Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Myopa variegata

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Myopa variegata
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 7-10 mm lång rödbrun fluga med bakkroppen inåtböjd under kroppen. Långsträckta mundelar som är knäböjda på två ställen. Huvudet är uppblåst med ljusa, korthåriga kinder. Vingarna är klara (saknar fläckar till skillnad från många andra i släktet), de två bakre bakkroppslederna är rikligt gråvitpudrade med kala fläckar däremellan. Munkanten har två små mörka prickar långt ned.
Utbredning
Länsvis förekomst för Myopa variegata Observationer i  Sverige för Myopa variegata
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stäppstekelfluga är en kontinental art vars utbredning precis tangerar sydöstligaste Sverige. I Sverige har arten dokumenterats från Skåne och från Öland. Fynden är fåtaliga och äldre. De senaste svenska fynd är från 1970-talet, då den påträffades på Revingehed i Skåne (H. Andersson) respektive vid Ripa utanför Åhus (L. Huggert). Det enda fyndet från Öland gjordes 1952 (Gaunitz). I Skåne finns flera fynd från sandmarkerna i Vombsänkan. Inga förekomster utanför Skåne och Öland är kända. Områdena vid Åhus och på Revingehed är relativt välbesökta, och det är därför lite oroande att inte har rapporterats därifrån under de senaste 35-40 åren. I Danmark föreligger endast äldre fynd och även i Tyskland är dess status osäker. Den saknas i Finland och Norge. Saknas i västligaste Europa men blir vanligare mot sydost. Utanför Europa förekommer den i Kaukasus, Mindre Asien (Turkiet), Centralasien, Mongoliet och Kina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Arten är känd från sandmarker i Skåne och på Öland. Senaste belägg av arten är från Åhus (Ripa sandfält 1970). Flugan parasiterar troligen sandbin (Andrena) som äggbeläggs i flykten. Sandfälten har successivt minskat i areal, blomrikedom och birikedom. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (40-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Stäppstekelfluga är en värmeälskande stekelfluga som parasiterar vildbin. Som hos andra stekelflugor fångas biet i flykten och får befruktade ägg insprutade i kroppen. Arten är utpräglat värmekrävande och påträffas främst i solexponerade torra, sandig-grusiga miljöer med ett rikt inslag av blommande örter. Uppgifter om blombesök saknas i Sverige men på kontinenten har den setts besöka bland annat tistlar och andra korgblommiga släkten, ängsvädd och berberis. Fyndlokalerna tyder på att arten föredrar riktigt varma, sandiga miljöer. Arten är högsommaraktiv och i vårt land med en utpräglad fyndtopp i juli. I de flesta fall vet man inte vilken värd/värdar som de olika stekelflugorna utnyttjar. Förmodligen kan en viss art utnyttja flera olika värdar; släktet Myopa har i andra länder setts parasitera humlor, långhornsbin, sandbin, sidenbin och getingar. Av dessa förefaller sandbin vara de viktigaste.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· bin
· bin
· sandbin
· sandbin
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Conopidae (stekelflugor), Släkte Myopa, Art Myopa variegata Meigen, 1804 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är känd från sandmarker i Skåne och på Öland. Senaste belägg av arten är från Åhus (Ripa sandfält 1970). Flugan parasiterar troligen sandbin (Andrena) som äggbeläggs i flykten. Sandfälten har successivt minskat i areal, blomrikedom och birikedom. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (40-6000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,iv,v)+2ab(iii,iv,v)).
En 7-10 mm lång rödbrun fluga med bakkroppen inåtböjd under kroppen. Långsträckta mundelar som är knäböjda på två ställen. Huvudet är uppblåst med ljusa, korthåriga kinder. Vingarna är klara (saknar fläckar till skillnad från många andra i släktet), de två bakre bakkroppslederna är rikligt gråvitpudrade med kala fläckar däremellan. Munkanten har två små mörka prickar långt ned.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Myopa variegata

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Myopa variegata

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stäppstekelfluga är en kontinental art vars utbredning precis tangerar sydöstligaste Sverige. I Sverige har arten dokumenterats från Skåne och från Öland. Fynden är fåtaliga och äldre. De senaste svenska fynd är från 1970-talet, då den påträffades på Revingehed i Skåne (H. Andersson) respektive vid Ripa utanför Åhus (L. Huggert). Det enda fyndet från Öland gjordes 1952 (Gaunitz). I Skåne finns flera fynd från sandmarkerna i Vombsänkan. Inga förekomster utanför Skåne och Öland är kända. Områdena vid Åhus och på Revingehed är relativt välbesökta, och det är därför lite oroande att inte har rapporterats därifrån under de senaste 35-40 åren. I Danmark föreligger endast äldre fynd och även i Tyskland är dess status osäker. Den saknas i Finland och Norge. Saknas i västligaste Europa men blir vanligare mot sydost. Utanför Europa förekommer den i Kaukasus, Mindre Asien (Turkiet), Centralasien, Mongoliet och Kina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Conopoidea  
  • Familj
    Conopidae - stekelflugor 
  • Släkte
    Myopa  
  • Art
    Myopa variegataMeigen, 1804

