Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Chrysops rufipes

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Chrysops rufipes
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bromsar av släktet Chrysops känns lätt igen på de storfläckiga vingarna ofta med ett stort, välavgränsat, brunsvart fält i vingens mitt och framkant. I vila hålls de relativt brett ut från kroppen och bildar en triangel. På svenska kallas de blindbromsar eller blinningar, troligen med anledning av de vackert färgade ögonen i metallgrönt eller brons. Antennerna är avsevärt längre än huvudet. Hos C. rufipes är benen tvåfärgade med rödbruna eller gulbruna skenben och svarta lår. Hos honan är bakkroppens andra segment (tergit 2) svart med gulaktiga yttersidor och ljus mittriangel vid bakkanten. C. rufipes är lik den mycket vanliga arten C. relictus, men något mörkare, och kan därför förbises.
Utbredning
Länsvis förekomst för Chrysops rufipes Observationer i  Sverige för Chrysops rufipes
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd endast från Skåne, Halland, Blekinge, förutom 1800-talsfynd från Öland, Östergötland och Stockholm, samt en odaterad uppgift från Bohuslän (Skaftö). En fynduppgift från Dalarna (Sundborn 1951) antyder att arten kan ha /(eller fortfarande har) ett utbredningsområde som omfattar Götaland och Svealand samt möjligen nedre delen av Norrlandskusten. De två senast registerade kända beläggen är från Skåne (Torna Hällestad 1985, Revinge 2014) och Blekinge (Kristianopel 1997). I våra nordiska grannländer är arten angiven för södra Finland och hela Danmark. Tidigare uppgifter om förekomst i Norge (senast Nilsson et al.1997) har reviderats till C. relictus (Bergersen et al. 2004). Utbredningen omfattar i övrigt Central- och Östeuropa utom de Brittiska öarna och Iberiska halvön.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
I Sverige kan arten ha ett utbredningsområde som omfattar Götaland och Svealand samt möjligen nedre delen av Norrlandskusten. De senast registerade kända beläggen är från Skåne (1985, 2014) och Blekinge (1997). Arten utvecklas i strandszonen av näringsrika sjöar och vattendrag. Den till synes kraftiga nedgången från tidigare decennier är inte helt enkel att förklara. Det är möjligt att den idag mer sparsamt förekommande biotopen hotas dels av igenväxning med täta bestånd av bladvass. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (10000-150000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (8-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Arten utvecklas i vattenstrandszonen av näringsrika sjöar och dammar samt längs långsamflytande vattendrag. Larven lever likt andra arter av släktet på multnande växtdelar. Den lever helt akvatiskt och påträffas endast i den täta, ofta decimetertjocka rotfilt som bildas av olika gräsartade växter, särskilt där vegetationen domineras av flaskstarr Carex rostrata, säv Schoenoplectus lacustris, jättegröe Glyceria maxima och kaveldun Typha spp. samt flytbladsväxter som pilblad Sagittaria sagittifolia och gäddnate Potamogeton natans (Przhiboro 2000). Denna zon sträcker sig till ett vattendjup av ca 1 meter. Flygtiden kan börja vid midsommar men inskränker sig huvudsakligen till juli.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Småvatten
Småvatten
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Tabanidae (bromsar), Släkte Chrysops, Art Chrysops rufipes Meigen, 1820 Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation I Sverige kan arten ha ett utbredningsområde som omfattar Götaland och Svealand samt möjligen nedre delen av Norrlandskusten. De senast registerade kända beläggen är från Skåne (1985, 2014) och Blekinge (1997). Arten utvecklas i strandszonen av näringsrika sjöar och vattendrag. Den till synes kraftiga nedgången från tidigare decennier är inte helt enkel att förklara. Det är möjligt att den idag mer sparsamt förekommande biotopen hotas dels av igenväxning med täta bestånd av bladvass. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (10000-150000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (8-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(i,ii,iii,iv,v)).
Bromsar av släktet Chrysops känns lätt igen på de storfläckiga vingarna ofta med ett stort, välavgränsat, brunsvart fält i vingens mitt och framkant. I vila hålls de relativt brett ut från kroppen och bildar en triangel. På svenska kallas de blindbromsar eller blinningar, troligen med anledning av de vackert färgade ögonen i metallgrönt eller brons. Antennerna är avsevärt längre än huvudet. Hos C. rufipes är benen tvåfärgade med rödbruna eller gulbruna skenben och svarta lår. Hos honan är bakkroppens andra segment (tergit 2) svart med gulaktiga yttersidor och ljus mittriangel vid bakkanten. C. rufipes är lik den mycket vanliga arten C. relictus, men något mörkare, och kan därför förbises.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Chrysops rufipes

