Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitrocka

Organismgrupp Fiskar Rajella lintea
Vitrocka Fiskar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vitrockan utmärker sig bland andra rockor genom sin bleka färg, de gråbrämade bukfenorna och den framträdande mittraden med 42-51 taggar från nacken till första ryggfenan.

Totallängd 123 cm. Kroppsskivan är rombisk med långa, raka eller lätt konkava framkanter samt rundade bakkanter och rundat bakhörn. Nosen är måttligt lång med tillspetsad och lätt utdragen spets. De två ryggfenorna är sammanhängande vid basen. Översidan är nästan helt slät med hudtänder bara på huvudet och framkanten av skivan. Kroppens undersida är helt slät, men svansen är helt täckt av hudtänder. Det finns upp till fyra taggar framför och bakom varje öga, ibland i en rad med upp till åtta taggar. På vardera sidan av skulderbrosket sitter 2-4 taggar. En mittrad med 42-51 taggar löper från nacken till första ryggfenan, och på svansen finns sidorader med kraftiga, krökta taggar.
Översidan är blekgrå, och de större taggarna är ljusare än översidan i övrigt. Undersidan är vit med en bred grå kant från vingspetsarna till bukfenbaserna. Bukfenornas bakre lob har grå kant. På undersidan av svansen löper ett brett grått band längs mitten, och på vardera sidan av kloaken finns en stor grå fläck.
Den enda uppmätta äggkapseln var 107 mm lång och 77 mm bred. Den ena änden är rak och den andra konkav. De främre hornen är aningen längre än de bakre och drygt hälften så långa som den äggbärande delen (själva kapseln).
Utbredning
Länsvis förekomst för vitrocka Observationer i  Sverige för vitrocka
Svensk förekomst
Regelbunden förekomst, ej reproducerande
Vitrockor från utsjöfisket i Skagerrak och Nordsjön har regelbundet landats i Bohuslän. Arten fångas av sportfiskare i norra Bohuslän, och ett exemplar fångades 1937 vid Västra Hamneskär nära Marstrand. Arten förekommer i Atlanten vid södra Grönland och utanför Newfoundland i Kanada, från farvattnen runt Island österut till sydnorska kusten över Färöarna och Shetlandsöarna samt i nordnorska kustvatten norrut till Tromsö.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Vitrocka är en nordlig art med kända förekomster vid New Foundland, västra Grönland, Island, Färöarna, Shetlandsöarna, Spetsbergen, Baents hav och utanför Norge varifrån utbredningen sträcker sig genom Norska rännan in i Svensk ekonomisk zon. Vitrocka förekommer regelbundet och i relativt stora antal i de djupare delarna av Skagerrak (Norska rännan: 200-640 m), där det förekommer ett riktat sportfiske efter arten. Vitrocka beskrevs vetenskapligt från Bohuslän av Fries 1838. Arten var då väl känd av fiskarena i Bohuslän (bl.a. under namnen spanjor och blaggarnsrocka). Osäkerhet när det gäller fångstplatserna gör dock att det är svårt att säga varifrån de tidiga fynden härstammar. Arten har återuppmärksammats på svensk vatten i relativt sen tid. Efter klorocka är vitrocka den rocka som rapporteras oftast från svenskt vatten under 2000-talet. Bristande kunskap om hur man identifierar rockor gör att det är svårt att säga om arten är vanligare än förut i våra vatten eller inte. Eventuellt har arten ökat i antal i och med att slätrockan minskat. Merparten av vitrockorna lever så djupt att de har möjlighet att gå fria från omfattande fiske. Arten klassas som Livskraftig LC i nordöstra Atlanten 2009. Kunskapsläget är dock mycket dåligt. Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1700 km² och förekomstarean (AOO) till 1700 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a).
Ekologi
Vitrocka är en marin art som lever på såväl mjuka som hårda bottnar på 150-750 meters djup. Födan utgörs av olika bottenlevande djur. Några närmare detaljer om fortplantningsbeteendet är inte kända, och på det hela taget har arten knappast blivit föremål för några biologiska studier. Det är osannolikt att vitrocka förökar sig i svenska vatten. Man fångar sällan mer än ett exemplar åt gången, men arten förefaller ändå inte vara speciellt sällsynt inom sitt utbredningsområde.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· bläckfiskar
· bläckfiskar
· kräftdjur
· kräftdjur
· strålfeniga fiskar
· strålfeniga fiskar
· tagghudingar
· tagghudingar
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Chondrichthyes (broskfiskar), Ordning Rajiformes (äggrockeartade rockor), Familj Rajidae (äggrockor), Släkte Rajella, Art Rajella lintea (Fries, 1838) - vitrocka Synonymer blaggarnsrocka, Weissroche, Weissrochen, Raja lintea Fries, 1838, Dipturus linteus (Fries, 1838)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Vitrocka är en nordlig art med kända förekomster vid New Foundland, västra Grönland, Island, Färöarna, Shetlandsöarna, Spetsbergen, Baents hav och utanför Norge varifrån utbredningen sträcker sig genom Norska rännan in i Svensk ekonomisk zon. Vitrocka förekommer regelbundet och i relativt stora antal i de djupare delarna av Skagerrak (Norska rännan: 200-640 m), där det förekommer ett riktat sportfiske efter arten. Vitrocka beskrevs vetenskapligt från Bohuslän av Fries 1838. Arten var då väl känd av fiskarena i Bohuslän (bl.a. under namnen spanjor och blaggarnsrocka). Osäkerhet när det gäller fångstplatserna gör dock att det är svårt att säga varifrån de tidiga fynden härstammar. Arten har återuppmärksammats på svensk vatten i relativt sen tid. Efter klorocka är vitrocka den rocka som rapporteras oftast från svenskt vatten under 2000-talet. Bristande kunskap om hur man identifierar rockor gör att det är svårt att säga om arten är vanligare än förut i våra vatten eller inte. Eventuellt har arten ökat i antal i och med att slätrockan minskat. Merparten av vitrockorna lever så djupt att de har möjlighet att gå fria från omfattande fiske. Arten klassas som Livskraftig LC i nordöstra Atlanten 2009. Kunskapsläget är dock mycket dåligt. Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1700 km² och förekomstarean (AOO) till 1700 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Det skattade värdet för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a).
Vitrockan utmärker sig bland andra rockor genom sin bleka färg, de gråbrämade bukfenorna och den framträdande mittraden med 42-51 taggar från nacken till första ryggfenan.

