Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Chirona hameri

Organismgrupp Kräftdjur, Rankfotingar Chirona hameri
  Kräftdjur, Rankfotingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Chirona hameri är vår största havstulpan. Den är vit till svagt gräddfärgad, och påminner till formen om en halvöppen tulpan. Den är normalt runt 25 mm hög, med en lika stor diameter på mynningen, men exemplar upp till 40 mm i diameter och 75 mm höga har hittats. Arten är tunnskalig med en tydligt tandad mynning. Som liten är den konisk till formen men blir mer och mer cylindrisk med ökad storlek. De viktigaste karaktärerna för att identifiera arten är: nästan cylindrisk form (alltså mycket lite konisk vulkanform) vilket medför en stor öppning, näst intill släta utsidor och insidorna är släta förutom att det finns en längsgående ribba på var skalplatta, hel kalkinkrusterad basplatta och ett spetsigt näbblikt tergum, samt att både tergum och skutum (de rörliga delarna inuti toppen) är tvärsstrierade
Utbredning
Länsvis förekomst för Chirona hameri Observationer i  Sverige för Chirona hameri
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Globalt finns arten i norra atlanten från Barents hav i norr och söderut, även runt Färöarna och Island, via Nordsjön och runt de Brittiska öarna. Den saknas dock på den brittiska sidan av engelska kanalen. På den västatlantiska sidan finns den från Nova Scotia i Kanada ner till Chesapeake Bay i USA. I Skandinaviska vatten är arten känd från mellersta Kattegatt och hela Skagerrak. Den har tidigare påträffats i den s.k. Jägersköldsinventeringen (Jägerskiöld, 1971) i mellersta Kattegatt och djupa Skagerrak. Arten verkar ha minskat rejält i våra vatten under de senaste decennierna, men inga kvantitativa data finns. Eftersök har gjorts, bland annat inom Svenska artprojektets marina inventering, men utan resultat. Under 2007 gjordes en ROV-observation av arten i Brattenområdet. Annars är det endast skal som återfinns, många av dem sannolikt rätt gamla. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att minskningen har pågått under lång tid.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Chirona hameri är i svenska vatten känd från Kattegatt och Bohuslän. Dess totala utbredning inkluderar Nordsjön, Norge, Barents hav, Island, Färöarna och Brittiska öarna. I våra vatten tycks arten ha minskat rejält under de senaste decennierna, men inga kvantitativa data finns. Arten eftersökt, bl a under Svenska artprojektets marina inventering, men inga fynd av levande djur. Endast skal återfinns, många av dem sannolikt rätt gamla. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att den minskat under lång tid. Ett fåtal levande exemplar funna vid pockmark-undersökningarna i Bratten 2007. De satt på hårdbotten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten är vanligen djuplevande, från ca 50-200 meter. Eftersom den är fastsittande (sessil) sitter individerna ofta samlade i klumpar tätt ihop eller på varandra. Detta är vanligare på större djup där tillgången på hårda underlag minskar - nya larver söker sig gärna dit äldre individer redan sitter. Arten fortplantar sig under vintern (januari) och larverna frisläpps i mars och settlar någon gång i april/maj
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Maxillopoda, Ordning Thoracica (långhalsar och havstulpaner), Familj Archaeobalanidae, Släkte Chirona, Art Chirona hameri (Ascanius, 1767) Synonymer Chirona hammeri (Ascanius, 1767), Balanus hammeri Ascanius, Balanus hameri (Ascanius, 1767), Lepas hameri Ascanius, 1767

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Chirona hameri är i svenska vatten känd från Kattegatt och Bohuslän. Dess totala utbredning inkluderar Nordsjön, Norge, Barents hav, Island, Färöarna och Brittiska öarna. I våra vatten tycks arten ha minskat rejält under de senaste decennierna, men inga kvantitativa data finns. Arten eftersökt, bl a under Svenska artprojektets marina inventering, men inga fynd av levande djur. Endast skal återfinns, många av dem sannolikt rätt gamla. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att den minskat under lång tid. Ett fåtal levande exemplar funna vid pockmark-undersökningarna i Bratten 2007. De satt på hårdbotten. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Chirona hameri är vår största havstulpan. Den är vit till svagt gräddfärgad, och påminner till formen om en halvöppen tulpan. Den är normalt runt 25 mm hög, med en lika stor diameter på mynningen, men exemplar upp till 40 mm i diameter och 75 mm höga har hittats. Arten är tunnskalig med en tydligt tandad mynning. Som liten är den konisk till formen men blir mer och mer cylindrisk med ökad storlek. De viktigaste karaktärerna för att identifiera arten är: nästan cylindrisk form (alltså mycket lite konisk vulkanform) vilket medför en stor öppning, näst intill släta utsidor och insidorna är släta förutom att det finns en längsgående ribba på var skalplatta, hel kalkinkrusterad basplatta och ett spetsigt näbblikt tergum, samt att både tergum och skutum (de rörliga delarna inuti toppen) är tvärsstrierade

