Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Heteromeringia nigrimana

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Heteromeringia nigrimana
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna sällsynta fluga är rätt liten, runt 3 mm lång, och övervägande mörk. Ansiktet och de innersta antennsegmenten är dock ljusgula. Det mest slående är frambenens teckning: de är klart gula vid basen, men från och med halva lårets längd och ända ut till spetsen är de kolsvarta. Övriga ben är brungula. Vingarna är något mörkfärgade längs vingspetsen. Arten saknas i många bestämningsböcker men kan artbestämmas med hjälp av Svensk Insektsfauna (Wahlgren, 1917).
Utbredning
Länsvis förekomst för Heteromeringia nigrimana Observationer i  Sverige för Heteromeringia nigrimana
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endast känd från ett gammalt gotländskt 1800-talsfynd samt två nyare fynd från Södermanland. År 1965 fann Lars Hedström arten på en rötad högstubbe av glasbjörk i sumpskog vid sjön Trehörningen (Hedström, 1995). Det senaste svenska fyndet gjordes även det i Södermanland, år 2004 vid Sofielunds soptipp, bara några kilometer söder om Lars Hedströms fyndplats (Nilsson 2009).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Arten är knuten till död ved i löv- och blandskog och utvecklas förmodligen i rötad lövved. Arten är endast känd från ett gammalt gotländskt 1800-talsfynd samt två nyare fynd från Södermanland. Minskning av tillgången på död lövved är förmodligen det största hotet men även förändrade hävdmetoder (hamling, bete) och igenväxning vara bidragande orsaker. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (8-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Arten är knuten till död ved i löv- och blandskog och utvecklas förmodligen i rötad lövved (Rohácek 1995). De svenska fynden är från slutet av juni och början av juli. Heteromeringia-arter i andra delar av världen är i högre grad än andra träflugor knutna till solöppna lokaler (Lonsdale & Marshall 2008). Detta skulle kunna gälla även för den europeiska arten, men om så är fallet är inte känt. De kända engelska fyndplatserna uppvisar dock en karaktär av hävdad, öppen skogsmark, som skulle kunna stödja denna bild. Hanarna samlas på öppna platser såsom liggande, barklösa stammar och drabbar där samman i vad som tycks vara ett rent lekbeteende. Den speciella teckningen på frambenen hos H. nigrimana är sannolikt kopplad till detta beteende: andra arter i släktet fäller bak frambenen och ”boxas” med främre delen av låret (Lonsdale & Marshall 2008).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· glasbjörk
· glasbjörk
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Clusiidae (träflugor), Släkte Heteromeringia, Art Heteromeringia nigrimana (Loew, 1864) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är knuten till död ved i löv- och blandskog och utvecklas förmodligen i rötad lövved. Arten är endast känd från ett gammalt gotländskt 1800-talsfynd samt två nyare fynd från Södermanland. Minskning av tillgången på död lövved är förmodligen det största hotet men även förändrade hävdmetoder (hamling, bete) och igenväxning vara bidragande orsaker. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (8-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv)).
Denna sällsynta fluga är rätt liten, runt 3 mm lång, och övervägande mörk. Ansiktet och de innersta antennsegmenten är dock ljusgula. Det mest slående är frambenens teckning: de är klart gula vid basen, men från och med halva lårets längd och ända ut till spetsen är de kolsvarta. Övriga ben är brungula. Vingarna är något mörkfärgade längs vingspetsen. Arten saknas i många bestämningsböcker men kan artbestämmas med hjälp av Svensk Insektsfauna (Wahlgren, 1917).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Heteromeringia nigrimana

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Heteromeringia nigrimana

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från ett gammalt gotländskt 1800-talsfynd samt två nyare fynd från Södermanland. År 1965 fann Lars Hedström arten på en rötad högstubbe av glasbjörk i sumpskog vid sjön Trehörningen (Hedström, 1995). Det senaste svenska fyndet gjordes även det i Södermanland, år 2004 vid Sofielunds soptipp, bara några kilometer söder om Lars Hedströms fyndplats (Nilsson 2009).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Opomyzoidea  
  • Familj
    Clusiidae - träflugor 
  • Underfamilj
    Clusiodinae  
  • Släkte
    Heteromeringia  
  • Art
    Heteromeringia nigrimana(Loew, 1864)

Arten är knuten till död ved i löv- och blandskog och utvecklas förmodligen i rötad lövved (Rohácek 1995). De svenska fynden är från slutet av juni och början av juli. Heteromeringia-arter i andra delar av världen är i högre grad än andra träflugor knutna till solöppna lokaler (Lonsdale & Marshall 2008). Detta skulle kunna gälla även för den europeiska arten, men om så är fallet är inte känt. De kända engelska fyndplatserna uppvisar dock en karaktär av hävdad, öppen skogsmark, som skulle kunna stödja denna bild. Hanarna samlas på öppna platser såsom liggande, barklösa stammar och drabbar där samman i vad som tycks vara ett rent lekbeteende. Den speciella teckningen på frambenen hos H. nigrimana är sannolikt kopplad till detta beteende: andra arter i släktet fäller bak frambenen och ”boxas” med främre delen av låret (Lonsdale & Marshall 2008).

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· glasbjörk - Betula pubescens (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
En generell minskning av tillgången på död lövved är förmodligen det största hotet mot arten. Om arten dessutom visar sig vara beroende av solöppna miljöer med god tillgång på död ved kan även förändrade hävdmetoder (hamling, bete) och igenväxning vara bidragande orsaker till dess sällsynthet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör främst eftersökas i de områden där den tidigare är känd för att bättre kunna förstå dess levnadssätt och miljökrav.

Hedström, L. 1995: Svenska insektfynd - rapport 8. Entomologisk Tidskrift 116(3): 101 - 117.

Lonsdale, Owen and Steve Marshall. 2008. Heteromeringia Czerny 1903. The Tree of Life project. http://tolweb.org/Heteromeringia/27682/

Nilsson, V.J., 2009. Bidrag till kännedomen om de acalyptrata flugorna. Del 1. Acartophthalmidae och Clusiidae samt några smärre notiser. Skörvnöpparn. 1: 9-15.

Rohácek, J. 1995. Clusiidae (Diptera) of the Czech and Slovak Republics: Faunistics and notes on biology and behaviour. Cas. Slez. Muz. Opava (A) 44: 123-140.

Wahlgren, E. 1917. Fam. Träflugor. Clusiidae. I: Svensk Insektsfauna 11. Cyclorrapha, Schizophora: fam. 5-12. 185-189.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Viktor Nilsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Opomyzoidea  
  • Familj
    Clusiidae - träflugor 
  • Underfamilj
    Clusiodinae  
  • Släkte
    Heteromeringia  
  • Art
    Heteromeringia nigrimana, (Loew, 1864)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Viktor Nilsson 2012.