Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Crabro lapponicus

Organismgrupp Steklar, Rovsteklar Crabro lapponicus
  Steklar, Rovsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ca 10 mm lång rovstekel med relativt långsträckt kroppsform. Huvud och mellankropp är helsvarta medan bakkroppen är svart med gula fläckar på sidorna av det andra och tredje segmentet. Honorna har dessutom ett gult band på det femte bakkroppssegmentet. Låren är svarta, skenbenen svarta och gula och fötterna övervägande gula. Huvud och mellankropp har påfallande lång behåring. Munskölden är hos båda könen tydligt framåtvinklad. Hos flera av släktets arter har hanarna tillplattade antenner och sköldformade utvidgningar på frambenen. Hos C. lapponicus är dock både ben och antenner ”normalt” utformade.
Utbredning
Länsvis förekomst för Crabro lapponicus Observationer i  Sverige för Crabro lapponicus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en boreo-alpin utbredning och finns främst i norra Skandinavien och österut, med spridda förekomster i bergstrakter i Centraleuropa. I Sverige är den känd från Gästrikland-Dalarna och norrut och dessutom från Södermanland. Från de sydöstra delarna av detta område finns dock endast äldre fynd och under senare tid är arten främst känd i fjällkedjan från Härjedalen och norrut. Flest fynd under senare tid har gjorts i Härjedalen. Öster om fjällen finns enstaka, sentida förekomster i norra Norrlands kust- och inland: Åsele lappmark (Gafsele 1998), Västerbotten (Umåker, Umeå 1992 och Forslunda, Umeå 1995) och Norrbotten (Böle, Piteå 1993, Kallax, Luleå 2010). Under tidigt 1900-tal angavs arten i Sorsele-trakten (i skogslandet i södra Lappland) vara ”utan tvivel den vanligaste rovstekeln” (Gaunitz 1929). Bristen på fynd i inlandet nedanför fjällen under senare tid tyder på att arten där minskat påtagligt. Förmodligen är förekomsterna i fjälltrakterna relativt stabila medan arten tycks minska i söder och öster. En motsvarande minskning av utbredningsområdet har noterats även i Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Denna nordliga, markboende rovstekel uppvisar ett krympande utbredningsområde. Utbredningen är på väg att begränsas till fjälltrakterna där den ännu har till synes stabila populationer. I de södra och östra delarna av det tidigare utbredningsområdet är arten nu försvunnen eller sällsynt förekommande. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-500). Mörkertal 10/50 (SH). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (40-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Bon anläggs i vegetationsfria fläckar i sandig mark, med en hästskoformad vall runt boöppningen. Bona förekommer ibland i större ansamlingar och bokolonier har bl a påträffats i sandiga vägslänter i fjällbjörkskog. Arten är även funnen på sandfläckar i anslutning till stränder, jordbruksmark och i täkter. Även om uppgifterna är få tyder mycket på att förekomsterna nedanför fjällen varit knutna till odlingslandskapet. Honorna fångar flugor som proviant till larverna. Som byte har särskilt uppgivits snäppflugan Symphoromyia crassicornis (fam. Rhagionidae), en fluga som är utbredd över hela landet och främst förekommer i något fuktig, frodig ängs- och skogsmark. C. lapponicus förekommer också främst i anslutning till frodigare miljöer och trots omfattande inventeringsinsatser i sandtäkter (där många andra markboende gaddsteklar trivs) är fynd av arten i sådana torra miljöer mycket få. De fullbildade steklarna besöker gärna blommor och har noterats på bl a skogsnäva och kvanne.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· Symphoromyia crassicornis
· Symphoromyia crassicornis
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Crabronidae, Släkte Crabro, Art Crabro lapponicus Zetterstedt, 1838 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Denna nordliga, markboende rovstekel uppvisar ett krympande utbredningsområde. Utbredningen är på väg att begränsas till fjälltrakterna där den ännu har till synes stabila populationer. I de södra och östra delarna av det tidigare utbredningsområdet är arten nu försvunnen eller sällsynt förekommande. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-500). Mörkertal 10/50 (SH). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (40-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(i,ii,iii,iv,v)).
En ca 10 mm lång rovstekel med relativt långsträckt kroppsform. Huvud och mellankropp är helsvarta medan bakkroppen är svart med gula fläckar på sidorna av det andra och tredje segmentet. Honorna har dessutom ett gult band på det femte bakkroppssegmentet. Låren är svarta, skenbenen svarta och gula och fötterna övervägande gula. Huvud och mellankropp har påfallande lång behåring. Munskölden är hos båda könen tydligt framåtvinklad. Hos flera av släktets arter har hanarna tillplattade antenner och sköldformade utvidgningar på frambenen. Hos C. lapponicus är dock både ben och antenner ”normalt” utformade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Crabro lapponicus

