Didemnum albidum
Svampsjöpung
Manteldjur
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Ordning Aplousobranchiata, Familj Didemnidae (hinnsjöpungar), Släkte Didemnum, Art Didemnum albidum (Verrill, 1871) - svampsjöpung Synonymer Leptoclinum albidum Verrill, 1871, Didemnum roseum Sars, 1851
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation En kolonibildande sjöpung som bildar vita krustor med karakteristiska stjärnformade sifoner. Kan också vara rosa eller gul till färgen. Kolonierna växer i ett oregelbundet mönster, och kan nå en diameter på 70-80 mm. Tjockleken vanligen 2-3 mm. Kolonierna är hårda och sköra. Arten förekommer från littoralen ned till ca 1500 meters djup. Växer vanligen på stenar eller hårdbotten, men också på andra organismer som sjöpungar, molluskskal och havstulpaner. Arten har en nordlig utbredning, från Färöarna och västra Norge till Spetsbergen och Grönland. Vanligt förekommande i nordnorge, med ströfynd ned till Bergenområdet. I svenska vatten är arten endast rapporterad från Kosterområdet i Bohuslän. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Kolonin bildar en 2-5 mm tjock, kalkartad skorpa med oregelbundna kanter som sträcker sig över 7-10 cm. Färgen varierar mellan vita, rosa och gulaktiga nyanser. Zooiderna, som blir 1,5-1,8 mm långa, delar utströmningsöppningar och sitter oregelbundet arrangerade runt dessa. Utströmningsöppningarna är stjärnformiga och sitter glest. De är små, men större än de enskilda zooidernas munsifonöppningar. Munsifonen hos varje zooid är liten och svår att upptäcka eftersom den täcks av en lång och smal flik, men öppningarna kan vara något upphöjda och ge kolonin ett aningen vårtigt intryck. Manteln innehåller stora mängder kalkkorn som har en diameter på 50-80 eller undantagsvis 175 µm. Formen på kalkkornen (som måste prepareras ut) är artspecifik och kan vara användbar vid artbestämningen. De är oftast sfäriska med rätt få men stora, avrundade utskott, men hos individer som lever på större djup (mer än 100 m) är de mer stjärnformiga med förhållandevis vassa spetsar. Zooiderna måste prepareras ut ur den gemensamma manteln för att studeras närmare.
Inre anatomi: Kroppen är tydligt indelad i en thorax och en abdomen. I thorax sitter gälkorgen, som har 16 muntentakler och fyra rader av gälspringor. På sidorna av thorax finns ett par ovala, ibland ganska oansenliga sidoorgan. Atrialsifonen är snäv och smal, och den har en långsmal takflik. Sädesledaren, som är belägen i abdomen, är snodd i 6-8 vindlingar. Ovariet är långsträckt och löper längsmed sädesledarens nedre del.
Länsvis förekomst och status för svampsjöpung baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
I Sverige är svampsjöpung känd från Gullmarsfjorden och Kosterområdet i Bohuslän. Det är en nordlig, cirkumpolär art som finns på båda sidor av Atlanten. På den europeiska sidan finns den längs Norges kust från Stavangerfjorden till Spetsbergen samt vid Färöarna, Island och Grönlands västkust. Längs Nordamerikas östkust finns den söderut till Cape Cod. Dessutom finns fynd längs Sibirens nordkust hela vägen österut till Berings sund.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamChordata - ryggsträngsdjur
-
UnderstamTunicata - manteldjur
-
OrganismgruppAscidiacea - sjöpungar
-
OrdningAplousobranchiata
-
FamiljDidemnidae - hinnsjöpungar
-
SläkteDidemnum
-
ArtDidemnum albidum(Verrill, 1871) - svampsjöpungSynonymerLeptoclinum albidum Verrill, 1871Didemnum roseum Sars, 1851
Svampsjöpung sitter fast på hårda underlag, t.ex. klippor, stenar eller musselskal, där kolonin breder ut sig med en oregelbunden yttre kant. Den sitter även på havstulpaner, kalkrör från havsborstmaskar av familjen Serpulidae, kalkartade mossdjur, hydroider, svampdjur eller andra sjöpungsarter. I svenska vatten påträffas den ofta antingen på rynksjöpung Ascidia obliqua eller på havspotatis Polycarpa pomaria på ett djup av mer än 20 meter. I andra områden är den känd från littoralen (strandzonen) ned till ca 300 meters djup eller mer. Ovariet kan innehålla ägg i flera mognadsstadier, med de tidiga stadierna högst upp. Äggen släpps ut i speciella hålrum i nedre delen av den gemensamma manteln där de utvecklas, och från vilka larverna så småningom tränger sig ut.
Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Hav
Substrat/Föda:Påverkan
- Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Etymologi: albidus (lat.) = vitaktig; albeo (lat.) = vara vit eller blek; suffixet -idus (lat.).
Uttal: [Didémnum álbidum]
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Hansson, H. G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater utgåva 2. Länsstyrelsen Västra Götaland.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).
-
RikeAnimalia - djur
-
StamChordata - ryggsträngsdjur
-
UnderstamTunicata - manteldjur
-
OrganismgruppAscidiacea - sjöpungar
-
OrdningAplousobranchiata
-
FamiljDidemnidae - hinnsjöpungar
-
SläkteDidemnum
-
ArtDidemnum albidum, (Verrill, 1871) - svampsjöpungSynonymerLeptoclinum albidum Verrill, 1871Didemnum roseum Sars, 1851
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).