Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  oljedådra

Organismgrupp Kärlväxter Camelina sativa
Oljedådra Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Oljedådran är en ettårig, vårgroende, 3–8 dm hög ört, gleshårig med nästan enbart tilltryckta stjärnhår. Stjälken är styvt upprätt, upptill grenad med lansettlika, vid basen pillikt stjälkomfattande, hela eller svagt bukttandade blad. Kronbladen är ca 5 mm långa och blekgula. Blomningen sker i juli-augusti. Skidan är päronformad med tydlig mittnerv, 6–9 mm lång, hård och med smal kantlist. Stiftet är ca 1/4 av skidans längd. Fröna är 1,5–2 mm långa. Oljedådra skiljs från de närstående sanddådra C. microcarpa och lindådra C. alyssum på växtens hårighet skidornas storlek och frönas storlek. Sanddådran är utspärrat gråhårig, skidan är hård och 4–7 mm samt fröna är ca 0,8 mm. Lindådran är nästa kal, skidan är mjuk och 8–10 mm samt fröna är 1,5–2,5 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för oljedådra Observationer i  Sverige för oljedådra
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Oljedådran förekom främst i södra Sverige men tillfälligt även upp till Torne lappmark. Som åkerogräs sågs arten senast 1929. Sedan dess har det då och då gjorts adventivfynd. Under senare tid har den förekommit som förorening i fågel- och blomsterfrö, vilket lett till flera dock tillfälliga fynd efter 1990. Den har odlats och kan ha varit en relativt vanlig gröda under medeltiden. I Norge är den främst funnen som ruderatväxt och senaste fyndet är från 1986. I Danmark odlades den från bronsåldern och senaste uppgiften om odling är från 1870-talet. Numera är den en mycket sällsynt ruderatväxt och anges som akut hotad. I Finland anges den som tillfällig. Arten hör ursprungligen hemma på Östeuropas och Asiens stäpper men har sedan länge spridits med odlingen som ogräs och för sina oljerika fröns skull.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Senast funnen 1929 som åkerogräs. Försvann på grund av förbättrad frörensning och effektivare ogräsbekämpning. Till och från förekommer arten adventivt. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1929.
Ekologi
Oljedådran växte i åkrar och ibland på ruderatmark men har inte kunnat naturaliseras. Som odlad art ansågs den anspråkslös både med avseende på klimat och jordmån, och kunde växa även på magra sandjordar och endast fordra måttlig gödsling.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Brassicales (kålordningen), Familj Brassicaceae (korsblommiga), Släkte Camelina (dådror), Art Camelina sativa (L.) Crantz - oljedådra Synonymer Camelina glabrata, Camelina microcarpa var. glabrata, Camelina sativa var. sativa

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Senast funnen 1929 som åkerogräs. Försvann på grund av förbättrad frörensning och effektivare ogräsbekämpning. Till och från förekommer arten adventivt. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1929.
Oljedådran är en ettårig, vårgroende, 3–8 dm hög ört, gleshårig med nästan enbart tilltryckta stjärnhår. Stjälken är styvt upprätt, upptill grenad med lansettlika, vid basen pillikt stjälkomfattande, hela eller svagt bukttandade blad. Kronbladen är ca 5 mm långa och blekgula. Blomningen sker i juli-augusti. Skidan är päronformad med tydlig mittnerv, 6–9 mm lång, hård och med smal kantlist. Stiftet är ca 1/4 av skidans längd. Fröna är 1,5–2 mm långa. Oljedådra skiljs från de närstående sanddådra C. microcarpa och lindådra C. alyssum på växtens hårighet skidornas storlek och frönas storlek. Sanddådran är utspärrat gråhårig, skidan är hård och 4–7 mm samt fröna är ca 0,8 mm. Lindådran är nästa kal, skidan är mjuk och 8–10 mm samt fröna är 1,5–2,5 mm.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för oljedådra

Länsvis förekomst och status för oljedådra baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för oljedådra

