Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Dalmannia dorsalis

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Dalmannia dorsalis
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten, 6 mm lång stekelfluga med brett oval, gul-svart-fläckig bakkropp, som är starkt inböjd. Pannan är svartbrun, ansiktet och ögonkanten gulbrunaktig med vitskimrande yta, antennerna svartbruna och sugröret långt (ca 3 gånger så långt som huvudets höjd). Mellankroppen är på ryggsidan svart med gula skuldror och gulspetsad skutell. Benen är gula utom fotlederna som är svarta, samt ovansidan av låren som hos hanen också är svarta. Bakkroppen med första tergiten svart, den andra med gul bakkant och de följande gula med åtminstone två stora triangulära svarta fläckar vid sidan av mittlinjen. Detta är ett sätt att skilja denna art från den närstående svartprickig gulstekelfluga Dalmannia punctata, som har helt gula bakre tergiter (T3-T5) med en triangulär svart fläck basal i mitten och ytterligare en svart fläck i ytterkanten av varje tergit. Könen kan skiljas på att honan har sista bakkropps­segmentet utvecklad till en kraftig, kloliknande ovipositor. Arten bestäms tillförlitligt med Stuke (2007).
Utbredning
Länsvis förekomst för Dalmannia dorsalis Observationer i  Sverige för Dalmannia dorsalis
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Trots att endast en individ, en hane, finns bevarad av arten från Sverige är det troligt att denna representerar förekomst av en reproducerande population. Den uppges vara insamlad i Skåne men på okänd lokal. Under mitten av 1800-talet, när ängsbruket var utbrett och såväl blomrikedom i odlingslandskapet som individtäthet och artrikedom bland vildbin var avsevärt högre än idag, fanns betydligt bättre förutsättningar för biparasiterande arter som denna att hålla livskraftiga populationer. Internationellt är arten sällsynt med utbredning i mellersta och södra Europa samt vidare österut över mindre Asien och Kaukasus till östligaste Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
Dalmannia dorsalis har tidigare funnits i Skåne på blomrik ängsmark med täta vildbipopulationer. Flugan attackerar näringssökande mindre bin och lägger ägg på kroppen. Larven penetrerar kuticulan och äter upp biet inifrån och förpuppar sig i marken. Arten har i tidigare rödlistor felaktigt rapporterats under namnet D. marginata (en art med nordgräns i Sydtyskland som aldrig påträffats i vårt land). Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1844.
Ekologi
Fläckig gulstekelfluga är en värmekrävande art som parasiterar på små solitära bin genom att lurpassa på blommor och attackera blombesökande bin och lägga ägg på bakkroppen. Stekelflugor har ägg med ett hullingförsett utskott på som gör att det lätt fastnar i pälsen eller kan köras in mellen plåtarna på biets bakkropp. Larven äter sig in i bakkroppen. Detaljer om denna arts biologi är fragmentariska.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· bin
· bin
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Conopidae (stekelflugor), Släkte Dalmannia, Art Dalmannia dorsalis (Fabricius, 1794) Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Dalmannia dorsalis har tidigare funnits i Skåne på blomrik ängsmark med täta vildbipopulationer. Flugan attackerar näringssökande mindre bin och lägger ägg på kroppen. Larven penetrerar kuticulan och äter upp biet inifrån och förpuppar sig i marken. Arten har i tidigare rödlistor felaktigt rapporterats under namnet D. marginata (en art med nordgräns i Sydtyskland som aldrig påträffats i vårt land). Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1844.
En liten, 6 mm lång stekelfluga med brett oval, gul-svart-fläckig bakkropp, som är starkt inböjd. Pannan är svartbrun, ansiktet och ögonkanten gulbrunaktig med vitskimrande yta, antennerna svartbruna och sugröret långt (ca 3 gånger så långt som huvudets höjd). Mellankroppen är på ryggsidan svart med gula skuldror och gulspetsad skutell. Benen är gula utom fotlederna som är svarta, samt ovansidan av låren som hos hanen också är svarta. Bakkroppen med första tergiten svart, den andra med gul bakkant och de följande gula med åtminstone två stora triangulära svarta fläckar vid sidan av mittlinjen. Detta är ett sätt att skilja denna art från den närstående svartprickig gulstekelfluga Dalmannia punctata, som har helt gula bakre tergiter (T3-T5) med en triangulär svart fläck basal i mitten och ytterligare en svart fläck i ytterkanten av varje tergit. Könen kan skiljas på att honan har sista bakkropps­segmentet utvecklad till en kraftig, kloliknande ovipositor. Arten bestäms tillförlitligt med Stuke (2007).

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för Dalmannia dorsalis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Dalmannia dorsalis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trots att endast en individ, en hane, finns bevarad av arten från Sverige är det troligt att denna representerar förekomst av en reproducerande population. Den uppges vara insamlad i Skåne men på okänd lokal. Under mitten av 1800-talet, när ängsbruket var utbrett och såväl blomrikedom i odlingslandskapet som individtäthet och artrikedom bland vildbin var avsevärt högre än idag, fanns betydligt bättre förutsättningar för biparasiterande arter som denna att hålla livskraftiga populationer. Internationellt är arten sällsynt med utbredning i mellersta och södra Europa samt vidare österut över mindre Asien och Kaukasus till östligaste Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Conopoidea  
  • Familj
    Conopidae - stekelflugor 
  • Släkte
    Dalmannia  
  • Art
    Dalmannia dorsalis(Fabricius, 1794)

Fläckig gulstekelfluga är en värmekrävande art som parasiterar på små solitära bin genom att lurpassa på blommor och attackera blombesökande bin och lägga ägg på bakkroppen. Stekelflugor har ägg med ett hullingförsett utskott på som gör att det lätt fastnar i pälsen eller kan köras in mellen plåtarna på biets bakkropp. Larven äter sig in i bakkroppen. Detaljer om denna arts biologi är fragmentariska.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Parasitoid

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· bin - Apiformes (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Den långt gångna utarmning av vildbifaunan i Skåne, såväl som i Nordtyskland och Danmark, gör spontan återetablering av arten osannolik. Fortsatt intensivt brukande av odlingsmarker med herbicider och gödning samt igenväxning eller exploatering av tidigare örtrika torrmarksbiotoper gör att det knappast är troligt att utarmningstrenden kommer att brytas inom överskådlig tid.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Bevara de fragment av artens livsmiljö (torr, blomrik ängsmark) som fortfarande finns kvar på några militära övningsfält och naturreservat i Skåne, samt försök förbättra kunskaperna om artens biologi.
Endast den av Zetterstedt (1844) under namnet Stachynia marginella beskrivna hanen är känd från Sverige. Detta exemplar har av svenska entomologer felaktigt uppfattats som synonymt med D. marginata (Wahlgren 1917, Andersson 1993, samt i svenska rödlistor Ehnström m.fl. 1993, Gärdenfors 2000 och Gärdenfors 2005).

ArtDatabanken. 1993. Faktablad: Dalmannia marginata - svartbandad gulstekelfluga. Förf. Hugo Andersson.

Bankowska, R. 1979. Conopidae, wyslepki (Insecta: Diptera). Fauna Polski 7: 90-91.

Chvála, M. 1965. Czechoslovak species of the subfamilies Myopinae and Dalmanninae (Diptera, Conopidae). Acta Univ. Carol.-Biol. 1965: 93-149.

Kröber, O. 1925. Conopidae. Fliegen der Palaearktische Region 35. Stuttgart.

Kröber, O. 1930. Conopidae. Tierwelt Deutchlands.

Stuke, J.-H. 2007. Bestimmung und Taxonomie der Paläarktischen Conopiden. 2.Teil. Beitr. Ent. 57(1): 1-8. [http://www.schwebfliegen.de/sonderdrucke/stuke/dalmannia.pdf]

Wahlgren, E. 1917. Tvåvingar Diptera. 2. Cyclorapha 2. Schizophora, Fam. 5-12. Svensk insektsfauna 11. Uppsala.

Veen, M. van 1984. De Blaaskopvliegen en roofvliegen van Nederland en België. Jeugdbondsuitgeverij, Ütrecht.

Veen, M. van 2007. Conopidae keys. [http://home.hccnet.nl/mp.van.veen/conopidae/dalmannia.html. Last update 22.03.2007].

Zetterstedt, J.W. 1844. Diptera Scandinaviae. III: 945-946.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2009. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Conopoidea  
  • Familj
    Conopidae - stekelflugor 
  • Släkte
    Dalmannia  
  • Art
    Dalmannia dorsalis, (Fabricius, 1794)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2009. © ArtDatabanken, SLU 2010.