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Chirona hameri

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Chirona hameri

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Globalt finns arten i norra atlanten från Barents hav i norr och söderut, även runt Färöarna och Island, via Nordsjön och runt de Brittiska öarna. Den saknas dock på den brittiska sidan av engelska kanalen. På den västatlantiska sidan finns den från Nova Scotia i Kanada ner till Chesapeake Bay i USA. I Skandinaviska vatten är arten känd från mellersta Kattegatt och hela Skagerrak. Den har tidigare påträffats i den s.k. Jägersköldsinventeringen (Jägerskiöld, 1971) i mellersta Kattegatt och djupa Skagerrak. Arten verkar ha minskat rejält i våra vatten under de senaste decennierna, men inga kvantitativa data finns. Eftersök har gjorts, bland annat inom Svenska artprojektets marina inventering, men utan resultat. Under 2007 gjordes en ROV-observation av arten i Brattenområdet. Annars är det endast skal som återfinns, många av dem sannolikt rätt gamla. Eftersom arten är tämligen långlivad kan detta betyda att minskningen har pågått under lång tid.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Maxillopoda  
  • Underklass
    Cirripedia - rankfotingar 
  • Ordning
    Thoracica - långhalsar och havstulpaner 
  • Underordning
    Balanomorpha - havstulpaner 
  • Familj
    Archaeobalanidae  
  • Släkte
    Chirona  
  • Art
    Chirona hameri(Ascanius, 1767)
    Synonymer
    Chirona hammeri (Ascanius, 1767)
    Balanus hammeri Ascanius
    Balanus hameri (Ascanius, 1767)
    Lepas hameri Ascanius, 1767

Arten är vanligen djuplevande, från ca 50-200 meter. Eftersom den är fastsittande (sessil) sitter individerna ofta samlade i klumpar tätt ihop eller på varandra. Detta är vanligare på större djup där tillgången på hårda underlag minskar - nya larver söker sig gärna dit äldre individer redan sitter. Arten fortplantar sig under vintern (januari) och larverna frisläpps i mars och settlar någon gång i april/maj

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Arten påverkas sannolikt negativt av den omfattande bottentrålningen, både genom direkt mekanisk påverkan och genom ökad sedimentation.

Påverkan
  • Fiske (Viss negativ effekt)
Då hotbilden inte är klarlagd är det svårt att föreslå några specifika åtgärder. En ökad kunskap om arten, dess ekologi och status i svenska vatten är önskvärd
Etymologi: Släktnamnet Chirona kommer troligen från det latiniserade grekiska ordet för hand kheir, här i betydelsen ”röra händerna” vilket möjligen syftar på hur havstulpanerna äter. Artnamnet hameri är latiniserat efter upphittaren (Amtman Hr. Hammar) av det sjöträd där dessa havstulpaner satt fästade från Finmarksfylket i nordnorge oktober 1765. Sjöträdet är troligen Paragorgia arborea (Linnaeus, 1758), men nämns i texten med artnamnet resedaeformis.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Fältfauna. Signum i Lund. 685 s.

Jägerskiöld, L. A. 1971. A survey of the marine benthonic macro-fauna along the Swedish west coast 1921-1938. Acta Regia Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoborgensis, Zoologica 6.

Southward, A.J. 2008. Barnacles: keys and notes for the identification of British species

Issue 57 of Synopses of the British fauna. Field Studies Council, 140 sidor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Maxillopoda  
  • Underklass
    Cirripedia - rankfotingar 
  • Ordning
    Thoracica - långhalsar och havstulpaner 
  • Underordning
    Balanomorpha - havstulpaner 
  • Familj
    Archaeobalanidae  
  • Släkte
    Chirona  
  • Art
    Chirona hameri, (Ascanius, 1767)
    Synonymer
    Chirona hammeri (Ascanius, 1767)
    Balanus hammeri Ascanius
    Balanus hameri (Ascanius, 1767)
    Lepas hameri Ascanius, 1767
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Matz Berggren