Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Balanus crenatus

Organismgrupp Kräftdjur, Rankfotingar Balanus crenatus
  Kräftdjur, Rankfotingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Balanus crenatus är en fastsittande havstulpan, som till formen ser ut som en kon. Mynningsdiametern är normalt 10-15 mm, men kan bli upp till 25 mm. Höjden är vanligen lägre än bottendiametern, men när flera exemplar sitter intill varandra och ”trängs” blir de högre, ända upp till 45 mm. Bottenplattan är förkalkad (till skillnad från hos Semibalanus balanoides). Tergum och scutum (de rörliga delarna upptill) sluter inte helt tätt ihop i en näbbform som hos exempelvis Balanus balanus. Öppningen upptill är omgiven av en vågformad kant bestående av de sex sidoplattornas överkanter. Sidoplattornas ytstruktur är varierande, från släta till longitudinellt fårade.
Utbredning
Länsvis förekomst för Balanus crenatus Observationer i  Sverige för Balanus crenatus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer från Long Island Sound på den amerikanska västkusten, via Grönland, Island och Färöarna till nordnorge ner längs den europeiska atlantkusten, runt brittiska öarna och Irland ner till Biskayabukten i Frankrike. I svenska vatten är arten rapporterad från Blekinges kust upp till Bohuslän. Under Jägerskiölds inventering 1921-38 återfanns arten regelbundet utmed hela västkusten, men under senare år tycks arten ha blivit ovanligare. Inom Svenska artprojektets marina inventering hittades arten i norra Öresund och i Kattegatt (framförallt på utsjöbankar) på djup mellan 15 och 30 m, samt vid några tillfällen i Väderöområdet i Skagerrak på 40 - 100 meters djup.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten är i svenska vatten rapporterad från Blekinges kust upp till Bohuslän. Dess övriga utbredning inkluderar Nordsjön, Norge, Barents hav, Spetsbergen, Arktis, Island, Färöarna, Brittiska öarna samt söderut ned till Azorerna, Spanien och vidare till Algeriets kust. I våra vatten tycks arten ha minskat rejält under de senaste decennierna, men inga kvantitativa data finnes. Arten eftersökt, bl a under Svenska artprojektets marina inventering, men inga fynd av levande djur. Endast skal återfanns, många av dem sannolikt rätt gamla. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att arten minskat under lång tid. Under 2013 har nysettlade individer återfunnits på skal på strömpåverkade bottnar under haloklinen i fjordsystemet innanför Tjörn och Orust. I Öresund förekommer den på blåmusselskal ovan haloklinen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten är bottenlevande på hårdbottnar eller på skal och lösa stenar. Dess kända djupintervall är 1 - 60 (100) m, men arten påträffas vanligtvis i det grundare området av djupintervallet. Den påträffas ofta sida vid sida med B. balanus som är en vanlig art på vår kust. B. crenatus finns vanligen på platser med god eller stark vattenström, och den återfinns ofta på marina byggnationer som bro/bryggpelare, cementfundament för bojar, sjömärken etc. Den kan även sitta fast på fartyg/båtbottnar.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Levande djur
Levande djur
· blåmussla
· blåmussla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Maxillopoda, Ordning Thoracica (långhalsar och havstulpaner), Familj Balanidae, Släkte Balanus, Art Balanus crenatus Bruguière, 1789 Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten är i svenska vatten rapporterad från Blekinges kust upp till Bohuslän. Dess övriga utbredning inkluderar Nordsjön, Norge, Barents hav, Spetsbergen, Arktis, Island, Färöarna, Brittiska öarna samt söderut ned till Azorerna, Spanien och vidare till Algeriets kust. I våra vatten tycks arten ha minskat rejält under de senaste decennierna, men inga kvantitativa data finnes. Arten eftersökt, bl a under Svenska artprojektets marina inventering, men inga fynd av levande djur. Endast skal återfanns, många av dem sannolikt rätt gamla. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att arten minskat under lång tid. Under 2013 har nysettlade individer återfunnits på skal på strömpåverkade bottnar under haloklinen i fjordsystemet innanför Tjörn och Orust. I Öresund förekommer den på blåmusselskal ovan haloklinen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Balanus crenatus är en fastsittande havstulpan, som till formen ser ut som en kon. Mynningsdiametern är normalt 10-15 mm, men kan bli upp till 25 mm. Höjden är vanligen lägre än bottendiametern, men när flera exemplar sitter intill varandra och ”trängs” blir de högre, ända upp till 45 mm. Bottenplattan är förkalkad (till skillnad från hos Semibalanus balanoides). Tergum och scutum (de rörliga delarna upptill) sluter inte helt tätt ihop i en näbbform som hos exempelvis Balanus balanus. Öppningen upptill är omgiven av en vågformad kant bestående av de sex sidoplattornas överkanter. Sidoplattornas ytstruktur är varierande, från släta till longitudinellt fårade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Balanus crenatus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Balanus crenatus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer från Long Island Sound på den amerikanska västkusten, via Grönland, Island och Färöarna till nordnorge ner längs den europeiska atlantkusten, runt brittiska öarna och Irland ner till Biskayabukten i Frankrike. I svenska vatten är arten rapporterad från Blekinges kust upp till Bohuslän. Under Jägerskiölds inventering 1921-38 återfanns arten regelbundet utmed hela västkusten, men under senare år tycks arten ha blivit ovanligare. Inom Svenska artprojektets marina inventering hittades arten i norra Öresund och i Kattegatt (framförallt på utsjöbankar) på djup mellan 15 och 30 m, samt vid några tillfällen i Väderöområdet i Skagerrak på 40 - 100 meters djup.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Maxillopoda  
  • Underklass
    Cirripedia - rankfotingar 
  • Ordning
    Thoracica - långhalsar och havstulpaner 
  • Underordning
    Balanomorpha - havstulpaner 
  • Familj
    Balanidae  
  • Släkte
    Balanus  
  • Art
    Balanus crenatusBruguière, 1789