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Crabro lapponicus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en boreo-alpin utbredning och finns främst i norra Skandinavien och österut, med spridda förekomster i bergstrakter i Centraleuropa. I Sverige är den känd från Gästrikland-Dalarna och norrut och dessutom från Södermanland. Från de sydöstra delarna av detta område finns dock endast äldre fynd och under senare tid är arten främst känd i fjällkedjan från Härjedalen och norrut. Flest fynd under senare tid har gjorts i Härjedalen. Öster om fjällen finns enstaka, sentida förekomster i norra Norrlands kust- och inland: Åsele lappmark (Gafsele 1998), Västerbotten (Umåker, Umeå 1992 och Forslunda, Umeå 1995) och Norrbotten (Böle, Piteå 1993, Kallax, Luleå 2010). Under tidigt 1900-tal angavs arten i Sorsele-trakten (i skogslandet i södra Lappland) vara ”utan tvivel den vanligaste rovstekeln” (Gaunitz 1929). Bristen på fynd i inlandet nedanför fjällen under senare tid tyder på att arten där minskat påtagligt. Förmodligen är förekomsterna i fjälltrakterna relativt stabila medan arten tycks minska i söder och öster. En motsvarande minskning av utbredningsområdet har noterats även i Finland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Crabroninae  
  • Tribus
    Crabronini  
  • Släkte
    Crabro  
  • Undersläkte
    Crabro (Anothyreus)  
  • Art
    Crabro lapponicusZetterstedt, 1838

Bon anläggs i vegetationsfria fläckar i sandig mark, med en hästskoformad vall runt boöppningen. Bona förekommer ibland i större ansamlingar och bokolonier har bl a påträffats i sandiga vägslänter i fjällbjörkskog. Arten är även funnen på sandfläckar i anslutning till stränder, jordbruksmark och i täkter. Även om uppgifterna är få tyder mycket på att förekomsterna nedanför fjällen varit knutna till odlingslandskapet. Honorna fångar flugor som proviant till larverna. Som byte har särskilt uppgivits snäppflugan Symphoromyia crassicornis (fam. Rhagionidae), en fluga som är utbredd över hela landet och främst förekommer i något fuktig, frodig ängs- och skogsmark. C. lapponicus förekommer också främst i anslutning till frodigare miljöer och trots omfattande inventeringsinsatser i sandtäkter (där många andra markboende gaddsteklar trivs) är fynd av arten i sådana torra miljöer mycket få. De fullbildade steklarna besöker gärna blommor och har noterats på bl a skogsnäva och kvanne.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark, Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Lövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· Symphoromyia crassicornis (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Det är oklart varför arten tycks ha minskat utanför fjälltrakterna. En rimlig förklaring är dock att det hänger samman med förändrad markanvändning. Avfolkning och minskad djurhållning i byarna i inlandet har medfört minskat markslitage, odlingslandskapet har vuxit igen och minskat tillgången på lämpliga boplatser (kreatursstigar, fältvägar, åkerkanter och andra mer eller mindre vegetationsfria småmiljöer) i anslutning de fuktiga ängs- och skogsmarker där bytesdjuren finns. Detta är dessvärre fortfarande en pågående process.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Artens status i landet bör undersökas, i första hand genom eftersök på lämpliga lokaler i Norrlands inland, för att utröna om arten finns kvar i de byar där det fortfarande finns ett aktivt jordbruk och betande kreatur. Kända lokaler bör skötas med metoder som bidrar till att öppna sandytor bibehålls.

Blösch, M. 2000. Die Grabwespen Deutschlands.Sphecidae s.str., Crabronidae. Lebensweise, Verhalten, Verbreitung. - Die Tierweld Deutschlands.71 Teil. Goecke & Evers, Keltern.

Gaunitz, D. 1929. Gadd- och guldsteklar från Sorsele, Lycksele lappmark. - Ent. Tidskr. 50, 196-202.

Hellqvist, S., Abenius J. & Norén, L. 2014. Provinsförteckning för de svenska arterna i familjerna Ampulicidae, Sphecidae och Crabronidae (Hymenoptera). - Ent. Tidskr. 125, 77-94.

Lomholdt, O. 1975-76. The Sphecidae (Hymenoptera) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Entomologica Scandinavica vol. 4:1-2.. Scandinavian Science Press Ltd., Klampenborg.

Merisuo, A. 1932. Drei intressante Crabro-Funde (Hymen., Sphecidae). - Notulae Ent. 12, 89-92.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Hellqvist 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Spheciformes - rovsteklar 
  • Familj
    Crabronidae  
  • Underfamilj
    Crabroninae  
  • Tribus
    Crabronini  
  • Släkte
    Crabro  
  • Undersläkte
    Crabro (Anothyreus)  
  • Art
    Crabro lapponicus, Zetterstedt, 1838
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Hellqvist 2015.