Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Chrysura radians

Organismgrupp Steklar, Guldsteklar Chrysura radians
  Steklar, Guldsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En medelstor guldstekel (7–8 mm) med grönblåglänsande huvud och mellankropp och rödmetallisk bakkropp. Arten är vid en snabb anblick lik arterna inom släktet Chrysis men saknar de för det släktet typiska taggarna på bakkroppsspetsen, vilken hos Chrysura är mjukt rundad. Arten kan förväxlas med de båda övriga svenska arterna i släktet, C. hirsuta och C. trimaculata, men skiljs från dessa genom små detaljer i bakkroppens punktur och kroppsformen.
Utbredning
Länsvis förekomst för Chrysura radians Observationer i  Sverige för Chrysura radians
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten tillhör en grupp av arter som tycks ha varit allmänna och utbredda i det förindustriella odlingslandskapet men som sedan minskat kraftigt för att idag endast återfinnas i områden som förskonats från jordbrukslandskapets storskaliga rationaliseringar. Äldre fynd föreligger från stora delar av Svealand och Götaland. Aktuella fynd finns framför allt från varma lokaler i Sydöstra Sverige samt Mälardalen. Arten har också aktuella förekomster på Öland och Gotland. I Nordeuropa finns arten belagd från Norge, Danmark samt Baltikum men saknas i Finland. Världsutbredningen omfattar Västeuropa bort till Asien och Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Denna guldstekel är utbredd men sällsynt, men kan lokalt vara talrikare i klimatologiskt gynnsamma regioner, t.ex. i tallskogar på Gotland. Är knuten till varma bryn, glesa skogar och ett äldre odlingslandskap, miljöer som generellt minskar på grund av igenväxning och förtätning. Arten är knuten till murarbin Osmia som lever i ved i varma miljöer. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Chrysura radians uppträder framför allt i torra brynmiljöer och småskaliga jordbrukslandskap där den parasiterar bon av murar- och tapetserarbin (Osmia och Megachile). I synnerhet tycks det finnas en koppling till fibblemurarbiet Osmia leaiana även om troligen också andra värdar utnyttjas. Arten uppträder ofta fåtaligt och enstaka på de kända lokalerna som ofta utgörs av äldre betesmarker i begynnande igenväxning (s.k. älsklig fas). Arten förefaller vara värmekrävande vilket antyds av att den har en utpräglat sydlig utbredning i Sverige och Norge.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· murarbin
· murarbin
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Chrysididae (guldsteklar), Släkte Chrysura, Art Chrysura radians (Harris, 1776) Synonymer Chrysis radians Harris, 1776

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Denna guldstekel är utbredd men sällsynt, men kan lokalt vara talrikare i klimatologiskt gynnsamma regioner, t.ex. i tallskogar på Gotland. Är knuten till varma bryn, glesa skogar och ett äldre odlingslandskap, miljöer som generellt minskar på grund av igenväxning och förtätning. Arten är knuten till murarbin Osmia som lever i ved i varma miljöer. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En medelstor guldstekel (7–8 mm) med grönblåglänsande huvud och mellankropp och rödmetallisk bakkropp. Arten är vid en snabb anblick lik arterna inom släktet Chrysis men saknar de för det släktet typiska taggarna på bakkroppsspetsen, vilken hos Chrysura är mjukt rundad. Arten kan förväxlas med de båda övriga svenska arterna i släktet, C. hirsuta och C. trimaculata, men skiljs från dessa genom små detaljer i bakkroppens punktur och kroppsformen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Chrysura radians

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Chrysura radians

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten tillhör en grupp av arter som tycks ha varit allmänna och utbredda i det förindustriella odlingslandskapet men som sedan minskat kraftigt för att idag endast återfinnas i områden som förskonats från jordbrukslandskapets storskaliga rationaliseringar. Äldre fynd föreligger från stora delar av Svealand och Götaland. Aktuella fynd finns framför allt från varma lokaler i Sydöstra Sverige samt Mälardalen. Arten har också aktuella förekomster på Öland och Gotland. I Nordeuropa finns arten belagd från Norge, Danmark samt Baltikum men saknas i Finland. Världsutbredningen omfattar Västeuropa bort till Asien och Nordafrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Chrysidoidea  
  • Familj
    Chrysididae - guldsteklar 
  • Underfamilj
    Chrysidinae  
  • Tribus
    Chrysidini  
  • Släkte
    Chrysura  
  • Art
    Chrysura radians(Harris, 1776)
    Synonymer
    Chrysis radians Harris, 1776

Chrysura radians uppträder framför allt i torra brynmiljöer och småskaliga jordbrukslandskap där den parasiterar bon av murar- och tapetserarbin (Osmia och Megachile). I synnerhet tycks det finnas en koppling till fibblemurarbiet Osmia leaiana även om troligen också andra värdar utnyttjas. Arten uppträder ofta fåtaligt och enstaka på de kända lokalerna som ofta utgörs av äldre betesmarker i begynnande igenväxning (s.k. älsklig fas). Arten förefaller vara värmekrävande vilket antyds av att den har en utpräglat sydlig utbredning i Sverige och Norge.

Ekologisk grupp: Kleptoparasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· murarbin - Osmia (Viktig)
Då arten till stor del uppträder på övergivna jordbruksmarker kan man förmoda att många av artens förekomstplatser inom en nära framtid kommer att ha växt igen så pass att de inte längre förmår hysa arten. Populationstrenden påminner om andra arter knutna till samma typ av miljöer och med liknande levnadssätt såsom stampansarbi, Stelis phaeoptera. Då värdarten är beroende av solbelyst död ved utgör också bristen på död ved i vardagslandskapet och det ökade användandet av impregnerade stängselstolpar ett hot

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Åtgärder för att gynna C. radians omfattar att minimera effekterna av de hot som nämns ovan. Åtgärder som ökar andelen hävdade sydvända brynmiljöer med död ved påverkar arten positivt. Då värdarterna till viss del tycks utnyttja så kallade biholkar bör man inom artens förekomstområde kunna gynna den genom att placera ut lämpliga holkar med en håldiameter på 7–9 mm.

Hansen, L.O., Lonnve, O.J. & Odegaard, F. 2010. Hymenoptera. - In: Kalas, J.A., Viken, A., Henriksen, A. & Skjelseth, S. (Ed.). The 2010 Norwegian Red List for Species: 331-345.

Kunz, P.X. 1994. Die Goldwespen Baden-Württembergs. Beihefte zu den Veröffentlichungen für Naturschutz und Landschaftspflege in Baden-Württemberg 77: 1-188.

Linsenmaier, W. 1968. Revision der Familie Chrysididae (Hymenoptera) zweiter Nachtrag. Mitt. Schweiz. Ent. Gesellschaft 41. Lausanne.

Linsenmaier, W. 1997. Die Goldwespen der Schweiz. Ver. Nat.-Mus. Luzern 9. 140 pp.

Paukkunen, J., Rosa, P., Soon, V., Johansson, N. & Ödegaard, F. 2014. Faunistic review of the cuckoo wasps of Fennoscandia, Denmark and the Baltic countries (Hymenoptera: Chrysididae). Zootaxa 3864 (1): 1-67.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Chrysidoidea  
  • Familj
    Chrysididae - guldsteklar 
  • Underfamilj
    Chrysidinae  
  • Tribus
    Chrysidini  
  • Släkte
    Chrysura  
  • Art
    Chrysura radians, (Harris, 1776)
    Synonymer
    Chrysis radians Harris, 1776
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.