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Oljedådran förekom främst i södra Sverige men tillfälligt även upp till Torne lappmark. Som åkerogräs sågs arten senast 1929. Sedan dess har det då och då gjorts adventivfynd. Under senare tid har den förekommit som förorening i fågel- och blomsterfrö, vilket lett till flera dock tillfälliga fynd efter 1990. Den har odlats och kan ha varit en relativt vanlig gröda under medeltiden. I Norge är den främst funnen som ruderatväxt och senaste fyndet är från 1986. I Danmark odlades den från bronsåldern och senaste uppgiften om odling är från 1870-talet. Numera är den en mycket sällsynt ruderatväxt och anges som akut hotad. I Finland anges den som tillfällig. Arten hör ursprungligen hemma på Östeuropas och Asiens stäpper men har sedan länge spridits med odlingen som ogräs och för sina oljerika fröns skull.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Camelina - dådror 
  • Art
    Camelina sativa(L.) Crantz - oljedådra
    Synonymer
    Camelina glabrata
    Camelina microcarpa var. glabrata
    Camelina sativa var. sativa

Oljedådran växte i åkrar och ibland på ruderatmark men har inte kunnat naturaliseras. Som odlad art ansågs den anspråkslös både med avseende på klimat och jordmån, och kunde växa även på magra sandjordar och endast fordra måttlig gödsling.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Arten försvann troligen i samband med bättre utsädesrensning och ökad användning av ogräsmedel.

Påverkan
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Eftersom det inte finns något inhemskt material av oljedådra som kan bevaras är det främst ett kulturhistoriskt värde att kunna visa upp arten. Det kan ske i allmogeåkrar, botaniska trädgårdar etc.
Inom släktet Camelina finns i Sverige flera mycket närstående taxa, förutom oljedådra även sanddådra C. microcarpa och lindådra C. sativa ssp. alyssum. De skiljs åt på skidornas storlek, skidväggens tjocklek, frönas storlek och växtens hårighet. Ibland räknas alla dessa enheter som underarter av C. sativa. I "Atlas Flora Europaeae" anges de som arter (4 arter totalt, där C. rumelica inte förekommer i Sverige). Där noteras en varietet av oljedådra, ryssdådra var. zingeri, som är hårigare, med både enkla och grenade hår, som tillfälligt har förekommit i Sverige. För att få fram en oljeväxt även för magrare marker började oljedådra prövas vid Sveriges utsädesförening 1945. Fröna innehåller ca 40% olja och arten kan producera ca 600 kg olja per hektar. I början av 1950-talet förekom en viss odling som dock snabbt avtog. Utländska namn – NO: Oljedodre, DK: Sæd-Dodder, FI: Ruistankio, GB: Gold-of-pleasure.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötland flora. Lund.

Bratt, L. m fl (red) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap, Malung.

Ekman, J, Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floaväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Hultén, E. (red.) 1958–60. Vår svenska flora i färg. Stockholm.

Hämet-Ahti, L., Suominen, J., Ulvinen, T. & Uotila, P. 1998. Retkeilykasvio. Helsinki.

Høiland, K. 1993. Truete kulturbetingeteplanter i Norge. 1 Åkerugras. NINA Utredning 47: 1–44.

Jalas, J., Suominen, J. & Lampinen, R. (ed.) 1996. Atlas Florae Europaeae 11. Cruciferae (Ricotia to Raphanus). Helsinki.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G. E. C. Gads Forlag, København.

Mirek, Z. 1981. Genus Camelina in Poland. Taxonomy , distribution and habitats. Fragm. Florist. Geobot. 27: 445–507.

Osvald, H. 1959. Åkerns nyttoväxter. AB Svensk litteratur, Stockholm.

Pedersen. A. 1958. Cruciférernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 54: 191–304.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Svensson & Göran Thor 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Camelina - dådror 
  • Art
    Camelina sativa, (L.) Crantz - oljedådra
    Synonymer
    Camelina glabrata
    Camelina microcarpa var. glabrata
    Camelina sativa var. sativa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roger Svensson & Göran Thor 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.