Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Trypetesa lampas

Organismgrupp Kräftdjur, Rankfotingar Trypetesa lampas
  Kräftdjur, Rankfotingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trypetesa lampas är en liten, borrande skallös rankfoting. Manteln är omsluten av en kitinös säck som sitter fast på sidorna av borrhålet. Det är endast honan som blir vuxen, medan hanarna är s k dvärghanar som endast blir 0,5-1 mm långa. Honan kan nå en storlek av 20 mm men blir vanligen bara omkring 5-6 mm lång. Hon är rödaktig i färgen med mörka cirrer. Den vanliga håven av cirrer (den håvliknande fångstapparaten för föda som syns tydligt på vanliga havstulpaner) är reducerad, och föda tas främst in genom pumpningar med manteln så att vatten och födopartiklar sugs in. Hanen är kraftigt reducerad med sidolober innehållande spermier, fettupplag och en enkel ögonfläck, motsatt dessa finns en segmenterad penis i en skida, tydligt längre än sidoloberna. Honan når sexuell mognad efter 6-9 månader och har en livslängd av 2-3 år medan hanen uppskattas bli endast 2-3 månader.När honan är ung kryper hon in i en eremitkrabbas snäckskal och borrar med hjälp av manteln och kemikalier upp ett slitsformat hål högt upp inuti snäckskalet. Här väntar hon på att en hane, i form av en cyprislarv, ska hitta henne. Hanen kryper ned i öppningen för att fästa sig på honan, och byter sedan skal till en dvärghane och blir könsmogen inom ett par dagar efter den har fäst sig. På en hona kan finnas flera hannar - upp till 15 stycken har påträffats. Hanen befruktar honan genom mantelöppningen och kan befrukta flera på varandra följande äggläggningar. Honan släpper efter embryo­utvecklingen ut frisimmande nauplielarver i äggkammaren. Larverna genomgår de vanliga stadierna - nauplie, metanaplie och cypris innan de metamorfoserar till en liten juvenil. Detta är en normal utveckling för överordningen Thoracia (de fastsittande havstulpanerna), men inte överordningen Acrothoracia som T. lampas tillhör. Här bär vanligtvis honan larverna inom sig till det slutliga cyprisstadiet.
Utbredning
Länsvis förekomst för Trypetesa lampas Observationer i  Sverige för Trypetesa lampas
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Globalt är arten känd från södra Skandinavien (södra norska kusten och Nordsjön), Europas atlantkust inklusive Brittiska öarna och Irland, samt den västra delen av Medelhavet. På västra sidan av Atlanten är den funnen från Mexikanska golfen upp till North Carolina. På USAs östkust är det dock möjligt att det rör sig om ett artkomplex med flera inblandade arter. I svenska vatten är arten känd från Öresund i söder upp till norska gränsen, på grunt vatten.Trypetesa lampas var tämligen allmän uppe i Kosteromådet på 1970-talet, och återfanns då på ca en av tio Buccinum, men tycks sedan dess ha minskat kraftigt i området. Den verkar även ha minskat i Gullmarsområdet. Ingen ytterligare information om arten finns i nuläget, det är ännu oklart om några fynd av arten gjordes inom Svenska artprojektets marina inventering då allt material ännu inte är helt genomgånget.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Enligt litteraturen förekommande i svenska vatten från Bohuslän ned till Öresund. Arten var tämligen allmän uppe i Kosteromådet på 1970-talet, och återfanns då på ca en av tio Buccinum, men tycks sedan dess ha minskat kraftigt i området. Ingen ytterligare information om arten i nuläget, oklart huruvida några fynd gjordes inom Svenska artprojektets marina inventering (material ej genomgånget). Ingen förändring sedan 2010. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten är en endoparasit och utnyttjar insidan av eremitkrabbans boskal (främst Buccinum eller Neptunea) att borra sig in i. Vanligen rör det sig om skal som används av den vanliga eremitkrabban Pagurus bernhardus. Arten lever sublittoralt, d v s där man främst finner eremitkräftan. Honan suger in partiklar för att äta genom att pumpa med manteln, då fångstcirrerna hos T. lampas är kraftigt reducerade. Denna sugmekanism verkar dock kunna vara kraftigt då man i maginnehållet hos T. lampas observerat eremitkrabbsembryoner från värderemiten (Williams, Gallardo & Murphy, 2011).
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit, Filtrerare
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· rödvit eremitkräfta
· rödvit eremitkräfta
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Maxillopoda, Ordning Acrothoracica, Familj Trypetesidae, Släkte Trypetesa, Art Trypetesa lampas (Hancock, 1849) Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Enligt litteraturen förekommande i svenska vatten från Bohuslän ned till Öresund. Arten var tämligen allmän uppe i Kosteromådet på 1970-talet, och återfanns då på ca en av tio Buccinum, men tycks sedan dess ha minskat kraftigt i området. Ingen ytterligare information om arten i nuläget, oklart huruvida några fynd gjordes inom Svenska artprojektets marina inventering (material ej genomgånget). Ingen förändring sedan 2010. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Trypetesa lampas är en liten, borrande skallös rankfoting. Manteln är omsluten av en kitinös säck som sitter fast på sidorna av borrhålet. Det är endast honan som blir vuxen, medan hanarna är s k dvärghanar som endast blir 0,5-1 mm långa. Honan kan nå en storlek av 20 mm men blir vanligen bara omkring 5-6 mm lång. Hon är rödaktig i färgen med mörka cirrer. Den vanliga håven av cirrer (den håvliknande fångstapparaten för föda som syns tydligt på vanliga havstulpaner) är reducerad, och föda tas främst in genom pumpningar med manteln så att vatten och födopartiklar sugs in. Hanen är kraftigt reducerad med sidolober innehållande spermier, fettupplag och en enkel ögonfläck, motsatt dessa finns en segmenterad penis i en skida, tydligt längre än sidoloberna. Honan når sexuell mognad efter 6-9 månader och har en livslängd av 2-3 år medan hanen uppskattas bli endast 2-3 månader.När honan är ung kryper hon in i en eremitkrabbas snäckskal och borrar med hjälp av manteln och kemikalier upp ett slitsformat hål högt upp inuti snäckskalet. Här väntar hon på att en hane, i form av en cyprislarv, ska hitta henne. Hanen kryper ned i öppningen för att fästa sig på honan, och byter sedan skal till en dvärghane och blir könsmogen inom ett par dagar efter den har fäst sig. På en hona kan finnas flera hannar - upp till 15 stycken har påträffats. Hanen befruktar honan genom mantelöppningen och kan befrukta flera på varandra följande äggläggningar. Honan släpper efter embryo­utvecklingen ut frisimmande nauplielarver i äggkammaren. Larverna genomgår de vanliga stadierna - nauplie, metanaplie och cypris innan de metamorfoserar till en liten juvenil. Detta är en normal utveckling för överordningen Thoracia (de fastsittande havstulpanerna), men inte överordningen Acrothoracia som T. lampas tillhör. Här bär vanligtvis honan larverna inom sig till det slutliga cyprisstadiet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Trypetesa lampas

