Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Coelopa pilipes

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Coelopa pilipes
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tångflugor är medelstora, mörka flugor med platt kroppsbyggnad och kraftiga ben, samt brett huvud med små ögon. Kroppslängden kan variera betydligt, från 3 till 10 mm men är vanligen mellan 4 och 7 mm. Coelopa pilipes har en brunaktig färg samt ansikte och ben mjukhåriga och skiljer sig därigenom från den närstående Coelopa frigida som är svart med kraftiga borst i ansiktet och på benen. Bestämning sker bäst med Burnet (1960).
Utbredning
Länsvis förekomst för Coelopa pilipes Observationer i  Sverige för Coelopa pilipes
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från 1800-talet finns svenska fynd dokumenterade från Halland och Bohuslän. Ringdahl rapporterade 1921 arten från Hallands Väderö, och mellan 1950-talet och 1980-talet gjordes ytterligare fynd i nordvästra Skåne: Kullaberg och Mölle. 2006 återfanns arten i Mölle och vid Falsterbo, och 2010 gjordes det första fyndet på Gotland. Utanför Sverige är denna tångfluga funnen i ett flertal europeiska länder med marina kuster samt även i Nordafrika. I Sverige var tångflugor fram till åtminstone 1950-talet en vanlig företeelse på sandiga havsstränder. Flockar av hundratals flugor kunde ses dra fram över tångvallarna men idag finner man endast enstaka. I övriga Europas kusttrakter är de fortfarande allmänna och talrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)c(ii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
Denna tångfluga påträffas i stranddrift av blåstång mm på sandstränder vid havet. Larverna lever av förmultnande växter i strandzonen. Den är känd från flera lokaler längs västkusten. Sannolikt finns den kvar på flera lokaler i Halland och Bohuslän men nutida fynd endast från Skåne. Förändringen av drifträndernas sammansättning, nu dominerade av påväxtalger, samt upprepad bortforsling längs badstränder har minskat artens tillgängliga substrat. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 (1000-16000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Tångdriftvallar ändrar kvalitet som substrat på grund av ökad mängd påväxtalger och arten har många äldre belägg men få moderna. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i förekomstarean och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(ii,iv)).
Ekologi
Flugan är helt bunden till driftränder och vallar av framför allt blåstång på marina sandstränder. Larverna lever som saprofager i den ruttnande tången.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Coelopidae (tångflugor), Släkte Coelopa, Art Coelopa pilipes Haliday, 1838 Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)c(ii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Denna tångfluga påträffas i stranddrift av blåstång mm på sandstränder vid havet. Larverna lever av förmultnande växter i strandzonen. Den är känd från flera lokaler längs västkusten. Sannolikt finns den kvar på flera lokaler i Halland och Bohuslän men nutida fynd endast från Skåne. Förändringen av drifträndernas sammansättning, nu dominerade av påväxtalger, samt upprepad bortforsling längs badstränder har minskat artens tillgängliga substrat. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 (1000-16000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Tångdriftvallar ändrar kvalitet som substrat på grund av ökad mängd påväxtalger och arten har många äldre belägg men få moderna. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i förekomstarean och antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(ii,iv)).
Tångflugor är medelstora, mörka flugor med platt kroppsbyggnad och kraftiga ben, samt brett huvud med små ögon. Kroppslängden kan variera betydligt, från 3 till 10 mm men är vanligen mellan 4 och 7 mm. Coelopa pilipes har en brunaktig färg samt ansikte och ben mjukhåriga och skiljer sig därigenom från den närstående Coelopa frigida som är svart med kraftiga borst i ansiktet och på benen. Bestämning sker bäst med Burnet (1960).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Coelopa pilipes

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Coelopa pilipes

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från 1800-talet finns svenska fynd dokumenterade från Halland och Bohuslän. Ringdahl rapporterade 1921 arten från Hallands Väderö, och mellan 1950-talet och 1980-talet gjordes ytterligare fynd i nordvästra Skåne: Kullaberg och Mölle. 2006 återfanns arten i Mölle och vid Falsterbo, och 2010 gjordes det första fyndet på Gotland. Utanför Sverige är denna tångfluga funnen i ett flertal europeiska länder med marina kuster samt även i Nordafrika. I Sverige var tångflugor fram till åtminstone 1950-talet en vanlig företeelse på sandiga havsstränder. Flockar av hundratals flugor kunde ses dra fram över tångvallarna men idag finner man endast enstaka. I övriga Europas kusttrakter är de fortfarande allmänna och talrika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Sciomyzoidea  
  • Familj
    Coelopidae - tångflugor 
  • Släkte
    Coelopa  
  • Art
    Coelopa pilipesHaliday, 1838

Flugan är helt bunden till driftränder och vallar av framför allt blåstång på marina sandstränder. Larverna lever som saprofager i den ruttnande tången.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Det dominerande hotet är den pågående förändringen av den marina miljön i Östersjön och Nordsjön med övergödning och försvinnande av blåstång. Driftränderna har alltmer en sammansättning av andra påväxtalger som inte accepteras av tångflugorna. Därtill kommer exploatering av sandstränderna till badstränder som regelbundet harvas och rensas från tång.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Östersjöns och Nordsjöns marina miljö måste förbättras genom grundläggande nationella och internationella åtgärder. Den naturliga ekologin måste återupprättas så att blåstången återkommer. Vid rensning av sandstränder måste fredade områden lämnas orörda där tångvallar får etableras.

Ardö, P. 1951. Studies in the marine shore dune ecosystem with special reference to the dipterous fauna. - Opuscula entomologica, suppl. XIV. Entomologiska sällskapet i Lund.

Backlund. 1945. Wrack fauna of Sweden and Finland. Ecology and chorology. Opuscula Entomologica, suppl. V: 122, 148. Entomologiska sällskapet i Lund.

Burnet, B. 1960. The European species of the genus Coelopa (Dipt., Coelopidae). Entomologist´s monthly magazine 96: 8-13.

McAlpine, D.K. 1998. Family Coelopidae. Hos Papp, L. & Darvas B.: Contributions to a manual of palaearctic Diptera, vol. 3: 335-340. Budapest.

Ringdahl, O. 1921. Bidrag till kännedomen om de skånska stranddynernas insektfauna. Entomologisk tidskrift 42: 21, 65.

Shtakelberg, A.A.. 1989. Family Coelopidae. Hos Bei-Bienko, G.Y.: Keys to the insects of the European part of the USSR, Vol. 2: 278-279. Leiden & New York.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2011

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Sciomyzoidea  
  • Familj
    Coelopidae - tångflugor 
  • Släkte
    Coelopa  
  • Art
    Coelopa pilipes, Haliday, 1838
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingemar Struwe 2011