Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Pterella grisea

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Pterella grisea
  Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Detta är en medelstor fluga med en kroppslängd på 7,5 - 8,5 mm. Huvudet är gult medan kropp och ben är täckt av grå pudring. Antennerna är orangefärgade med svart antennborst, palper gula och mundelarna i övrigt bruna. Bakkroppens ryggsegment (tergiterna) 3-5 är tätt gråpudrade med ljusbrun bakkant och tre små fläckar. Den mittre fläcken på tergit 3-4 är ibland nästan tvådelad. Teckningen skiftar med hur ljuset faller. Arten kan bestämmas med Pape (1987).
Utbredning
Länsvis förekomst för Pterella grisea Observationer i  Sverige för Pterella grisea
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna fluga är endast uppgiven i ett ex från Öland, närmare fynddata är okända. Den har dock sannolikt fasta populationer i landet åtminstone på Öland eftersom värdarten är vanligt förekommande och vitt utbredd runt om i landet. Pterella grisea är inte påträffad i Norge men väl i södra Finland och i Danmark. Utbredningen sträcker sig från Västeuropa till östra Sibirien och Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Denna satelitfluga är endast uppgiven i ett ex från Öland, fynddata t.v. okända. Arten är känd som boparasit hos Cerceris arenaria. Honorna skuggar stekelhonor på väg till boet och lägger ägg på deras byte. Cerceris arenaria tar gråvivlar på ungtallar som byte och anlägger sina bon i solbelysta, vegetationslösa sandfläckar i sandtallskog, skogsbryn mot sandfält och i sandtag. . Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-100). Endast känd i ett ex från Öland. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (100-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Larven lever som kleptoparasit hos knutstekel, Cerceris arenaria. Flughonan skuggar stekelhonor som är på väg till boet och lägger ägg på deras byte. Cerceris arenaria tar gråvivlar på ungtallar som byte till sina larver och anlägger sina bon i solbelysta, vegetationslösa sandfläckar i sandtallskog, skogsbryn mot sandfält och i sandtag. Fluglarven äter snabbt upp en del av värdlarvens matföråd och kan förorsaka att stekellarven får så lite mat att den blir mycket småväxt som fullbildad eller rent av sväler ihjäl.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit, Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· gråvivel
· gråvivel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Sarcophagidae (köttflugor), Släkte Pterella, Art Pterella grisea (Meigen, 1824) Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Denna satelitfluga är endast uppgiven i ett ex från Öland, fynddata t.v. okända. Arten är känd som boparasit hos Cerceris arenaria. Honorna skuggar stekelhonor på väg till boet och lägger ägg på deras byte. Cerceris arenaria tar gråvivlar på ungtallar som byte och anlägger sina bon i solbelysta, vegetationslösa sandfläckar i sandtallskog, skogsbryn mot sandfält och i sandtag. . Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (1-100). Endast känd i ett ex från Öland. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (100-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Detta är en medelstor fluga med en kroppslängd på 7,5 - 8,5 mm. Huvudet är gult medan kropp och ben är täckt av grå pudring. Antennerna är orangefärgade med svart antennborst, palper gula och mundelarna i övrigt bruna. Bakkroppens ryggsegment (tergiterna) 3-5 är tätt gråpudrade med ljusbrun bakkant och tre små fläckar. Den mittre fläcken på tergit 3-4 är ibland nästan tvådelad. Teckningen skiftar med hur ljuset faller. Arten kan bestämmas med Pape (1987).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Pterella grisea

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Pterella grisea

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna fluga är endast uppgiven i ett ex från Öland, närmare fynddata är okända. Den har dock sannolikt fasta populationer i landet åtminstone på Öland eftersom värdarten är vanligt förekommande och vitt utbredd runt om i landet. Pterella grisea är inte påträffad i Norge men väl i södra Finland och i Danmark. Utbredningen sträcker sig från Västeuropa till östra Sibirien och Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Oestroidea  
  • Familj
    Sarcophagidae - köttflugor 
  • Släkte
    Pterella  
  • Art
    Pterella grisea(Meigen, 1824)

Larven lever som kleptoparasit hos knutstekel, Cerceris arenaria. Flughonan skuggar stekelhonor som är på väg till boet och lägger ägg på deras byte. Cerceris arenaria tar gråvivlar på ungtallar som byte till sina larver och anlägger sina bon i solbelysta, vegetationslösa sandfläckar i sandtallskog, skogsbryn mot sandfält och i sandtag. Fluglarven äter snabbt upp en del av värdlarvens matföråd och kan förorsaka att stekellarven får så lite mat att den blir mycket småväxt som fullbildad eller rent av sväler ihjäl.

Ekologisk grupp: Kleptoparasit, Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· gråvivel - Brachyderes incanus (Viktig)
De tidigare öppna sandmarkerna på Öland har under senare decennier till mycket stor del tillåtits växa igen med tallskog eller exploateras för fritidsbebyggelse.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
En viktig åtgärd föra att gynna det exklusiva insektslivet på Ölands sandfält skulle i första hand vara att hindra de kvarvarande sandfälten att växa igen med skog, men också att öppna större gläntor i tallskogen längs stigar och ridvägar samt vid äldre sandtäkter. För denna art och för flugor i allmänhet är kunskapsläget jämförelsevis lågt och riktade inventeringar skulle kunna höja denna nivå avsevärt.

Pape, T. 1987. The Sarcophagidae (Diptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 19. Scandinavian Science Press Ltd.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2010

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Oestroidea  
  • Familj
    Sarcophagidae - köttflugor 
  • Släkte
    Pterella  
  • Art
    Pterella grisea, (Meigen, 1824)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2010