Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gubbmossa

Organismgrupp Mossor Coscinodon cribrosus
Gubbmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten växer i upp till 4 cm höga, täta, vitludna tuvor. Bladen är smalt ovala och har en tydlig nerv. Bladspetsen har en tydlig, färglös hårudd som på de översta bladen är mycket lång. Bladkanten är något inböjd och saknar kantlist av långsmala celler. Bladskivan är två cellager tjock i den övre delen och har två relativt tydliga längsveck som kan vara tre cellager tjocka. Bladcellerna är släta och kvadratiska till kort rektangulära upptill i bladet. Kapseln är oval och slät, och den sitter på ett kort, rakt skaft. Mössan är stor och tydligt fårad. Peristomet består av en krans av 16, bruna till brunröda och karakteristiskt nätlikt perforerade tänder.
Gubbmossa liknar flera arter i släktet grimmior Grimmia men har längsveckade blad och kapsel med stor och fårad mössa. Bland grimmiorna är det bara G. caespiticia som har längsveckade blad; den har dock mamillösa eller till och med papillösa, utskjutande ­celler, medan gubbmossa har släta celler, vilket syns bäst i tvärsnitt. Enligt Greven (1995, 2003) och Muñoz (1998) har G. caespiticia inte hittats i ­Norden; herbariebeläggen har varit felbestämda och är nu ­förda till främst sippergrimmia G. reflexidens, blågrimmia G. alpestris och gubbmossa.
Utbredning
Länsvis förekomst för gubbmossa Observationer i  Sverige för gubbmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sällsynt och förekommer spridd längs fjällkedjan, men det finns även enstaka lokaler i låglandet ner till Stockholmstrakten. I fjällen växer den främst i subalpin till lågalpin zon. Arten förekommer mindre allmänt i Norge (inklusive Svalbard) men kan även vara lokalt vanligare. Den är sällsynt i Finland och saknas i Danmark och på Island. Den är spridd i Europa och världsutbredningen omfattar även Nordafrika, Asien och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Gubbmossa växer på solexponerade klippor - ofta direkt på sten eller i skrevor med ett tunt jordtäcke. Substratet varierar från relativt surt till basiskt och kalkrikt, och från hårda till mer lättvittrade klippor. Gubbmossa har påträffats tillsammans med mörk flikmossa Lophozia sudetica, liten trappmossa Anastrophyllum minutum, blommossor Schistidium spp. och grimmior Grimmia spp. Ofta växer den så exponerat att den inte har så många mossor till följearter utan istället mer uttorkningståliga lavar.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Grimmiaceae, Släkte Coscinodon (gubbmossor), Art Coscinodon cribrosus (Hedw.) Spruce - gubbmossa Synonymer

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Arten växer i upp till 4 cm höga, täta, vitludna tuvor. Bladen är smalt ovala och har en tydlig nerv. Bladspetsen har en tydlig, färglös hårudd som på de översta bladen är mycket lång. Bladkanten är något inböjd och saknar kantlist av långsmala celler. Bladskivan är två cellager tjock i den övre delen och har två relativt tydliga längsveck som kan vara tre cellager tjocka. Bladcellerna är släta och kvadratiska till kort rektangulära upptill i bladet. Kapseln är oval och slät, och den sitter på ett kort, rakt skaft. Mössan är stor och tydligt fårad. Peristomet består av en krans av 16, bruna till brunröda och karakteristiskt nätlikt perforerade tänder.
Gubbmossa liknar flera arter i släktet grimmior Grimmia men har längsveckade blad och kapsel med stor och fårad mössa. Bland grimmiorna är det bara G. caespiticia som har längsveckade blad; den har dock mamillösa eller till och med papillösa, utskjutande ­celler, medan gubbmossa har släta celler, vilket syns bäst i tvärsnitt. Enligt Greven (1995, 2003) och Muñoz (1998) har G. caespiticia inte hittats i ­Norden; herbariebeläggen har varit felbestämda och är nu ­förda till främst sippergrimmia G. reflexidens, blågrimmia G. alpestris och gubbmossa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gubbmossa

Länsvis förekomst och status för gubbmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gubbmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sällsynt och förekommer spridd längs fjällkedjan, men det finns även enstaka lokaler i låglandet ner till Stockholmstrakten. I fjällen växer den främst i subalpin till lågalpin zon. Arten förekommer mindre allmänt i Norge (inklusive Svalbard) men kan även vara lokalt vanligare. Den är sällsynt i Finland och saknas i Danmark och på Island. Den är spridd i Europa och världsutbredningen omfattar även Nordafrika, Asien och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Coscinodon - gubbmossor 
  • Art
    Coscinodon cribrosus(Hedw.) Spruce - gubbmossa

Gubbmossa växer på solexponerade klippor - ofta direkt på sten eller i skrevor med ett tunt jordtäcke. Substratet varierar från relativt surt till basiskt och kalkrikt, och från hårda till mer lättvittrade klippor. Gubbmossa har påträffats tillsammans med mörk flikmossa Lophozia sudetica, liten trappmossa Anastrophyllum minutum, blommossor Schistidium spp. och grimmior Grimmia spp. Ofta växer den så exponerat att den inte har så många mossor till följearter utan istället mer uttorkningståliga lavar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)


Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Etymologi: cribrosus = såll-lik, perforerad (med små hål); cribrum (lat.) = såll; suffixet -osus (lat.).
Uttal: [Koskínodon kribrósus]

key facts Sieve-tooth Moss. Forms dense, up to 4 cm high, hoary tufts. Leaves narrowly oval with a well-defined nerve. Hyaline point distinct, very long in the uppermost leaves. Margin unbordered, slightly incurved. Capsule smooth, ovoid. Seta short. Calyptra large, campanulate, distinctly plicate. Peristome simple, consisting of 16 erect, brown teeth that are so strongly perforated that they give a characteristic reticulate impression. - Found on sun-exposed cliffs, either on bare rock faces or in crevices with a thin layer of soil. Grows on all types of rock: hard as well as soft, acidic as well as calcareous.

Weibull, H. 2006. Coscinodon cribrosus gubbmossa s. 95. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Coscinodon - gubbmossor 
  • Art
    Coscinodon cribrosus, (Hedw.) Spruce - gubbmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006