Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bågpraktmossa

Organismgrupp Mossor Plagiomnium medium
Bågpraktmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten är upp till 8 cm höga, gröna till mörkgröna och växer i luckra mattor. Sterila skott är upprätta eller bågböjda, medan fertila skott är upprätta, kraftiga och upp till 5 cm höga. Bladen är brett eller smalt ovala, har en kort, uddlik spets och en lång, tydlig nerv. Bladen är brett men relativt kort nedlöpande, hos sterila skott dock långt nedlöpande. Bladcellerna är rektangulära, ca 2–3 gånger så långa som breda, och tunnväggiga med tydliga hörnförtjockningar. Bladkanten har en tydlig kantlist av långsmala celler och tydliga tänder som består av 1–2 celler. Arten är samkönad med han- och honorgan tillsammans. Kapslar är vanliga och växer ofta flera på varje skott. Skaftet är rött nedtill och gulaktigt längst upp. Locket är koniskt och saknar spröt.
Bågpraktmossa förväxlas mest med bandpraktmossa Plagiomnium elatum, men i vissa fall även med skogspraktmossa P. affine. Det säkraste sättet att skilja bågpraktmossa från dessa arter är att konstatera att den är samkönad med han- och honorgan blandade i samma skottspets. Dessa upprätta, något uppsvällda fertila skott är relativt vanliga hos bågpraktmossa, men när man inte hittar dem kan det vara svårt att särskilja arterna. Andra, mindre tydliga karaktärer som skiljer bågpraktmossa från de två andra arterna är att hörnförtjockningarna är något tydligare, att tänderna är vassare och endast består av 1–2 långsmala celler och att bladcellerna är något kortare. Bågpraktmossa är mycket lik den sällsynta arten nordlig praktmossa Plagiomnium curvatulum, men den senare har kortare fertila skott, upp till 1,5 cm, ej eller otydligt nedlöpande blad, tänder som bara består av en cell och relativt tjockväggiga bladceller utan hörnförtjockningar. Dessutom har den gula kapselskaft.
Utbredning
Länsvis förekomst för bågpraktmossa Observationer i  Sverige för bågpraktmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mindre allmän och spridd över större delen av Sverige, med en tyngdpunkt i Mellansverige. Den är mycket sällsynt i Danmark och mindre allmän, men spridd, i Norge och Finland och sällsynt på Island. Den förekommer över större delen av Europa och i Kaukasus, norra Asien, Himalaya, Korea, Japan och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Bågpraktmossa växer på fuktig eller blöt, näringsrik och ofta mineralrik mark, t.ex. i sumpskogar. Den verkar inte växa på kalkpåverkad mark men gynnas av källpåverkan och rörligt markvatten. Den förekommer ofta i artrika miljöer tillsammans med t.ex. kärrkammossa Helodium blandowii, källpraktmossa Pseudobryum cinclidioides, filtrundmossa Rhizomnium pseudopunctatum och skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus. Eftersom mängden våtmarker har reducerats kraftigt i södra Sverige under 1900-talet har förekomsten av bågpraktmossa troligen minskat där.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Bryales, Familj Plagiomniaceae, Släkte Plagiomnium (praktmossor), Art Plagiomnium medium (Bruch & Schimp.) T.J.Kop. - bågpraktmossa Synonymer Mnium medium, Mnium affine var. medium (Br. Eur.) Nyholm