Arten är bottenlevande på hårdbottnar eller på skal och lösa stenar. Dess kända djupintervall är 1 - 60 (100) m, men arten påträffas vanligtvis i det grundare området av djupintervallet. Den påträffas ofta sida vid sida med B. balanus som är en vanlig art på vår kust. B. crenatus finns vanligen på platser med god eller stark vattenström, och den återfinns ofta på marina byggnationer som bro/bryggpelare, cementfundament för bojar, sjömärken etc. Den kan även sitta fast på fartyg/båtbottnar.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· blåmussla - Mytilus edulis (Har betydelse)
Hårdbottnar påverkas negativt av den omfattande bottentrålningen genom direkt mekanisk påverkan och sedimentation. Då B. crenatus vanligen lever grunt utgör bottentrålning dock sannolikt inget specifikt hot mot arten.
Eftersom ingen hotbild är känd är det svårt att föreslå några specifika åtgärder. En ökad kunskap om arten, dess ekologi och status i svenska vatten är önskvärd
Arten är indelad i tre underarter: Balanus crenatus crenatus Bruguière, 1789 (finns på båda sidor av Atlanten), Balanus crenatus curviscutum Pilsbry, 1916 (norra Stilla havet, Berings hav) och Balanus crenatus delicatus Pilsbry, 1916 (NÖ Stilla havet-nordamerikas västkust).

Etymologi: Balanus är latiniserat från det grekiska ordet balanos som betyder nöt eller ekollon. Artnamnet crenatus kommer från det latinska ordet crena som betyder hack, sågtandad eller hugg, så crenatus har här betydelsen vågformad eller fårad kant.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Fältfauna. Signum i Lund. 685 s.

Southward, Alan J. 2008. Barnacles : keys and notes for identification of British species. Synopses of the British fauna, 57. 140 s

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Maxillopoda  
  • Underklass
    Cirripedia - rankfotingar 
  • Ordning
    Thoracica - långhalsar och havstulpaner 
  • Underordning
    Balanomorpha - havstulpaner 
  • Familj
    Balanidae  
  • Släkte
    Balanus  
  • Art
    Balanus crenatus, Bruguière, 1789
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren