Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  listfickmossa

Organismgrupp Mossor Fissidens bryoides
Listfickmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Listfickmossa bildar upp till 1,5 cm höga, ljust gröna, luckra tuvor eller glesa kolonier. Skotten består av tre till tolv bladpar. Bladformen är smalt tunglik med en hastigt avsmalnande, kort spets. De översta bladen är 2-5 gånger så långa som breda. I bladkanten finns smala celler som bildar en kantlist som är två eller tre celler bred. I spetsen sitter enstaka små tänder. Bladcellerna är 7-18 µm breda. Nerven är grön och slutar i bladspetsen eller löper ut i en liten udd. Arten är oftast samkönad, men skildkönade skott förekommer. Kapslar är vanligt förekommande. De är smalt ovala, släta och upprätta men hos varieteten incurvus krökta. Kapselskaften är 0,6-1,4 cm långa och rödgula, och de sitter fästade i toppen av skottet. Peristomtänderna är 34-60 µm breda vid basen. Sporerna är 9-20 µm i diameter, gula och släta till fint papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
I många floror har denna art varit uppdelad i ett flertal arter, men den stora variationen gör det svårt att med säkerhet avgränsa dessa sinsemellan. Här behandlas de mest tydliga typerna som varieteter.
Varieteten bryoides (lundfickmossa) har hanorgan som sitter dolda inuti knopplika bildningar i bladvecken strax nedanför honorganen. Skotten har förhållandevis många bladpar (upp till tolv), och bladen är relativt vasst tillspetsade.
Varieteten gymnandrus (näckfickmossa) har hanorgan som vanligen saknar hanblad och som sitter i bladvecken strax nedanför honorganen. Bladen är förhållandevis trubbiga och mer hastigt tillspetsade.
Varieteten incurvus (svanfickmossa) har hanorgan som sitter i toppen på mycket små hanskott, eller i knopplika bildningar vid basen av honskotten. Skotten har förhållandevis många bladpar (upp till tio), och bladen har en lång, styv, uddlik spets. Kapslarna är lutande och oftast krökta (därav det vetenskapliga namnet).
Varieteten viridulus (dvärgfickmossa) har hanorgan som sitter i toppen av mycket små hanskott eller i knopplika bildningar vid basen av honskotten. Skotten har få bladpar (tre till fem), och bladen har en kort, vass, uddlik spets.
Utbredning
Länsvis förekomst för listfickmossa Observationer i  Sverige för listfickmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Varieteten bryoides är allmän i hela södra Sverige och blir gradvis ovanligare upp till Medelpad och fjällkedjan. Varieteten gymnandrus förekommer framförallt i Svealand och Norrland. Varieteten incurvus är mycket sällsynt i Sverige och endast funnen i de södra delarna. Varieteten viridulus är i Sverige vitt spridd men mindre allmän, och den är funnen ända upp i lågalpin zon i fjällen. Arten finns också i övriga nordiska länder. Utbredningen inkluderar stora delar av Europa samt delar av Afrika, Asien, Nya Zeeland, Oceanien, Nord- och Sydamerika samt Grönland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Varieteterna bryoides, incurvus och viridulus växer på bar, lerig jord som är basisk, neutral eller - mer sällan - svagt sur. Växtplatserna utgörs av betesmarker, vägskärningar, diken, rotvältor och strandbrinkar - vanligen i halvskuggiga lägen. Dessa varieteter växer ofta tillsammans med vågig sågmossa Atrichum undulatum, sammetsgräsmossa Brachytheciastrum velutinum, lundsprötmossa Oxyrrhynchium hians, jordkrusmossa Weissia controversa och trindsidenmossa Plagiothecium cavifolium. Varieteten gymnandrus växer på våtare, ibland på periodvis översvämmade platser, såsom i stänkzonen vid vattendrag eller på trädrötter och död ved invid svämmande vatten. Ibland växer den dock på marken eller på ruttnande, örtartade växter; i kalktrakter växer den däremot gärna direkt på lättvittrad sten i vattendrag. Följearter är ofta skvalpmossa Dichodontium pellucidum, kärrtrumpetmossa Tayloria lingulata, vattenkrypmossa Leptodictyum riparium, pilmossa Leskea polycarpa och svanmossa Meesia uliginosa. Mogna kapslar påträffas framförallt på våren eller sommaren; hos varieteten viridulus mognar dock sporerna under vinterhalvåret.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Fissidentaceae, Släkte Fissidens (fickmossor), Art Fissidens bryoides Hedw. - listfickmossa Synonymer

