Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hedblommossa

Organismgrupp Mossor Schistidium poeltii
Hedblommossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 8 cm höga, gulgröna till rödbruna och relativt glesa tuvor. Skotten har ofta bladen arrangerade i tydliga, spiralvridna rader. Bladen är något böjda, triangulära med en bred bas och jämnt avsmalnande i en vass och ofta tandad spets. Hårudden är smal men tydlig, vek och nästan inte alls nedlöpande. Bladkanten är brett tillbakaböjd nästan ända till spetsen. Bladskivan är ett cellager tjock. Både bladskiva och nerv har rikligt med papiller, särskilt på bladets undersida. Bladcellerna är i den övre delen kort rektangulära med något vågiga väggar av varierande tjocklek och i den nedre delen mer avlångt rektangulära. Honbladen är ovala till elliptiska, bredare än de övriga bladen, relativt plana med en tydlig hårudd och med bladkanter som är smalt tillbakaböjda i den övre delen. Kapseln är mörkröd, glänsande, oval, tydligt bredast på mitten och 1,2-1,6 gånger så lång som bred. Den är ofta helt dold av honbladen. Kapselns ytceller är korta, breda och har tunna väggar. Peristomet är rödbrunt med 310-430 µm långa, perforerade tänder som är tillbakaböjda och raka. Sporerna är 12-16 µm i diameter med kornig yta.
Hedblommossa känns igen på de relativt kraftiga skotten, de brett triangulära bladen som sitter i rader på stammen och de ovala kapslarna som är tydligt bredast på mitten. Den liknar mest röd blommossa S. papillosum, vilken dock har smalare, mer långspetsade blad, smalare tillbakaböjda bladkanter och jämnbreda, cylindriska kapslar. Kustblommossa S. strictum har smalare blad och en mycket kort kapsel.
Utbredning
Länsvis förekomst för hedblommossa Observationer i  Sverige för hedblommossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är bara funnen på enstaka platser i de svenska fjällen, från fjällbjörkskog till åtminstone mellanalpin zon. Den är dock nybeskriven, och utbredningen är ännu ofullständigt känd. Den är mindre allmän i södra Norges fjälltrakter och mycket sällsynt i nordvästligaste Finland. I Europa förekommer den bara i Norden, och världsutbredningen omfattar därutöver bara östra Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Släktet som arten tillhör reviderades nyligen (Blom 1996). Vid denna revision gicks många kollekter i offentliga herbarier från Sverige och Norge igenom och kontrollbestämdes. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 20 km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Hedblommossa är en fjällart som växer på sura, relativt svårvittrade bergarter som hålls fuktiga under långa perioder. Den växer ofta på låga, lutande hällar där vatten nästan ständigt sipprar ner från högre liggande mark. Följearter är bl.a. brungrimmia Grimmia elongata, sandraggmossa Racomitrium canescens subsp. latifolium, gulgrön raggmossa R. fasciculare och repblommossa Schistidium frigidum.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Grimmiaceae, Släkte Schistidium (blommossor), Art Schistidium poeltii H.H.Blom - hedblommossa Synonymer

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Släktet som arten tillhör reviderades nyligen (Blom 1996). Vid denna revision gicks många kollekter i offentliga herbarier från Sverige och Norge igenom och kontrollbestämdes. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 20 km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Arten bildar upp till 8 cm höga, gulgröna till rödbruna och relativt glesa tuvor. Skotten har ofta bladen arrangerade i tydliga, spiralvridna rader. Bladen är något böjda, triangulära med en bred bas och jämnt avsmalnande i en vass och ofta tandad spets. Hårudden är smal men tydlig, vek och nästan inte alls nedlöpande. Bladkanten är brett tillbakaböjd nästan ända till spetsen. Bladskivan är ett cellager tjock. Både bladskiva och nerv har rikligt med papiller, särskilt på bladets undersida. Bladcellerna är i den övre delen kort rektangulära med något vågiga väggar av varierande tjocklek och i den nedre delen mer avlångt rektangulära. Honbladen är ovala till elliptiska, bredare än de övriga bladen, relativt plana med en tydlig hårudd och med bladkanter som är smalt tillbakaböjda i den övre delen. Kapseln är mörkröd, glänsande, oval, tydligt bredast på mitten och 1,2-1,6 gånger så lång som bred. Den är ofta helt dold av honbladen. Kapselns ytceller är korta, breda och har tunna väggar. Peristomet är rödbrunt med 310-430 µm långa, perforerade tänder som är tillbakaböjda och raka. Sporerna är 12-16 µm i diameter med kornig yta.
Hedblommossa känns igen på de relativt kraftiga skotten, de brett triangulära bladen som sitter i rader på stammen och de ovala kapslarna som är tydligt bredast på mitten. Den liknar mest röd blommossa S. papillosum, vilken dock har smalare, mer långspetsade blad, smalare tillbakaböjda bladkanter och jämnbreda, cylindriska kapslar. Kustblommossa S. strictum har smalare blad och en mycket kort kapsel.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hedblommossa

Länsvis förekomst och status för hedblommossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hedblommossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är bara funnen på enstaka platser i de svenska fjällen, från fjällbjörkskog till åtminstone mellanalpin zon. Den är dock nybeskriven, och utbredningen är ännu ofullständigt känd. Den är mindre allmän i södra Norges fjälltrakter och mycket sällsynt i nordvästligaste Finland. I Europa förekommer den bara i Norden, och världsutbredningen omfattar därutöver bara östra Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Schistidium - blommossor 
  • Art
    Schistidium poeltiiH.H.Blom - hedblommossa

Hedblommossa är en fjällart som växer på sura, relativt svårvittrade bergarter som hålls fuktiga under långa perioder. Den växer ofta på låga, lutande hällar där vatten nästan ständigt sipprar ner från högre liggande mark. Följearter är bl.a. brungrimmia Grimmia elongata, sandraggmossa Racomitrium canescens subsp. latifolium, gulgrön raggmossa R. fasciculare och repblommossa Schistidium frigidum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)


Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Etymologi: poeltii (lat.) = Efter Josef Poelt (1924-1995), österrikisk lichenolog och bryolog.
Uttal: [Skistídium pölti]

KEY FACTS Forms relatively lax, up to 8 cm high, yellowish-green to reddish-brown tufts. Leaves typically spirally arranged. Leaves subsecund, triangular, gradually tapering from a broad base to an acute, often dentate apex. Hyaline point thin and soft but distinct, barely decurrent. Entire leaf surface, both nerve and lamina, strongly papillose, especially on the abaxial side. Laminal cells rectangular below, shortly rectangular and slightly sinuose above. Thickness of walls various. Capsule dark red, shiny, oval with greatest width distinctly at the middle, typically immersed. Exothecial cells short, wide and thin-walled. Peristome reddish-brown. Teeth recurved, 310-430 µm long, perforated. Spores 12-16 µm, surface granulose. - An alpine species growing on hard, acidic rock that remains wet for long periods of time. Typically found on sloping flatrocks more or less continuously irrigated by trickling water.

Weibull, H. 2006. Schistidium poeltii hedblommossa s. 174. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Schistidium - blommossor 
  • Art
    Schistidium poeltii, H.H.Blom - hedblommossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006