Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Coelopa frigida

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Coelopa frigida
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tångflugor är medelstora, mörka flugor med platt kroppsbyggnad och kraftiga ben, samt brett huvud med små ögon. Kroppslängden kan variera betydligt, från 3 till 10 mm men är vanligen mellan 4 och 7 mm. Coelopa frigida är svart med kraftiga borst i ansiktet och på benen och skiljer sig därigenom från den närstående Coelopa pilipes som har en brunaktig färg samt ansikte och ben mjukhåriga. Bestämning sker bäst med Burnet (1960).
Utbredning
Länsvis förekomst för Coelopa frigida Observationer i  Sverige för Coelopa frigida
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från 1800-talet finns fynd dokumenterade från Skåne, Halland och Bohuslän samt Öland och Gotland. Fynd på 1920-talet samt 1960- och -70-talen bekräftade dessa förekomster, för Gotlands del då inklusive Fårö och Gotska Sandön. Ringdahl (1941) anger att den är allmän på Hallands Väderö. Wahlgren (1917), Jansson (1925) och Backlund (1945) nämner även Uppland som fyndort, den sistnämnde även Smålandskusten. Sentida fynd från Skåne, Halland, Blekinge och Gotland. Arten är funnen i de flesta europeiska länder med marina kuster och även i Nordamerika. I Sverige var tångflugor fram till åtminstone 1950-talet en vanlig företeelse på sandiga havsstränder. Flockar av hundratals flugor kunde ses dra fram över tångvallarna men idag finner man endast enstaka. I övriga Europas kusttrakter är de fortfarande allmänna och talrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Denna tångfluga påträffas i stranddrift av blåstång mm på sandstränder vid havet. Larverna lever av förmultnande växtdelar. Den är utbredd längs väst- och sydkusten, samt på Gotland. Nutida fynd från Ha, Sk och Go. Påverkas av förändringen av drifträndernas sammansättning, nu dominerade av påväxtalger, samt upprepad bortforsling av driftränderna längs badstränder har minskat artens tillgängliga substrat. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Tångdriftvallar ändrar kvalitet som substrat på grund av ökad mängd påväxtalger och arten har många äldre belägg men få moderna. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2b(iii,v)c(iv)).
Ekologi
Flugan är helt bunden till driftränder och vallar av framför allt blåstång på marina sandstränder. Larverna lever som saprofager i den ruttnande tången.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Coelopidae (tångflugor), Släkte Coelopa, Art Coelopa frigida (Fabricius, 1805) Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Denna tångfluga påträffas i stranddrift av blåstång mm på sandstränder vid havet. Larverna lever av förmultnande växtdelar. Den är utbredd längs väst- och sydkusten, samt på Gotland. Nutida fynd från Ha, Sk och Go. Påverkas av förändringen av drifträndernas sammansättning, nu dominerade av påväxtalger, samt upprepad bortforsling av driftränderna längs badstränder har minskat artens tillgängliga substrat. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Tångdriftvallar ändrar kvalitet som substrat på grund av ökad mängd påväxtalger och arten har många äldre belägg men få moderna. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2b(iii,v)c(iv)).
Tångflugor är medelstora, mörka flugor med platt kroppsbyggnad och kraftiga ben, samt brett huvud med små ögon. Kroppslängden kan variera betydligt, från 3 till 10 mm men är vanligen mellan 4 och 7 mm. Coelopa frigida är svart med kraftiga borst i ansiktet och på benen och skiljer sig därigenom från den närstående Coelopa pilipes som har en brunaktig färg samt ansikte och ben mjukhåriga. Bestämning sker bäst med Burnet (1960).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Coelopa frigida

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Coelopa frigida

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från 1800-talet finns fynd dokumenterade från Skåne, Halland och Bohuslän samt Öland och Gotland. Fynd på 1920-talet samt 1960- och -70-talen bekräftade dessa förekomster, för Gotlands del då inklusive Fårö och Gotska Sandön. Ringdahl (1941) anger att den är allmän på Hallands Väderö. Wahlgren (1917), Jansson (1925) och Backlund (1945) nämner även Uppland som fyndort, den sistnämnde även Smålandskusten. Sentida fynd från Skåne, Halland, Blekinge och Gotland. Arten är funnen i de flesta europeiska länder med marina kuster och även i Nordamerika. I Sverige var tångflugor fram till åtminstone 1950-talet en vanlig företeelse på sandiga havsstränder. Flockar av hundratals flugor kunde ses dra fram över tångvallarna men idag finner man endast enstaka. I övriga Europas kusttrakter är de fortfarande allmänna och talrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Sciomyzoidea  
  • Familj
    Coelopidae - tångflugor 
  • Släkte
    Coelopa  
  • Art
    Coelopa frigida(Fabricius, 1805)

Flugan är helt bunden till driftränder och vallar av framför allt blåstång på marina sandstränder. Larverna lever som saprofager i den ruttnande tången.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Det dominerande hotet är den pågående förändringen av den marina miljön i Östersjön och Nordsjön med övergödning och försvinnande av blåstång. Driftränderna har alltmer en sammansättning av andra påväxtalger som inte accepteras av tångflugorna. Därtill kommer exploatering av sandstränderna till badstränder som regelbundet harvas och rensas från tång.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Östersjöns och Nordsjöns marina miljö måste förbättras genom grundläggande nationella och internationella åtgärder. Den naturliga ekologin måste återupprättas så att blåstången återkommer. Vid rensning av sandstränder måste fredade områden lämnas orörda där tångvallar får etableras.

Ardö, P. 1951. Studies in the marine shore dune ecosystem with special reference to the dipterous fauna. - Opuscula entomologica, suppl. XIV. Entomologiska sällskapet i Lund.

Backlund. 1945. Wrack fauna of Sweden and Finland. Ecology and chorology. Opuscula Entomologica, suppl. 5: 122, 148. Entomologiska sällskapet i Lund.

Burnet, B. 1960. The European species of the genus Coelopa (Dipt., Coelopidae). Entomologist´s monthly magazine 96: 8-13.

Jansson, A. 1925. Gotska Sandön. Örebro.

McAlpine, D.K. 1998. Family Coelopidae. In: Papp, L. & Darvas B. Contributions to a manual of palaearctic Diptera, vol. 3: 335-340. Budapest.

Ringdahl, O. 1921. Bidrag till kännedomen om de skånska stranddynernas insektfauna. Entomologisk tidskrift 42: 21, 65.

Shtakelberg, A.A.. 1989. Family Coelopidae. Hos Bei-Bienko, G.Y.: Keys to the insects of the European part of the USSR, Vol. 2: 278-279. Leiden & New York.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2011

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Sciomyzoidea  
  • Familj
    Coelopidae - tångflugor 
  • Släkte
    Coelopa  
  • Art
    Coelopa frigida, (Fabricius, 1805)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2011