Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  arktisk rostmossa

Organismgrupp Mossor Marsupella arctica
Arktisk rostmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arktisk rostmossa bildar täta, styva, grönaktiga till vanligen rödaktigt eller svartaktigt bruna tuvor eller mattor. Skotten blir upp till 4 cm långa och ca 1 mm breda. Bladen är av lika storlek längs hela stammen, glest sittande, rakt utstående, nästan halvklotrunda konkava, lika långa som breda, otydligt tvåflikade 0,1-0,2 av längden och med rundade inböjda flikar. Celler i bladens mitt är ca 20 µm och försedda med tydliga trigoner. Kutikulan är slät. Oljekroppar är 2 (-3) per cell. Stipler och groddkorn saknas. Skildkönad. Hanplantor är funna endast en gång medan honplantor och sporofyter ännu är okända. Arktisk rostmossa kännetecknas av 1) vanligen vara rödaktig till svartaktigt brun 2) har glest sittande, starkt kupiga blad, som inte kan plattas ut utan att att bladet går sönder och med en så inböjd kant att inskärningar av grunt tvåflikade blad är otydlig. Arktisk rostmossa kan knappast förväxlas med några andra arter av släktet rostmossor Marsupella, men gröna opigmenterade plantor är ytligt lika blek knutmossa Odontoschisma macounii, som båda har starkt kupade rundade blad. Arktisk rostmossa skiljer sig genom att sakna både stoloner och stipler (vilka alltid finns hos knutmossor).
Utbredning
Länsvis förekomst för arktisk rostmossa Observationer i  Sverige för arktisk rostmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en arktisk världsutbredning. Den är i Sverige endast känd från ett litet område i Lule lappmark (inom Padjelantas nationalpark) där arten finns på ett fåtal platser. I övriga Norden förekommer arten på Spitsbergen. Den har relativt nyligen även blivit funnen i Skottland. Utanför Europa är arktisk rostmossa känd från östra Sibirien, Nordamerika från Alaska och norra Canada söder ut till Quebec. Därtill förekommer arten på Grönland som har flest antal lokaler i världen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
En arktisk art som växer i sluttande myrar och snölegeartad mark på kalkrika fjällsluttningar i de nordligaste fjälltrakterna (Padjelanta). Eftersom arten är relativt nyligen uppmärksammad i Sverige behöver dess ekologi och utbredning studeras närmare. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Mossan växer i Sverige i källpåverkade våtmarkspartier och längs källbäckar och översilningsmarker nedom stora snölegor eller glaciärer i alpin region. Att döma av den omgivande vegetationen varierar miljön från ganska kalkrika till intermediärt mineralrika.
I Skottland blev den funnen i och intill en liten alpin vattensamling i en kalkfattig miljö. Den växer på Grönland ofta tillsammans med t ex blodrostmossa Marsupella revoluta, nordlig skapania Scapania hyperborea, kärrskapania S. paludicola, päronsvepemossa Gymnocolea inflata, mörk knutmossa Odontoschisma elongatum och svart mikromossa Cephaloziella varians. Den förekommer på Grönland också på våta klippväggar eller sällan på svagt basisk jord med, t.ex. fetbålmossa Aneura pinguis, rikkärrsskapania Scapania brevicaulis och blek knutmossa Odontoschisma macounii.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Gymnomitriaceae, Släkte Marsupella (rostmossor), Art Marsupella arctica (Berggr.) Bryhn & Kaal. - arktisk rostmossa Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation En arktisk art som växer i sluttande myrar och snölegeartad mark på kalkrika fjällsluttningar i de nordligaste fjälltrakterna (Padjelanta). Eftersom arten är relativt nyligen uppmärksammad i Sverige behöver dess ekologi och utbredning studeras närmare. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Arktisk rostmossa bildar täta, styva, grönaktiga till vanligen rödaktigt eller svartaktigt bruna tuvor eller mattor. Skotten blir upp till 4 cm långa och ca 1 mm breda. Bladen är av lika storlek längs hela stammen, glest sittande, rakt utstående, nästan halvklotrunda konkava, lika långa som breda, otydligt tvåflikade 0,1-0,2 av längden och med rundade inböjda flikar. Celler i bladens mitt är ca 20 µm och försedda med tydliga trigoner. Kutikulan är slät. Oljekroppar är 2 (-3) per cell. Stipler och groddkorn saknas. Skildkönad. Hanplantor är funna endast en gång medan honplantor och sporofyter ännu är okända. Arktisk rostmossa kännetecknas av 1) vanligen vara rödaktig till svartaktigt brun 2) har glest sittande, starkt kupiga blad, som inte kan plattas ut utan att att bladet går sönder och med en så inböjd kant att inskärningar av grunt tvåflikade blad är otydlig. Arktisk rostmossa kan knappast förväxlas med några andra arter av släktet rostmossor Marsupella, men gröna opigmenterade plantor är ytligt lika blek knutmossa Odontoschisma macounii, som båda har starkt kupade rundade blad. Arktisk rostmossa skiljer sig genom att sakna både stoloner och stipler (vilka alltid finns hos knutmossor).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för arktisk rostmossa