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Konventioner Typisk art i 7160 Källor och källkärr (Boreal region (BOR)), Typisk art i 9080 Lövsumpskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9750 Svämlövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Skotten är upp till 8 cm höga, gröna till mörkgröna och växer i luckra mattor. Sterila skott är upprätta eller bågböjda, medan fertila skott är upprätta, kraftiga och upp till 5 cm höga. Bladen är brett eller smalt ovala, har en kort, uddlik spets och en lång, tydlig nerv. Bladen är brett men relativt kort nedlöpande, hos sterila skott dock långt nedlöpande. Bladcellerna är rektangulära, ca 2–3 gånger så långa som breda, och tunnväggiga med tydliga hörnförtjockningar. Bladkanten har en tydlig kantlist av långsmala celler och tydliga tänder som består av 1–2 celler. Arten är samkönad med han- och honorgan tillsammans. Kapslar är vanliga och växer ofta flera på varje skott. Skaftet är rött nedtill och gulaktigt längst upp. Locket är koniskt och saknar spröt.
Bågpraktmossa förväxlas mest med bandpraktmossa Plagiomnium elatum, men i vissa fall även med skogspraktmossa P. affine. Det säkraste sättet att skilja bågpraktmossa från dessa arter är att konstatera att den är samkönad med han- och honorgan blandade i samma skottspets. Dessa upprätta, något uppsvällda fertila skott är relativt vanliga hos bågpraktmossa, men när man inte hittar dem kan det vara svårt att särskilja arterna. Andra, mindre tydliga karaktärer som skiljer bågpraktmossa från de två andra arterna är att hörnförtjockningarna är något tydligare, att tänderna är vassare och endast består av 1–2 långsmala celler och att bladcellerna är något kortare. Bågpraktmossa är mycket lik den sällsynta arten nordlig praktmossa Plagiomnium curvatulum, men den senare har kortare fertila skott, upp till 1,5 cm, ej eller otydligt nedlöpande blad, tänder som bara består av en cell och relativt tjockväggiga bladceller utan hörnförtjockningar. Dessutom har den gula kapselskaft.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bågpraktmossa

Länsvis förekomst och status för bågpraktmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bågpraktmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mindre allmän och spridd över större delen av Sverige, med en tyngdpunkt i Mellansverige. Den är mycket sällsynt i Danmark och mindre allmän, men spridd, i Norge och Finland och sällsynt på Island. Den förekommer över större delen av Europa och i Kaukasus, norra Asien, Himalaya, Korea, Japan och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Plagiomniaceae  
  • Släkte
    Plagiomnium - praktmossor 
  • Art
    Plagiomnium medium(Bruch & Schimp.) T.J.Kop. - bågpraktmossa
    Synonymer
    Mnium medium
    Mnium affine var. medium (Br. Eur.) Nyholm

Bågpraktmossa växer på fuktig eller blöt, näringsrik och ofta mineralrik mark, t.ex. i sumpskogar. Den verkar inte växa på kalkpåverkad mark men gynnas av källpåverkan och rörligt markvatten. Den förekommer ofta i artrika miljöer tillsammans med t.ex. kärrkammossa Helodium blandowii, källpraktmossa Pseudobryum cinclidioides, filtrundmossa Rhizomnium pseudopunctatum och skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus. Eftersom mängden våtmarker har reducerats kraftigt i södra Sverige under 1900-talet har förekomsten av bågpraktmossa troligen minskat där.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Populationgenetisk forskning (Wyatt m.fl. 1993) har visat att bågpraktmossa har uppkommit relativt nyligen genom hybridisering mellan kärrpraktmossa Plagiomnium ellipticum och den nordamerikanska arten P. insigne (Mitt.) T.J.Kop.

Etymologi: medius (lat.) = mellan-, medel-, som är mittemellan.
Uttal: [Plagiómnium médium]

KEY FACTS Alpine Thyme-moss. Shoots green to dark green, forming loose patches. Sterile shoots up to 8 cm, erect to arcuate; fertile shoots up to 5 cm, stout, straight and erect. Leaves broadly to narrowly ovate, distinctly bordered by elongate cells, broadly but shortly decurrent at base. Margin with distinct teeth formed by 1–2 cells. Costa long and distinct. Synoicous, capsules common (often several per shoot). Lid conical, without rostrum. – Grows on moist to wet soil rich in nutrients, often also minerals. A calcifuge species typically found in spring-fed wetlands or aquifers, e.g. swamp forests, often together with other demanding species.

Weibull, H. 2008. Plagiomnium medium bågpraktmossa s. 464-465. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2008

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Plagiomniaceae  
  • Släkte
    Plagiomnium - praktmossor 
  • Art
    Plagiomnium medium, (Bruch & Schimp.) T.J.Kop. - bågpraktmossa
    Synonymer
    Mnium medium
    Mnium affine var. medium (Br. Eur.) Nyholm
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2008