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Chrysops rufipes

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd endast från Skåne, Halland, Blekinge, förutom 1800-talsfynd från Öland, Östergötland och Stockholm, samt en odaterad uppgift från Bohuslän (Skaftö). En fynduppgift från Dalarna (Sundborn 1951) antyder att arten kan ha /(eller fortfarande har) ett utbredningsområde som omfattar Götaland och Svealand samt möjligen nedre delen av Norrlandskusten. De två senast registerade kända beläggen är från Skåne (Torna Hällestad 1985, Revinge 2014) och Blekinge (Kristianopel 1997). I våra nordiska grannländer är arten angiven för södra Finland och hela Danmark. Tidigare uppgifter om förekomst i Norge (senast Nilsson et al.1997) har reviderats till C. relictus (Bergersen et al. 2004). Utbredningen omfattar i övrigt Central- och Östeuropa utom de Brittiska öarna och Iberiska halvön.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Tabanoidea  
  • Familj
    Tabanidae - bromsar 
  • Släkte
    Chrysops  
  • Art
    Chrysops rufipesMeigen, 1820

Arten utvecklas i vattenstrandszonen av näringsrika sjöar och dammar samt längs långsamflytande vattendrag. Larven lever likt andra arter av släktet på multnande växtdelar. Den lever helt akvatiskt och påträffas endast i den täta, ofta decimetertjocka rotfilt som bildas av olika gräsartade växter, särskilt där vegetationen domineras av flaskstarr Carex rostrata, säv Schoenoplectus lacustris, jättegröe Glyceria maxima och kaveldun Typha spp. samt flytbladsväxter som pilblad Sagittaria sagittifolia och gäddnate Potamogeton natans (Przhiboro 2000). Denna zon sträcker sig till ett vattendjup av ca 1 meter. Flygtiden kan börja vid midsommar men inskränker sig huvudsakligen till juli.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Småvatten, Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Vattendrag, Sjöar, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Den till synes kraftiga nedgången baserat på aktuella fynd jämfört med uppgifter från tidigare decennier är inte helt enkel att förklara. Det är möjligt att den idag mer sparsamt förekommande biotopen hotas dels av igenväxning med täta bestånd av bladvass. Kanske beroende på reglering av vattennivå så att naturlig vattenståndsvariation hindras. Möjligen kan nedgången i strandbete med boskap haft betydelse. Lokalt kan habitat spolieras genom exploatering för småbåtshamnar och bad.
Artens ekologi och aktuella status är inte tillräckligt väl kända för att motivera åtgärder. Sannolikt är dock strandbete positivt för arten. Riktat eftersök i lämplig biotop skulle kunna skingra osäkerheten om aktuell förekomst.

Bergersen, R., Straumfors, P. & Nilssen, A. C. 2004. The distribution of horse flies (Diptera: Tabanidae) in North Norway. Norw. J. Entomol. 51, 3-26.

Bohman, P. 2008. Nyckel över Sveriges bromsar (Tabanidae). Fältbiologerna.

Chvala, M., Lyneborg, L. & Moucha, J. 1972. The Horse Flies of Europe (Diptera, Tabanidae). 500 pp., Copenhagen.

Nilsson, A. (ed.) 1997. Aquatic insects of north Europe. Vol. 2, Odonata - Diptera. Apollo Books, Stenstrup.

Przhiboro, A.A. 2000. Synusia of the turf inhabitants of monocotyledones: a poorly known component of the lake macrobenthos. Annual Reports of the Zoological Institute RAS. www.zin.ru/annrep/2000/19.html

Schacht W. 2003. Rote Liste gefährdeter Bremsen (Diptera: Tabanidae) Bayerns. [http://www.lfu.bayern.de/ natur/daten/rote_liste_tiere/doc/tiere/tabanidae.pdf] [PDF]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2010

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Tabanoidea  
  • Familj
    Tabanidae - bromsar 
  • Släkte
    Chrysops  
  • Art
    Chrysops rufipes, Meigen, 1820
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2010