Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällräffelmossa

Organismgrupp Mossor Aulacomnium turgidum
Fjällräffelmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällräffelmossa har upp till 10 cm höga skott som bildar gulgröna, täta men lösa tuvor. De kupade, taktegellagda bladen sitter tätt, vilket gör att skottet ger ett trint intryck. På den nedre delen av stammen finns ofta ett brunt, kort rhizoidludd. Bladen är breda, trubbiga och smalast vid basen. Honbladen är dock mer gradvis avsmalnande och spetsiga. Bladkanten är i det närmaste otandad. Bladnerven smalnar av mot spetsen och upphör nedanför bladspetsen. Cellerna i mitten av bladet har mycket tjocka cellväggar så att cellerna ser stjärnlika ut. Varje cell har en relativt otydlig, låg papill. Närmast bladbasen finns ett antal rader med avlånga, bruna celler. Bladbasen är flera cellager tjock. Arten är skildkönad och kapslar är sällsynta. Kapseln är lutande, avlång och fårad och sitter på ett långt kapselskaft. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd hos arten.
Fjällräffelmossa kan likna räffelmossa Aulacomnium palustre, vilken dock har mer gradvis avsmalnande och tillspetsade blad som i spetsen är något tandade samt ibland har groddkorn i spetsen av skottet. Det hela kompliceras emellertid av att räffelmossa A. palustre ibland kan ha något trubbigare, kortare, bredare och otandade blad som sitter tätt ihop och att fjällräffelmossa har spetsiga honblad (som kan likna bladen hos räfffelmossa A. palustre). Om man är tveksam gör man bäst i att titta på många blad; är bladen smalast vid basen, har kraftiga, stjärnlika celler och låga, otydliga papiller är det fjällräffelmossa.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällräffelmossa Observationer i  Sverige för fjällräffelmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällräffelmossa har en nordlig utbredning längs fjällkedjan i Sverige. Dessutom förekommer den i Norge, norra Finland, på Island, Färöarna och Svalbard samt i bergstrakter i övriga Europa, östra Afrika och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Arten växer i fjällen på fuktig jord eller sten, såväl sur som basisk. På kalfjället växer den ofta relativt exponerat i olika hedartade miljöer. På fjällsippshed kan den t.ex. förekomma tillsammans med arter som husmossa Hylocomium splendens, stor fransmossa Ptilidium ciliare, gyllenmossa Tomentypnum nitens och kalkkvastmossa Dicranum brevifolium. Den återfinns även på tidvis översilade klippor i branter eller sluttningar och har ibland setts växa i myrar. Även om den är vanligast på kalfjället (från lågalpin till högalpin region) växer den ned till subalpin region.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Bryales, Familj Aulacomniaceae, Släkte Aulacomnium (räffelmossor), Art Aulacomnium turgidum (Wahlenb.) Schwägr. - fjällräffelmossa Synonymer fjell-reffelmossa, fjäll-räffelmossa

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Konventioner Typisk art i 4060 Alpina rishedar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 6170 Alpina kalkgräsmarker (Alpin region (ALP))
Fjällräffelmossa har upp till 10 cm höga skott som bildar gulgröna, täta men lösa tuvor. De kupade, taktegellagda bladen sitter tätt, vilket gör att skottet ger ett trint intryck. På den nedre delen av stammen finns ofta ett brunt, kort rhizoidludd. Bladen är breda, trubbiga och smalast vid basen. Honbladen är dock mer gradvis avsmalnande och spetsiga. Bladkanten är i det närmaste otandad. Bladnerven smalnar av mot spetsen och upphör nedanför bladspetsen. Cellerna i mitten av bladet har mycket tjocka cellväggar så att cellerna ser stjärnlika ut. Varje cell har en relativt otydlig, låg papill. Närmast bladbasen finns ett antal rader med avlånga, bruna celler. Bladbasen är flera cellager tjock. Arten är skildkönad och kapslar är sällsynta. Kapseln är lutande, avlång och fårad och sitter på ett långt kapselskaft. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd hos arten.
Fjällräffelmossa kan likna räffelmossa Aulacomnium palustre, vilken dock har mer gradvis avsmalnande och tillspetsade blad som i spetsen är något tandade samt ibland har groddkorn i spetsen av skottet. Det hela kompliceras emellertid av att räffelmossa A. palustre ibland kan ha något trubbigare, kortare, bredare och otandade blad som sitter tätt ihop och att fjällräffelmossa har spetsiga honblad (som kan likna bladen hos räfffelmossa A. palustre). Om man är tveksam gör man bäst i att titta på många blad; är bladen smalast vid basen, har kraftiga, stjärnlika celler och låga, otydliga papiller är det fjällräffelmossa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällräffelmossa

Länsvis förekomst och status för fjällräffelmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällräffelmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällräffelmossa har en nordlig utbredning längs fjällkedjan i Sverige. Dessutom förekommer den i Norge, norra Finland, på Island, Färöarna och Svalbard samt i bergstrakter i övriga Europa, östra Afrika och Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Aulacomniaceae  
  • Släkte
    Aulacomnium - räffelmossor 
  • Art
    Aulacomnium turgidum(Wahlenb.) Schwägr. - fjällräffelmossa
    Synonymer
    fjell-reffelmossa
    fjäll-räffelmossa

Arten växer i fjällen på fuktig jord eller sten, såväl sur som basisk. På kalfjället växer den ofta relativt exponerat i olika hedartade miljöer. På fjällsippshed kan den t.ex. förekomma tillsammans med arter som husmossa Hylocomium splendens, stor fransmossa Ptilidium ciliare, gyllenmossa Tomentypnum nitens och kalkkvastmossa Dicranum brevifolium. Den återfinns även på tidvis översilade klippor i branter eller sluttningar och har ibland setts växa i myrar. Även om den är vanligast på kalfjället (från lågalpin till högalpin region) växer den ned till subalpin region.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Etymologi: turgidus (lat.) = svällande, svullen, stinn.
Uttal: [Aulakómnium túrgidum]

KEY FACTS Mountain Groove-moss. Shoots up to 10 cm high, yellowish-green, forming dense but lax tufts. Leaves crowded, concave, imbricate, rendering the shoot a turgid overall impression. Lower part of stem often with short, brownish tomentum. Leaf margin more or less entire. Costa tapering, ending below apex. Mid-leaf cells indistinctly papillose, strongly collenchymatous with stellate lumens. Leaf-base 2–3-stratose with a few rows of brown, elongate cells. Dioicous, capsules rare. Capsule inclined, elongate, furrowed, seta long. – An mainly alpine species growing on moist, acidic or basic, soil and rock. Above the tree line often found in quite exposed situations on e.g. Dryas heaths, but also on e.g. flushed cliffs in slopes and precipices, sometimes also in mires. Predominately found above the tree line, but occurs also in the sub-alpine zone.

Lönnell, N. 2008. Aulacomnium turgidum fjällräffelmossa s. 476-477. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 2008

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Aulacomniaceae  
  • Släkte
    Aulacomnium - räffelmossor 
  • Art
    Aulacomnium turgidum, (Wahlenb.) Schwägr. - fjällräffelmossa
    Synonymer
    fjell-reffelmossa
    fjäll-räffelmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 2008