Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Psenulus pallipes

Organismgrupp Steklar, Rovsteklar Psenulus pallipes
  Steklar, Rovsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En helsvart, ca 8–9 mm lång, spensligt byggd rovstekel. Mellan antennerna finns ett trubbigt, tvådelat utskott som skiljer arten från närstående släkten, t.ex. Mimumesa. Honorna är ytterst svårbestämda och skiljs säkrast från andra arter i släktet på små detaljer i pygidiumets utformning. Det bör dock tilläggas att säker artbestämning av honorna inte alltid är möjlig. Hanen är lätt att bestämma då denna har betydligt längre mellanfötter än den nära släktingen, den i Sverige ännu relativt allmänna och utbredda Psenulus brevitarsis. Bestämningen bör granskas av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för Psenulus pallipes Observationer i  Sverige för Psenulus pallipes
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
På grund av sammanblandning och tidvis synonymisering med den närstående Psenulus brevitarsis är fyndbilden något oklar. Vid omfattande genomgång av offentliga och privata samlingar framträder en bild där P. pallipes tidigare, fram till den första hälften av 1900-talet, var utbredd och inte ovanlig över stora delar av Svealand och Götaland. Arten har sedan dess, att döma av fyndbilden, minskat kraftigt och endast ett fåtal moderna fynd är kända från Östergötland (Svensksund 1976), Öland (Gråborg 2004) och Blekinge (Högasand 1998). Den har upprepade gånger också under senare år observerats på Ravlunda skjutfält i Skåne (2011–2014). På grund av den något oklara taxonomiska historiken är utbredningsuppgifterna beträffande artens globala förekomst något svårbedömd. P. pallipes i vid mening uppges förekomma över stora delar av Europa från Storbritannien och bort genom Asien. Noterbart är att i Finland tycks omvänt förhållande råda mellan P. pallipes och P. brevitarsis, där den senare är avsevärt sällsyntare än den förra, förutsatt korrekt tolkning av arterna. Även i flera andra länder som P. pallipes uppgivits ifrån uppges arten vara allmän.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Denna sällsynta rovstekel tycks minska och bekräftade sentida fynd är endast gjorda i Skåne (Ravlunda, 2011) och Öland (Gråborg, 2004), äldre fynd finns även från Östergötland och Halland. Arten anlägger bon i bl a vasstak. Arten har ofta sammanblandats med den mer utbredda Psenulus brevitarsis och honor av de två arterna är mycket svårbestämda. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (5000-100000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde och förekomstarea. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii)).
Ekologi
Arterna inom släktet Psenulus utnyttjar befintliga håligheter i död ved, vass eller stjälkar för bobygge. Boet provianteras med bladlöss. På Ravlunda skjutfält har bobyggnad observerats i grova solbelysta högstubbar och torrakor av tall som var perforerade av vedlevande skalbaggar. Den svenska fyndbilden indikerar att arten är starkt värmekrävande och flera fynd är gjorda från sandområden med äldre tallar. Fynden från Öland och Östergötland är gjorda i anslutning till vasstak i äldre kulturmiljöer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· bladlöss
· bladlöss
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Psenulus, Art Psenulus pallipes (Panzer, 1798) Synonymer Sphex pallipes Panzer, 1798

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Denna sällsynta rovstekel tycks minska och bekräftade sentida fynd är endast gjorda i Skåne (Ravlunda, 2011) och Öland (Gråborg, 2004), äldre fynd finns även från Östergötland och Halland. Arten anlägger bon i bl a vasstak. Arten har ofta sammanblandats med den mer utbredda Psenulus brevitarsis och honor av de två arterna är mycket svårbestämda. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 (5000-100000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde och förekomstarea. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii)).
En helsvart, ca 8–9 mm lång, spensligt byggd rovstekel. Mellan antennerna finns ett trubbigt, tvådelat utskott som skiljer arten från närstående släkten, t.ex. Mimumesa. Honorna är ytterst svårbestämda och skiljs säkrast från andra arter i släktet på små detaljer i pygidiumets utformning. Det bör dock tilläggas att säker artbestämning av honorna inte alltid är möjlig. Hanen är lätt att bestämma då denna har betydligt längre mellanfötter än den nära släktingen, den i Sverige ännu relativt allmänna och utbredda Psenulus brevitarsis. Bestämningen bör granskas av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Psenulus pallipes