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Listfickmossa bildar upp till 1,5 cm höga, ljust gröna, luckra tuvor eller glesa kolonier. Skotten består av tre till tolv bladpar. Bladformen är smalt tunglik med en hastigt avsmalnande, kort spets. De översta bladen är 2-5 gånger så långa som breda. I bladkanten finns smala celler som bildar en kantlist som är två eller tre celler bred. I spetsen sitter enstaka små tänder. Bladcellerna är 7-18 µm breda. Nerven är grön och slutar i bladspetsen eller löper ut i en liten udd. Arten är oftast samkönad, men skildkönade skott förekommer. Kapslar är vanligt förekommande. De är smalt ovala, släta och upprätta men hos varieteten incurvus krökta. Kapselskaften är 0,6-1,4 cm långa och rödgula, och de sitter fästade i toppen av skottet. Peristomtänderna är 34-60 µm breda vid basen. Sporerna är 9-20 µm i diameter, gula och släta till fint papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
I många floror har denna art varit uppdelad i ett flertal arter, men den stora variationen gör det svårt att med säkerhet avgränsa dessa sinsemellan. Här behandlas de mest tydliga typerna som varieteter.
Varieteten bryoides (lundfickmossa) har hanorgan som sitter dolda inuti knopplika bildningar i bladvecken strax nedanför honorganen. Skotten har förhållandevis många bladpar (upp till tolv), och bladen är relativt vasst tillspetsade.
Varieteten gymnandrus (näckfickmossa) har hanorgan som vanligen saknar hanblad och som sitter i bladvecken strax nedanför honorganen. Bladen är förhållandevis trubbiga och mer hastigt tillspetsade.
Varieteten incurvus (svanfickmossa) har hanorgan som sitter i toppen på mycket små hanskott, eller i knopplika bildningar vid basen av honskotten. Skotten har förhållandevis många bladpar (upp till tio), och bladen har en lång, styv, uddlik spets. Kapslarna är lutande och oftast krökta (därav det vetenskapliga namnet).
Varieteten viridulus (dvärgfickmossa) har hanorgan som sitter i toppen av mycket små hanskott eller i knopplika bildningar vid basen av honskotten. Skotten har få bladpar (tre till fem), och bladen har en kort, vass, uddlik spets.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för listfickmossa

Länsvis förekomst och status för listfickmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för listfickmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Varieteten bryoides är allmän i hela södra Sverige och blir gradvis ovanligare upp till Medelpad och fjällkedjan. Varieteten gymnandrus förekommer framförallt i Svealand och Norrland. Varieteten incurvus är mycket sällsynt i Sverige och endast funnen i de södra delarna. Varieteten viridulus är i Sverige vitt spridd men mindre allmän, och den är funnen ända upp i lågalpin zon i fjällen. Arten finns också i övriga nordiska länder. Utbredningen inkluderar stora delar av Europa samt delar av Afrika, Asien, Nya Zeeland, Oceanien, Nord- och Sydamerika samt Grönland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Fissidentaceae  
  • Släkte
    Fissidens - fickmossor 
  • Art
    Fissidens bryoidesHedw. - listfickmossa

Varieteterna bryoides, incurvus och viridulus växer på bar, lerig jord som är basisk, neutral eller - mer sällan - svagt sur. Växtplatserna utgörs av betesmarker, vägskärningar, diken, rotvältor och strandbrinkar - vanligen i halvskuggiga lägen. Dessa varieteter växer ofta tillsammans med vågig sågmossa Atrichum undulatum, sammetsgräsmossa Brachytheciastrum velutinum, lundsprötmossa Oxyrrhynchium hians, jordkrusmossa Weissia controversa och trindsidenmossa Plagiothecium cavifolium. Varieteten gymnandrus växer på våtare, ibland på periodvis översvämmade platser, såsom i stänkzonen vid vattendrag eller på trädrötter och död ved invid svämmande vatten. Ibland växer den dock på marken eller på ruttnande, örtartade växter; i kalktrakter växer den däremot gärna direkt på lättvittrad sten i vattendrag. Följearter är ofta skvalpmossa Dichodontium pellucidum, kärrtrumpetmossa Tayloria lingulata, vattenkrypmossa Leptodictyum riparium, pilmossa Leskea polycarpa och svanmossa Meesia uliginosa. Mogna kapslar påträffas framförallt på våren eller sommaren; hos varieteten viridulus mognar dock sporerna under vinterhalvåret.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Öppna gräsmarker, Vattendrag, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Etymologi: bryoides (lat.) = som liknar bladmossläktet Bryum.
Uttal: [Físsidens bryoídes]

KEY FACTS Lesser Pocket-moss. Forms lax, up to 1.5 cm high, light green tufts or sparse colonies. Shoots with 3-12 pairs of leaves. Leaves narrowly lingulate, apex short, abruptly tapering. Uppermost leaves 2-5 times longer than wide. Leaves bordered by 2-3 rows of elongate marginal cells. Margin with small, scattered teeth near apex. Typically monoicous, but dioicous shoots occur. Capsules common. - The varieties bryoides, incurvus and viridulus, grow on bare, clayey soil in pastures, along banks of ditches, streams and roads, under uprooted trees etc. Typically found in half-shade on basic or neutral, sometimes also slightly acidic, soil. The variety gymnandrus grows in wetter situations, typically on tree roots along water corses that are periodically flooded.

Hallingbäck, T. 2006. Fissidens bryoides listfickmossa s. 230-231. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2006

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Fissidentaceae  
  • Släkte
    Fissidens - fickmossor 
  • Art
    Fissidens bryoides, Hedw. - listfickmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2006