Totallängd 123 cm. Kroppsskivan är rombisk med långa, raka eller lätt konkava framkanter samt rundade bakkanter och rundat bakhörn. Nosen är måttligt lång med tillspetsad och lätt utdragen spets. De två ryggfenorna är sammanhängande vid basen. Översidan är nästan helt slät med hudtänder bara på huvudet och framkanten av skivan. Kroppens undersida är helt slät, men svansen är helt täckt av hudtänder. Det finns upp till fyra taggar framför och bakom varje öga, ibland i en rad med upp till åtta taggar. På vardera sidan av skulderbrosket sitter 2-4 taggar. En mittrad med 42-51 taggar löper från nacken till första ryggfenan, och på svansen finns sidorader med kraftiga, krökta taggar.
Översidan är blekgrå, och de större taggarna är ljusare än översidan i övrigt. Undersidan är vit med en bred grå kant från vingspetsarna till bukfenbaserna. Bukfenornas bakre lob har grå kant. På undersidan av svansen löper ett brett grått band längs mitten, och på vardera sidan av kloaken finns en stor grå fläck.
Den enda uppmätta äggkapseln var 107 mm lång och 77 mm bred. Den ena änden är rak och den andra konkav. De främre hornen är aningen längre än de bakre och drygt hälften så långa som den äggbärande delen (själva kapseln).

Svensk förekomst Regelbunden förekomst, ej reproducerande
Länsvis förekomst för vitrocka

Länsvis förekomst och status för vitrocka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitrocka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vitrockor från utsjöfisket i Skagerrak och Nordsjön har regelbundet landats i Bohuslän. Arten fångas av sportfiskare i norra Bohuslän, och ett exemplar fångades 1937 vid Västra Hamneskär nära Marstrand. Arten förekommer i Atlanten vid södra Grönland och utanför Newfoundland i Kanada, från farvattnen runt Island österut till sydnorska kusten över Färöarna och Shetlandsöarna samt i nordnorska kustvatten norrut till Tromsö.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Chondrichthyomorphi  
  • Klass
    Chondrichthyes - broskfiskar 
  • Underklass
    Elasmobranchii - hajartade fiskar 
  • Infraklass
    Euselachii  
  • Avdelning
    Neoselachii - hajar och rockor 
  • Underavdelning
    Batoidea - rockor 
  • Ordning
    Rajiformes - äggrockeartade rockor 
  • Familj
    Rajidae - äggrockor 
  • Släkte
    Rajella  
  • Art
    Rajella lintea(Fries, 1838) - vitrocka
    Synonymer
    blaggarnsrocka
    Weissroche
    Weissrochen
    Raja lintea Fries, 1838
    Dipturus linteus (Fries, 1838)

Vitrocka är en marin art som lever på såväl mjuka som hårda bottnar på 150-750 meters djup. Födan utgörs av olika bottenlevande djur. Några närmare detaljer om fortplantningsbeteendet är inte kända, och på det hela taget har arten knappast blivit föremål för några biologiska studier. Det är osannolikt att vitrocka förökar sig i svenska vatten. Man fångar sällan mer än ett exemplar åt gången, men arten förefaller ändå inte vara speciellt sällsynt inom sitt utbredningsområde.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· bläckfiskar - Cephalopoda (Har betydelse)
· kräftdjur - Crustacea (Viktig)
· strålfeniga fiskar - Actinopterygii (Viktig)
· tagghudingar - Echinodermata (Har betydelse)
Vatten (Viktig)


Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Namngivning: Dipturus linteus (Fries, 1838). Originalbeskrivning: Raja lintea. Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar, 1838: 154. Svensk synonym: blaggarnsrocka (uttydes blångarnsrocka).
Etymologi: linteus = av linne, segel; linum (lat.) = lin, linne, segel. Syftar förmodligen på den ljusa färgen och den rombiska formen.
Uttal: [Diptúrus línteus]

Namn på andra språk Engelska: Sailray.

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Chondrichthyomorphi  
  • Klass
    Chondrichthyes - broskfiskar 
  • Underklass
    Elasmobranchii - hajartade fiskar 
  • Infraklass
    Euselachii  
  • Avdelning
    Neoselachii - hajar och rockor 
  • Underavdelning
    Batoidea - rockor 
  • Ordning
    Rajiformes - äggrockeartade rockor 
  • Familj
    Rajidae - äggrockor 
  • Släkte
    Rajella  
  • Art
    Rajella lintea, (Fries, 1838) - vitrocka
    Synonymer
    blaggarnsrocka
    Weissroche
    Weissrochen
    Raja lintea Fries, 1838
    Dipturus linteus (Fries, 1838)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2011.