Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällfotad fingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria rufescens
Fjällfotad fingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ljus, medelstor eller stor kompakt korallfingersvamp, ca 15-20 cm hög och bred, med tätt grenverk och en kraftig pålrotslik fot nedsänkt i marken. På avstånd kan svampen genom sin färg och form något påminna om ett blomkålshuvud. Foten har en karaktäristisk grovfjällig ytstruktur av tillbakabildade grenanlag. Vid markytan utvecklas huvudgrenarna tätt i alla riktningar och upplyft påminner svampen i sin form om en spärrgrenig hagmarksek (”Sparbanksek”). Som ung har svampen ljust svavelgula grenar som snart blir urbleknande gulvita-vaxvita. Äldre fruktkroppar blir ljust beigebruna. Grenarna är täta och avslutas överst av små knubbiga fingerlika grenspetsar som spretar i alla riktningar. Ytterst på grenspetsarna finns ofta små rödbruna-vinrödbruna fläckar. Köttet är vitt, något vattnigt marmorerat. Svampen avger en svagt sötaktig doft och köttet smakar milt utan att ge någon bitter eftersmak. Sporerna är smalt bönformade, 7-10 x 3,2-4,5 µm, fint ornamenterade med små vårtor som i mikroskop är synliga som små punkter eller longitudinellt utdragna fläckar. Hyferna är enkelt septerade utan söljor. En tänkbar förväxlingsart är blek fingersvamp R. mairei (syn. R. pallida) som har gråvita-gråbeige fruktkroppar, ofta med en svagt grårosa ton, och sporer som är större och bredare. Fruktköttet är dessutom något bittert eller lämnar en svagt bitter eftermak. Även ljusa former eller äldre fruktkroppar av druvfingersvamp (R. botrytis s.l.) kan i fält utgöra en förväxlingsrisk. Den har emellertid helt avvikande sporer och hyfer med söljor.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällfotad fingersvamp Observationer i  Sverige för fjällfotad fingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mycket sällsynt och i Sverige enbart känd från en handfull lokaler i norra Uppland, Stockholmstrakten och Jämtland. Därutöver är arten känd från bl.a. Norge (Oslo-trakten) och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med gran i kalkbarrskog. Förefaller knuten till rikare granskogastyper på kalkrikt underlag. Bildar lätt igenkännbara gula fruktkroppar med rödbruna grentoppar. Sannolikt en sällsynt och inte särskilt förbisedd art. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. avverkningar och minskande arealer örtrik äldre granskog. En tidigare använd synonym är R. lacteobrunnescens. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (200-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 km² och förekomstarean (AOO) till 240 (20-500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1).
Ekologi
Arten förekommer på frisk eller något fuktig mossrik mark i kalkgranskog. Svampen bildar troligen mykorrhiza med gran. Av allt att döma har granen på växtplatserna mycket lång kontinuitet. Skogen på lokalerna utgör ofta gamla skogsbetesmarker med varierad och skiktad trädstruktur. På växtplatserna finns även ett stort antal andra sällsynta och rödlistade mykorrhizasvampar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria rufescens (Schaeff.) Corner - fjällfotad fingersvamp Synonymer gräddfingersvamp, fjällfotad fingersvamp, Clavaria rufescens Schaeff., Ramaria lacteobrunnescens Schild