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Trypetesa lampas

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Globalt är arten känd från södra Skandinavien (södra norska kusten och Nordsjön), Europas atlantkust inklusive Brittiska öarna och Irland, samt den västra delen av Medelhavet. På västra sidan av Atlanten är den funnen från Mexikanska golfen upp till North Carolina. På USAs östkust är det dock möjligt att det rör sig om ett artkomplex med flera inblandade arter. I svenska vatten är arten känd från Öresund i söder upp till norska gränsen, på grunt vatten.Trypetesa lampas var tämligen allmän uppe i Kosteromådet på 1970-talet, och återfanns då på ca en av tio Buccinum, men tycks sedan dess ha minskat kraftigt i området. Den verkar även ha minskat i Gullmarsområdet. Ingen ytterligare information om arten finns i nuläget, det är ännu oklart om några fynd av arten gjordes inom Svenska artprojektets marina inventering då allt material ännu inte är helt genomgånget.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Maxillopoda  
  • Underklass
    Cirripedia - rankfotingar 
  • Ordning
    Acrothoracica  
  • Familj
    Trypetesidae  
  • Släkte
    Trypetesa  
  • Art
    Trypetesa lampas(Hancock, 1849)

Arten är en endoparasit och utnyttjar insidan av eremitkrabbans boskal (främst Buccinum eller Neptunea) att borra sig in i. Vanligen rör det sig om skal som används av den vanliga eremitkrabban Pagurus bernhardus. Arten lever sublittoralt, d v s där man främst finner eremitkräftan. Honan suger in partiklar för att äta genom att pumpa med manteln, då fångstcirrerna hos T. lampas är kraftigt reducerade. Denna sugmekanism verkar dock kunna vara kraftigt då man i maginnehållet hos T. lampas observerat eremitkrabbsembryoner från värderemiten (Williams, Gallardo & Murphy, 2011).

Ekologisk grupp: Parasit, Filtrerare

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· rödvit eremitkräfta - Pagurus bernhardus (Har betydelse)
Efterlämningar av djur (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Inga kända hot, men då arten är en parasit är den beroende av att dess värddjur (vanligen eremitkrabban Pagurus bernhardus) inte minskar.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Då hotbilden inte är klarlagd är det svårt att föreslå några specifika åtgärder. En ökad kunskap om arten, dess ekologi och status i svenska vatten är önskvärd
Etymologi: Släktnamnet är latiniserat till Trypetesa från grekiskan trypetes som betyder "borrare". Artepitetet lampas kommer från det grekiska ordet för fackla eller på senare tid oljelampa, troligen här syftande på det smala öppningen i snäckskalet som påminner om hålet för en lampveke.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Fältfauna. Signum i Lund. 685 sidor

Gotelli N.J. & H. R. Spivey. 1992. Male Parasitism and Intrasexual Competition in a Burrowing Barnacle. Oecologia, Vol. 91(4) sid. 474-480.

Southward, Alan J. 2008. Barnacles : keys and notes for identification of British species. Synopses of the British fauna, 57. 140 sidor

Williams J.D., A. Gallardo & A.E. Murphy. 2011. Crustacean parasites associated with hermit crabs from the western Mediterranean Sea, with first documentation of egg predation by the burrowing barnacle Trypetesa lampas (Cirripedia: Acrothoracica: Trypetesidae) Integrative Zoology 6: 13-27.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Maxillopoda  
  • Underklass
    Cirripedia - rankfotingar 
  • Ordning
    Acrothoracica  
  • Familj
    Trypetesidae  
  • Släkte
    Trypetesa  
  • Art
    Trypetesa lampas, (Hancock, 1849)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren