Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skrovelknopp

Organismgrupp Manteldjur Molgula hirta
Skrovelknopp Manteldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En sällsynt och mycket liten art som lever sitt liv dold bland sandkornen.

En liten klotrund, sandinklädd sjöpung som endast blir upp till 4 mm i diameter. Manteln är fast och har korta och tjocka rottrådar som är flest och tydligast på sifonerna. Munsifonen har sex tillspetsade lober, medan atrialsifonen har fyra lober.
Inre anatomi: Gälkorgen har ganska få muntentakler (ungefär åtta) vilka är oregelbundet förgrenade. Det finns sex veck på vardera sidan av gälkorgen, och unikt för arten är att det finns rader av små papiller på gälkorgens veck. Gälspringorna har formen av diffusa och oregelbundna spiraler som ligger på svagt utvecklade inbuktningar (infundibulae). Den bakre delen av tarmslingan omsluter den vänstra gonaden. Gonaderna är på båda sidor långsträckta.
Utbredning
Länsvis förekomst för skrovelknopp Observationer i  Sverige för skrovelknopp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skrovelknopp är såvitt man vet bara känd från typlokalen, Strömmaränna innanför Skaftö vid Gullmarsfjordens mynning.
Arten påträffades och beskrevs av Francois Monniot 1965, från en lokal vid Gullmaren. Sedan dess är arten såvitt är känt varken påträffad där eller någon annanstans. Det är dock möjligt att den är förbisedd på grund av att den lever nedgrävd och är så liten, samt till följd av bristen på expertis.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Arten är beskriven från en skaldjursbotten vid Gullmarens mynning av Francois Monniot 1965. Sedan dess är arten såvitt är känt varken påträffad där eller någon annanstans. Arten är dock mkt liten, ca 5 mm i diameter, och är därtill täckt av sand- eller gruskorn vilket gör att den sannolikt är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Skrovelknopp har bara påträffats i skalgrus på ca 4 meters djup. Man vet nästan ingenting om artens biologi.
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Ordning Stolidobranchiata, Familj Molgulidae (kulsjöpungar), Släkte Molgula, Art Molgula hirta F.Monniot, 1965 - skrovelknopp Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten är beskriven från en skaldjursbotten vid Gullmarens mynning av Francois Monniot 1965. Sedan dess är arten såvitt är känt varken påträffad där eller någon annanstans. Arten är dock mkt liten, ca 5 mm i diameter, och är därtill täckt av sand- eller gruskorn vilket gör att den sannolikt är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En sällsynt och mycket liten art som lever sitt liv dold bland sandkornen.

En liten klotrund, sandinklädd sjöpung som endast blir upp till 4 mm i diameter. Manteln är fast och har korta och tjocka rottrådar som är flest och tydligast på sifonerna. Munsifonen har sex tillspetsade lober, medan atrialsifonen har fyra lober.
Inre anatomi: Gälkorgen har ganska få muntentakler (ungefär åtta) vilka är oregelbundet förgrenade. Det finns sex veck på vardera sidan av gälkorgen, och unikt för arten är att det finns rader av små papiller på gälkorgens veck. Gälspringorna har formen av diffusa och oregelbundna spiraler som ligger på svagt utvecklade inbuktningar (infundibulae). Den bakre delen av tarmslingan omsluter den vänstra gonaden. Gonaderna är på båda sidor långsträckta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skrovelknopp

Länsvis förekomst och status för skrovelknopp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skrovelknopp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skrovelknopp är såvitt man vet bara känd från typlokalen, Strömmaränna innanför Skaftö vid Gullmarsfjordens mynning.
Arten påträffades och beskrevs av Francois Monniot 1965, från en lokal vid Gullmaren. Sedan dess är arten såvitt är känt varken påträffad där eller någon annanstans. Det är dock möjligt att den är förbisedd på grund av att den lever nedgrävd och är så liten, samt till följd av bristen på expertis.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Stolidobranchiata  
  • Familj
    Molgulidae - kulsjöpungar 
  • Släkte
    Molgula  
  • Art
    Molgula hirtaF.Monniot, 1965 - skrovelknopp

Skrovelknopp har bara påträffats i skalgrus på ca 4 meters djup. Man vet nästan ingenting om artens biologi.

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Eftersom arten är så dåligt känd är det svårt att uttala sig om eventuella hot.
Då hotbilden inte är klarlagd är det svårt att föreslå några specifika åtgärder. En ökad kunskap om arten, dess ekologi och status i svenska vatten är önskvärd
Namngivning: Molgula hirta Monniot, 1965. Ascidies interstitielles des cotes d'Europe. Theses a la faculte des sciences de l'Universite de Paris, 154 sid.
Etymologi: hirtus (lat.) = skrovlig, hårig.
Uttal: [Mólgula hírta]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Hansson, H. G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater utgåva 2. Länsstyrelsen Västra Götaland.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Stolidobranchiata  
  • Familj
    Molgulidae - kulsjöpungar 
  • Släkte
    Molgula  
  • Art
    Molgula hirta, F.Monniot, 1965 - skrovelknopp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).