Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tandgrimmia

Organismgrupp Mossor Grimmia arenaria
Tandgrimmia Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 1 cm höga, täta tuvor med bladen mer eller mindre riktade åt ett håll. Tuvorna är helt vitludna av håruddar. Bladen är bredast nära basen och jämnt avsmalnande i en mycket lång, färglös hårudd med långa, vassa tänder. I tvärsnitt syns att bladet är kölat, bladkanterna relativt plana eller något tillbakaböjda och bladskivan slät. Bladskivan är ett cellager tjock utom i bladkanten som består av några rader med dubbla celler, och nerven är avsmalnande nedåt i bladet. De övre bladcellerna är mer eller mindre kvadratiska - ca 8-9 µm breda och upp till två gånger så långa som breda - med vågiga, relativt tunna väggar. Bladbasens kantceller är tunnväggiga, långsmala och bleka. Arten är samkönad och kapslar förekommer oftast rikligt - särskilt på våren. Mogna kapslar är ovala och släta, även i torka, och de sitter på korta skaft som är krökta så att kapslarna ändå ofta är fullt synliga mellan bladen. Locket är koniskt med ett kort, trubbigt spröt. Peristomtänderna är bruna till orangefärgade och relativt hela.
Tandgrimmia känns igen på den långa, kraftigt tandade hårudden och de släta kapslarna på korta, krökta skaft. I fält liknar arten mest hårgrimmia G. pulvinata, men den senare har tydligt ovala blad med en mindre tandad hårudd och en åtminstone i torka fårad kapsel. Tandgrimmia är mycket nära släkt med fjällgrimmia G. donniana och betraktades tidigare ofta som en varietet av denna, men G. donniana har kapslar med helt raka skaft.
Utbredning
Observationer i  Sverige för tandgrimmia
Svensk förekomst
Ej påträffad
Tandgrimmia är inte funnen i Sverige. Den är rapporterad från minst en lokal i Norge och från några lokaler i Finland. Den är endemisk för Europa, där den förekommer spridd i främst bergstrakter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
Ekologi
Ekologin för tandgrimmia är dåligt känd. Arten förekommer på relativt svårvittrade, sura block och klippor i inte alltför solexponerat läge. I Europa har arten påträffats från havsnivån ända upp på kalfjället. Den sprider sig sannolikt med sporer.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Grimmiaceae, Släkte Grimmia (grimmior), Art Grimmia arenaria Hampe - tandgrimmia Synonymer

Kategori Ej tillämplig (NA)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej tillämplig (NA)
Arten bildar upp till 1 cm höga, täta tuvor med bladen mer eller mindre riktade åt ett håll. Tuvorna är helt vitludna av håruddar. Bladen är bredast nära basen och jämnt avsmalnande i en mycket lång, färglös hårudd med långa, vassa tänder. I tvärsnitt syns att bladet är kölat, bladkanterna relativt plana eller något tillbakaböjda och bladskivan slät. Bladskivan är ett cellager tjock utom i bladkanten som består av några rader med dubbla celler, och nerven är avsmalnande nedåt i bladet. De övre bladcellerna är mer eller mindre kvadratiska - ca 8-9 µm breda och upp till två gånger så långa som breda - med vågiga, relativt tunna väggar. Bladbasens kantceller är tunnväggiga, långsmala och bleka. Arten är samkönad och kapslar förekommer oftast rikligt - särskilt på våren. Mogna kapslar är ovala och släta, även i torka, och de sitter på korta skaft som är krökta så att kapslarna ändå ofta är fullt synliga mellan bladen. Locket är koniskt med ett kort, trubbigt spröt. Peristomtänderna är bruna till orangefärgade och relativt hela.
Tandgrimmia känns igen på den långa, kraftigt tandade hårudden och de släta kapslarna på korta, krökta skaft. I fält liknar arten mest hårgrimmia G. pulvinata, men den senare har tydligt ovala blad med en mindre tandad hårudd och en åtminstone i torka fårad kapsel. Tandgrimmia är mycket nära släkt med fjällgrimmia G. donniana och betraktades tidigare ofta som en varietet av denna, men G. donniana har kapslar med helt raka skaft.

Svensk förekomst Ej påträffad
Observationer i  Sverige för tandgrimmia

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tandgrimmia är inte funnen i Sverige. Den är rapporterad från minst en lokal i Norge och från några lokaler i Finland. Den är endemisk för Europa, där den förekommer spridd i främst bergstrakter.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Grimmia - grimmior 
  • Art
    Grimmia arenariaHampe - tandgrimmia

Ekologin för tandgrimmia är dåligt känd. Arten förekommer på relativt svårvittrade, sura block och klippor i inte alltför solexponerat läge. I Europa har arten påträffats från havsnivån ända upp på kalfjället. Den sprider sig sannolikt med sporer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)


Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Etymologi: arenarius = sand-, som växer på sandig; arena (lat.) = sand; suffixet -arius (lat.).
Uttal: [Grímmia arenária]

KEY FACTS Sand Grimmia. Forms dense, conspicuously hoary, homomalous, up to 1 cm high tufts. Leaves keeled. Lamina smooth, margin plane or slightly recurved. Upper laminar cells sinuose, more or less quadrate (8-9 µm wide and 1-2 times as long), relatively thin-walled. Basal marginal cells thin-walled, elongate, pale. Autoicous. Capsules often abundant, especially in spring. Mature capsules ovoid, smooth even when dry, well visible from above. Seta short and curved. - Ecology incompletely known. Found on relatively hard, acidic rocks and boulders in moderately sun-exposed situations.

Weibull, H. 2006. Grimmia arenaria tandgrimmia s. 115. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Grimmia - grimmior 
  • Art
    Grimmia arenaria, Hampe - tandgrimmia
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006