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran i kalkbarrskog. Förefaller knuten till rikare granskogastyper på kalkrikt underlag. Bildar lätt igenkännbara gula fruktkroppar med rödbruna grentoppar. Sannolikt en sällsynt och inte särskilt förbisedd art. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. avverkningar och minskande arealer örtrik äldre granskog. En tidigare använd synonym är R. lacteobrunnescens. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (200-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 km² och förekomstarean (AOO) till 240 (20-500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1).
En ljus, medelstor eller stor kompakt korallfingersvamp, ca 15-20 cm hög och bred, med tätt grenverk och en kraftig pålrotslik fot nedsänkt i marken. På avstånd kan svampen genom sin färg och form något påminna om ett blomkålshuvud. Foten har en karaktäristisk grovfjällig ytstruktur av tillbakabildade grenanlag. Vid markytan utvecklas huvudgrenarna tätt i alla riktningar och upplyft påminner svampen i sin form om en spärrgrenig hagmarksek (”Sparbanksek”). Som ung har svampen ljust svavelgula grenar som snart blir urbleknande gulvita-vaxvita. Äldre fruktkroppar blir ljust beigebruna. Grenarna är täta och avslutas överst av små knubbiga fingerlika grenspetsar som spretar i alla riktningar. Ytterst på grenspetsarna finns ofta små rödbruna-vinrödbruna fläckar. Köttet är vitt, något vattnigt marmorerat. Svampen avger en svagt sötaktig doft och köttet smakar milt utan att ge någon bitter eftersmak. Sporerna är smalt bönformade, 7-10 x 3,2-4,5 µm, fint ornamenterade med små vårtor som i mikroskop är synliga som små punkter eller longitudinellt utdragna fläckar. Hyferna är enkelt septerade utan söljor. En tänkbar förväxlingsart är blek fingersvamp R. mairei (syn. R. pallida) som har gråvita-gråbeige fruktkroppar, ofta med en svagt grårosa ton, och sporer som är större och bredare. Fruktköttet är dessutom något bittert eller lämnar en svagt bitter eftermak. Även ljusa former eller äldre fruktkroppar av druvfingersvamp (R. botrytis s.l.) kan i fält utgöra en förväxlingsrisk. Den har emellertid helt avvikande sporer och hyfer med söljor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällfotad fingersvamp

Länsvis förekomst och status för fjällfotad fingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällfotad fingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mycket sällsynt och i Sverige enbart känd från en handfull lokaler i norra Uppland, Stockholmstrakten och Jämtland. Därutöver är arten känd från bl.a. Norge (Oslo-trakten) och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria rufescens(Schaeff.) Corner - fjällfotad fingersvamp
    Synonymer
    gräddfingersvamp
    fjällfotad fingersvamp
    Clavaria rufescens Schaeff.
    Ramaria lacteobrunnescens Schild

Arten förekommer på frisk eller något fuktig mossrik mark i kalkgranskog. Svampen bildar troligen mykorrhiza med gran. Av allt att döma har granen på växtplatserna mycket lång kontinuitet. Skogen på lokalerna utgör ofta gamla skogsbetesmarker med varierad och skiktad trädstruktur. På växtplatserna finns även ett stort antal andra sällsynta och rödlistade mykorrhizasvampar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Främsta hotet utgör skogsavverkning eller exploatering av växtplatsen. På längre sikt kan arten hotas av igenväxning och vegetationsförändringar i fält och bottenskikt på grund av uteblivet skogsbete.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Samtliga växtplatser bör erhålla ett långsiktigt formellt skydd. Ett tillfälligt eller skonsamt skogsbete med nötkreatur som motverkar igenväxning av fält och bottenskikt kan gynna arten.
Arten bör aktivt eftersökas i fler äldre kalkgranskogar. Korallfingersvampar (Ramaria) har länge varit ett taxonomiskt svårt och outrett släkte och arten har tidigare felaktigt benämnts R. lacteobrunnescens (Nitare 2008, 2011).

Christan, J. 2008. Die Gattung Ramaria in Deutschland. IHW-Verlag 2008.

Nitare, J. 2008: Gräddfingersvamp (Ramaria lacteobrunnescens) funnen för första gången i Nordeuropa i en uppländsk kalkbarrskog. Svensk Mykologisk Tidskrift 29 (3): 16-25.

Nitare, J. & Brandrud, T. E. 2012. Fjällfotad fingersvamp Ramaria rufescens - en luring som har tydliga kännetecknen när man väl lärt känna den. Svensk Mykologisk Tidskrift 33 (2): 42-48 (BILD).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria rufescens, (Schaeff.) Corner - fjällfotad fingersvamp
    Synonymer
    gräddfingersvamp
    fjällfotad fingersvamp
    Clavaria rufescens Schaeff.
    Ramaria lacteobrunnescens Schild
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012