation är observerad på körvägar och körskadad mark intill kända växtplatser. Även om denna störning kan vara gynnsam för nyetablering bör den undvikas på eller invid växtplatserna då dessa ingrepp kan förändra den lokala hydrologin och missgynna arten.
Nornan är fridlyst i hela landet. De nordamerikanska och japanska populationerna av arten skiljer sig från vår norna, men anses ändå tillhöra samma art. I Nordamerika representeras arten huvudsakligen av var. americana (R.Br.) Luer, men på västkusten från British Columbia till Kalifornien av var. occidentalis (Holzinger) Calder & Taylor. I Japan representeras arten av var. speciosa (Schlecht.) Makino. Norna omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Norne, DK: Norne, FI: Neidonkenkä, GB: Calypso.

Alexandersson, R. & Ågren, J. 1996. Population size, pollinator visitation and fruit production in the deceptive orchid Calypso bulbosa. Oecologia 107: 533–540.

Bratt, L. m fl (red) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap, Malung.

Kotiranta, H., Uotila, P. Sulkava, S. & Peltonen, S.-L. (eds.) 1998. Red Data Book of East Fennoscandia. Ministry of the Environment, Finnish Environment Institute & Botanical Museum, Finnish Museum of Natural History. Helsinki.

Lillieroth, G. 1974. 3-betygsarbete. Umeå universitet.

Luer, C. A. 1975. Native orchids of the United States and Canada excluding Florida. New York Botanical Garden, New York.

Proctor, H. C. & Harder, L. D. 1995. Effect of pollination success on floral longevity in the orchid Calypso bulbosa (Orchidaceae). Amer. Journ. Bot. 82: 1131–1136.

Stoutamire, W. J. 1971. Pollination in temperate American orchids. 6th word Orch. conf. Sydney.

Ulvinen, T. 1997. Neidonkenkä. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Wollin, H. 1975. Kring nornans biologi. Fauna och flora 70: 89–98.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torleif Ingelög & Gunnar Lillieroth 1984. Rev. Ronny Alexandersson & Stefan Ericsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asparagales - sparrisordningen 
  • Familj
    Orchidaceae - orkideer 
  • Släkte
    Calypso - nornor 
  • Art
    Calypso bulbosa, (L.) Oakes - norna
    Synonymer
    Calypso borealis
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torleif Ingelög & Gunnar Lillieroth 1984. Rev. Ronny Alexandersson & Stefan Ericsson 1997.