Stäppstekelfluga är en värmeälskande stekelfluga som parasiterar vildbin. Som hos andra stekelflugor fångas biet i flykten och får befruktade ägg insprutade i kroppen. Arten är utpräglat värmekrävande och påträffas främst i solexponerade torra, sandig-grusiga miljöer med ett rikt inslag av blommande örter. Uppgifter om blombesök saknas i Sverige men på kontinenten har den setts besöka bland annat tistlar och andra korgblommiga släkten, ängsvädd och berberis. Fyndlokalerna tyder på att arten föredrar riktigt varma, sandiga miljöer. Arten är högsommaraktiv och i vårt land med en utpräglad fyndtopp i juli. I de flesta fall vet man inte vilken värd/värdar som de olika stekelflugorna utnyttjar. Förmodligen kan en viss art utnyttja flera olika värdar; släktet Myopa har i andra länder setts parasitera humlor, långhornsbin, sandbin, sidenbin och getingar. Av dessa förefaller sandbin vara de viktigaste.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· bin - Apiformes (Viktig)
· sandbin - Andrena (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
Många av landets vildbin är hotade till följd av att torra, blomrika miljöer blir allt mer ovanliga. När bina försvinner blir det svårt för arter som är knutna till vildbin att klara sig: Detta gäller även den parasitiska stekelflugan Myopa variegata. Hotbilden utgörs främst av minskningen av lämpliga biotoper för vildbin som M. variegata utnyttjar, exempelvis, solexponerade, blomrika torr- och sandmarker. Inga av stekelfluge-arterna förefaller vara arttrogna när det gäller val av värd men deras krav på speciella livsmiljöer medföra att de är utsatta för den allmänna nedgången av vildbin.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
De solexponerade sandiga och blomrika markerna måste bevaras och återskapas. Kunskapsläget för många av landets stekelflugor är dåligt och skulle behöva förbättras.Arten bör eftersökas; den har inte setts på Öland sedan 1950-talet. Störst chans att återfinna arten torde vara i Skåne.

Dunk, K. V. D. 2003. Rote Liste gefährdeter Dickkopffliegen (Diptera: Conopidae) Bayerns. Schr. R. Bayer. Landesamt f. Umweltschutz : 299-300.

Landskapskatalog för stekelflugor & svävflugor, http://www.artportalen.se/bugs/catalogus.asp, underlag: H. Bartsch 2008.

Smith, K.G.V. 1966. The larva of Thecophora occidensis, with comments upon the biology of Conopidae (Diptera). Journal of Zoology Lond., 149: 263-276.

Smith, K.G.V. 1969. Family Conopidae. In: Handbooks for Identification of British Insects, Volume X (Part 3a). 1-18.

Stuke, J.-H. & Clements, D.K. 2008. Revision of the Myopa testacea-Species-Group in the Palearctic Region (Diptera: Conopidae). Zootaxa 1713: 1-26.

Wahlgren, E. 1917. Tvåvingar Diptera. 2 Cyclorapha 2. Schizophora fam 5-12. Svensk insektsfauna XI. Uppsala.

Tomasovic, G. 2000. Conopidae (Diptera Brachycera) de Belgique et du Grand-Duché de Luxembourg. Bulletin S.R.B.E. / K.B.V.E., 136: 91-123.

Veen, M. van, 2005. Conopidae keys ([http://home.hccnet.nl/mp.van.veen/conopidae/ConGenera.html]) Senast uppdaterad 28.03.2010

Zimina, L. V. 1989. Family Conopidae.- In: Bei-Bienko, G. Y. & Steyskal G. C. (eds). Keys to the insects of the European part of the USSR. Volume V. Diptera and Siphonoptera, part 2. 162-175.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Östrand & Mikael Sörensson 2011

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Conopoidea  
  • Familj
    Conopidae - stekelflugor 
  • Släkte
    Myopa  
  • Art
    Myopa variegata, Meigen, 1804
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Östrand & Mikael Sörensson 2011