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Psenulus pallipes

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



På grund av sammanblandning och tidvis synonymisering med den närstående Psenulus brevitarsis är fyndbilden något oklar. Vid omfattande genomgång av offentliga och privata samlingar framträder en bild där P. pallipes tidigare, fram till den första hälften av 1900-talet, var utbredd och inte ovanlig över stora delar av Svealand och Götaland. Arten har sedan dess, att döma av fyndbilden, minskat kraftigt och endast ett fåtal moderna fynd är kända från Östergötland (Svensksund 1976), Öland (Gråborg 2004) och Blekinge (Högasand 1998). Den har upprepade gånger också under senare år observerats på Ravlunda skjutfält i Skåne (2011–2014). På grund av den något oklara taxonomiska historiken är utbredningsuppgifterna beträffande artens globala förekomst något svårbedömd. P. pallipes i vid mening uppges förekomma över stora delar av Europa från Storbritannien och bort genom Asien. Noterbart är att i Finland tycks omvänt förhållande råda mellan P. pallipes och P. brevitarsis, där den senare är avsevärt sällsyntare än den förra, förutsatt korrekt tolkning av arterna. Även i flera andra länder som P. pallipes uppgivits ifrån uppges arten vara allmän.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Pemphredoninae  
  • Tribus
    Psenini  
  • Släkte
    Psenulus  
  • Art
    Psenulus pallipes(Panzer, 1798)
    Synonymer
    Sphex pallipes Panzer, 1798

Arterna inom släktet Psenulus utnyttjar befintliga håligheter i död ved, vass eller stjälkar för bobygge. Boet provianteras med bladlöss. På Ravlunda skjutfält har bobyggnad observerats i grova solbelysta högstubbar och torrakor av tall som var perforerade av vedlevande skalbaggar. Den svenska fyndbilden indikerar att arten är starkt värmekrävande och flera fynd är gjorda från sandområden med äldre tallar. Fynden från Öland och Östergötland är gjorda i anslutning till vasstak i äldre kulturmiljöer.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· bladlöss - Aphidoidea (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
P. pallipes tycks i Sverige tillhöra en grupp steklar som i det äldre natur- och kulturlandskapet överallt kunde finna goda livsmiljöer men som genomgått en kraftig nedgång i takt med den storskaliga rationaliseringen av skogs- och jordbrukslandskapet varvid för arten lämpliga miljöer försvunnit. Andra arter inom samma kategori i södra Sverige är humlepälsbi Anthophora plagiata, väggcitronbi Hylaeus pictipes, franscitronbi Hylaeus difformis, stampansarbi Stelis phaeoptera, laduvedgeting Symmorphus allobrogus samt de båda guldsteklarna Chrysura radians och Chrysis ignita (s.str.). Fortsatta hot består i igenplantering av artens livsmiljöer i täkter och förtätning av skogsbryn med död ved. Vidare utgör förlusten och fragmenteringen av äldre kulturmiljöer med för arten lämpliga habitat troligen ett betydande hot.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Åtgärder för att gynna Psenulus pallipes omfattar att minimera effekterna av de hot som nämns ovan. Åtgärder som ökar andelen hävdade sydvända brynmiljöer med död ved påverkar arten positivt. Då arten potentiellt till viss del tycks kunna utnyttja så kallade biholkar bör man inom artens förekomstområde kunna erbjuda lämpliga boplatser genom att placera ut lämpliga holkar med en håldiameter på 3-4 mm. Knippen med vass kan med fördel sättas ut med samma syfte. Dessa åtgärder gynnar också en lång rad andra hotade och missgynnade steklar. Arten bör eftersökas riktat i äldre kulturmiljöer i södra Sverige för att öka kunskapen om i vilken utsträckning arten nyttjar denna typ av miljöer.

Bitsch, J. & Leclercq, J. 1993. Hymenopteres Sphecidae d’Europe occidentale, Vol. 1. - Generalites - Crabroninae. Faune de France 79: 1-325.

Blösch, M. 2000. Die Grabwespen Deutschlands. Lebensweise, Verhalten, Verbreitung. - Die Tierwelt Deutschlands, 71. Teil. Goecke & Evers, Keltern: 267-268.

Dollfuss, H. 1991. Bestimmungsschlüssel der grabwespen Nord- und Zentraleuropas. - Stapfia 24: 1-247.

Hellqvist, S., Abenius J. & Norén, L. 2014. Provinsförteckning för de svenska arterna i familjerna Ampulicidae, Sphecidae och Crabronidae (Hymenoptera). Entomologisk Tidskrift 125(1-2): 77-94. Uppsala.

Jacobs, H-J. 2007. Die Grabwespen Deutschlands. Bestimmungsschlüssel. - Tierwelt Deutschlands 79. Goecke & Evers, Keltern.

Lomholt, O. 1976. The Sphecidae (Hymenoptera) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Entomologica Scandinavica 4.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Pemphredoninae  
  • Tribus
    Psenini  
  • Släkte
    Psenulus  
  • Art
    Psenulus pallipes, (Panzer, 1798)
    Synonymer
    Sphex pallipes Panzer, 1798
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Johansson 2015.