Länsvis förekomst och status för arktisk rostmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för arktisk rostmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en arktisk världsutbredning. Den är i Sverige endast känd från ett litet område i Lule lappmark (inom Padjelantas nationalpark) där arten finns på ett fåtal platser. I övriga Norden förekommer arten på Spitsbergen. Den har relativt nyligen även blivit funnen i Skottland. Utanför Europa är arktisk rostmossa känd från östra Sibirien, Nordamerika från Alaska och norra Canada söder ut till Quebec. Därtill förekommer arten på Grönland som har flest antal lokaler i världen.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Gymnomitriaceae  
  • Underfamilj
    Gymnomitrioideae  
  • Släkte
    Marsupella - rostmossor 
  • Art
    Marsupella arctica(Berggr.) Bryhn & Kaal. - arktisk rostmossa

Mossan växer i Sverige i källpåverkade våtmarkspartier och längs källbäckar och översilningsmarker nedom stora snölegor eller glaciärer i alpin region. Att döma av den omgivande vegetationen varierar miljön från ganska kalkrika till intermediärt mineralrika.
I Skottland blev den funnen i och intill en liten alpin vattensamling i en kalkfattig miljö. Den växer på Grönland ofta tillsammans med t ex blodrostmossa Marsupella revoluta, nordlig skapania Scapania hyperborea, kärrskapania S. paludicola, päronsvepemossa Gymnocolea inflata, mörk knutmossa Odontoschisma elongatum och svart mikromossa Cephaloziella varians. Den förekommer på Grönland också på våta klippväggar eller sällan på svagt basisk jord med, t.ex. fetbålmossa Aneura pinguis, rikkärrsskapania Scapania brevicaulis och blek knutmossa Odontoschisma macounii.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Det begränsade antalet kända lokaler både i Sverige gör att denna art är känslig för slumpfaktorer. Ett varmare och torrare klimat i fjällvärlden som innebär att snölegornas utbredning minskar kan utgöra ett hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Ansvariga myndigheter bör göras uppmärksamma på artens förekomst i området för att kunna bevaka att verksamheter som kan skada arten inte påbörjas. Någon form av övervakning av artens habitat skulle även vara önskvärd.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Long, D.G., Paton, J.A. & Rothero, G.P. 1990. Marsupella arctica (Berggr.)Bryhn & Kaal. in Scotland, new to the British Isles. J. Bryol. 16: 163--171.

Lönnell, N., Weibull, H. & Hallingbäck, T. 2002. Levermossor -- två för Skandinavien nya arter upptäckta. Fauna & Flora 97(3): 22--23.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Gymnomitriaceae  
  • Underfamilj
    Gymnomitrioideae  
  • Släkte
    Marsupella - rostmossor 
  • Art
    Marsupella arctica, (Berggr.) Bryhn & Kaal. - arktisk rostmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck