Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Phrosinella nasuta

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Phrosinella nasuta
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt liten köttfluga, 4-6 mm lång, med silvergrått ansikte och hjässa utom pannstrimman som är brungrå. Kinder och underkinder har vita hår. Mellankroppen är gråpudrad medan bakkroppen är svart med silvervita tämligen smala tvärband på lederna. Den andra svenska arten av släktet, P. sannio, har svarta hår på kinder och underkinder och bakkroppens ljusa tvärband är inte lika skarpa och når bakkanten på segment 3 och 4 (för närmare detaljer se Pape 1987).
Utbredning
Länsvis förekomst för Phrosinella nasuta Observationer i  Sverige för Phrosinella nasuta
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Skandinavien är arten endast känd från Sverige (Pape 1987). Förutom ett äldre fynd i Värmland är endast ett fåtal fynd gjorda och då efter riktade eftersök i sandmarker i Ångermanland och Västerbotten (Hellqvist & Engelmark, 2013). Artens utbredningsområde omfattar Central- och Sydeuropa, södra Sibirien och Mongoliet liksom delar av norra Afrika (Povolný, & Verves, 1997).
Den andra och i Skandinavien vanliga Phrosinella-arten, P. sannio fick inte egen artstatus förrän 1986 (Rognes 1986). P. sannio beskrevs dock redan 1838 av Zetterstedt (insamlad 1932 vid Åsele) men har redovisats som P. nasuta fram till nämnda år. Av denna anledning är alla äldre fynduppgifter opålitliga och måste kontrolleras.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Funnen på sandmarker. Lever som boparasit på rovsteklar av släktet Oxybelus. Känd från ett fåtal lokaler Värmland, Ångermanland och Västerbotten. Eftersökt men bara tre sentida fynd finns. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Troligen utbredd i hela Sverige. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Phrosinella nasuta är bunden till öppna sandmarker där den lever som kleptoparasit på marlevande steklar såsom släktet Oxybelus men troligen också andra aculeata solitära steklar (Povolný, & Verves, 1997) Närmare detaljer kring artens ekologi är bristfälligt kända, t.ex. hur honan lurpassar på stekeln och i vilket läge hon parasiterar stekelns byte.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· Oxybelus
· Oxybelus
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Sarcophagidae (köttflugor), Släkte Phrosinella, Art Phrosinella nasuta (Meigen, 1824) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Funnen på sandmarker. Lever som boparasit på rovsteklar av släktet Oxybelus. Känd från ett fåtal lokaler Värmland, Ångermanland och Västerbotten. Eftersökt men bara tre sentida fynd finns. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Troligen utbredd i hela Sverige. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (20-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En relativt liten köttfluga, 4-6 mm lång, med silvergrått ansikte och hjässa utom pannstrimman som är brungrå. Kinder och underkinder har vita hår. Mellankroppen är gråpudrad medan bakkroppen är svart med silvervita tämligen smala tvärband på lederna. Den andra svenska arten av släktet, P. sannio, har svarta hår på kinder och underkinder och bakkroppens ljusa tvärband är inte lika skarpa och når bakkanten på segment 3 och 4 (för närmare detaljer se Pape 1987).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Phrosinella nasuta

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Phrosinella nasuta

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Skandinavien är arten endast känd från Sverige (Pape 1987). Förutom ett äldre fynd i Värmland är endast ett fåtal fynd gjorda och då efter riktade eftersök i sandmarker i Ångermanland och Västerbotten (Hellqvist & Engelmark, 2013). Artens utbredningsområde omfattar Central- och Sydeuropa, södra Sibirien och Mongoliet liksom delar av norra Afrika (Povolný, & Verves, 1997).
Den andra och i Skandinavien vanliga Phrosinella-arten, P. sannio fick inte egen artstatus förrän 1986 (Rognes 1986). P. sannio beskrevs dock redan 1838 av Zetterstedt (insamlad 1932 vid Åsele) men har redovisats som P. nasuta fram till nämnda år. Av denna anledning är alla äldre fynduppgifter opålitliga och måste kontrolleras.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Oestroidea  
  • Familj
    Sarcophagidae - köttflugor 
  • Släkte
    Phrosinella  
  • Art
    Phrosinella nasuta(Meigen, 1824)

Phrosinella nasuta är bunden till öppna sandmarker där den lever som kleptoparasit på marlevande steklar såsom släktet Oxybelus men troligen också andra aculeata solitära steklar (Povolný, & Verves, 1997) Närmare detaljer kring artens ekologi är bristfälligt kända, t.ex. hur honan lurpassar på stekeln och i vilket läge hon parasiterar stekelns byte.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Phrosinella nasuta, liksom ett stort antal andra insektsarter, är beroende av öppna sandmarker som habitat men sandmarker är en bristvara och ofta efemära till sin karaktär. Sandtäkter exploateras och får sedan växa igen vilket oftast gör dem lämpliga som habitat under endast en kortare tid. Likaledes sandstränder som exploateras som badstränder med mycket tramp under högsommaren blir inga naturligt fungerande insektslokaler. Till hotbilden hör också den begränsade kända förekomsten av arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Sandmiljöer är idag ofta skapade av människan, exempelvis sandtäkter, och har därför haft låg status som habitat för fauna och flora och ett svagt kunskapsläge. Liksom många andra kulturskapade miljöer måste sandtäkterna skötas i avsikt att bibehålla höga naturvärden och ett uthålligt livsrum för alla de organismer som är beroende av dem.

Hellqvist, S. & Engelmark, R. 2013. Köttflugor i Norrland. Skörvnöpparn 5: 17-27.

Pape, T. 1987. The Sarcophagidae (Diptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandindinavica 19: 1-203.

Povolný, D. & Verves, Y. 1997. The flesh-flies of central Europé (Insecta, Diptera, Sarcophagidae). Spixiana, Supplement 24: 1-260.

Rognes, K. 1986. The Sarcophagidae (Diptera) of Norway. Fauna Norvegica Ser. B, 33: 1-26.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Engelmark 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Oestroidea  
  • Familj
    Sarcophagidae - köttflugor 
  • Släkte
    Phrosinella  
  • Art
    Phrosinella nasuta, (Meigen, 1824)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Engelmark 2015