Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kortskaftad fjällgrimmia

Organismgrupp Mossor Grimmia triformis
Kortskaftad fjällgrimmia Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 1,5 cm höga, mörkgröna, täta tuvor, som är vitludna av håruddar. Bladen är bredast strax ovan basen och jämnt avsmalnande i en lång, färglös och fintandad hårudd. I tvärsnitt syns att bladen är kölade, bladkanterna plana eller något tillbakaböjda och bladskivan slät, inte mamillös. Bladskivan är delvis två cellager tjock, särskilt i bladkanten, och nerven är något avsmalnande nedåt i bladet. De övre bladcellerna är mer eller mindre kvadratiska - upp till två gånger så långa som breda - med vågiga, relativt tunna väggar. Bladbasens kantceller är tunnväggiga, långsmala och bleka. Arten är samkönad och kapslar förekommer oftast rikligt. Den mogna kapseln är brett oval och slät. Kapslarna sitter på mycket korta, kraftiga och raka skaft, vilket gör att de nästan helt döljs av honbladen. Kapselns ytceller är rektangulära och tjockväggiga. Locket är koniskt med ett kort, trubbigt spröt. Peristomtänderna är mycket långa, mörkröda och vackert perforerade.
Det korta kapselskaftet gör att kortskaftad fjällgrimmia är svår att förväxla med någon annan art i fjällen. Den kan dock likna vissa arter i släktet blommossor Schistidium. Den har tidigare ofta betraktats som en varietet av fjällgrimmia G. donniana, men den senare har kapslar med längre skaft som skjuter ut i höjd med de övre bladspetsarna, tunnväggigare ytceller i kapseln och kortare, blekare och hela peristomtänder.
Utbredning
Länsvis förekomst för kortskaftad fjällgrimmia Observationer i  Sverige för kortskaftad fjällgrimmia
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Norden endast känd genom ett fåtal fynd i norra fjällkedjan. Kortskaftad fjällgrimmia är mycket sällsynt, men den kan vara förbisedd p.g.a. att den är så liten. De tre svenska fynden -- i Padjelanta, i Sarek och en lokal söder om Abisko -- är gjorda i mellanalpin till högalpin zon. Den är inte påträffad i övriga Norden. Arten har hittats på ett fåtal platser i Alperna, och i övrigt i världen finns bara ett ytterligare fynd: i Altai i sydöstra Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Endast känd ifrån tre lokaler i Sverige, samtliga i norra fjällen (Padjelanta, Sarek och Abisko S-ut) i mellanalpin till högalpin region. Den växer på block och klippor av silikatsten i relativt skuggiga lägen. Kända förekomster är små och individfattiga. Arten kan dock vara förbisedd p.g.a. sin litenhet. Artens utbredning behöver utredas ytterligare. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (0-1800). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (0-120) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Kortskaftad fjällgrimmia växer på block och klippor i relativt skuggiga lägen i fjällen. Substratet är oftast svårvittrad silikatsten, men arten kan även växa på mer lättvittrade bergarter. Tuvorna innehåller ofta rikligt med mineraljord. Kortskaftad fjällgrimmia är funnen tillsammans med bl.a. sotmossa Andreaea rupestris, fjällgrimmia Grimmia donniana, brun frostmossa Gymnomitrion concinnatum och grå raggmossa Racomitrium lanuginosum.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Grimmiaceae, Släkte Grimmia (grimmior), Art Grimmia triformis Carest. & De Not. - kortskaftad fjällgrimmia Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Endast känd ifrån tre lokaler i Sverige, samtliga i norra fjällen (Padjelanta, Sarek och Abisko S-ut) i mellanalpin till högalpin region. Den växer på block och klippor av silikatsten i relativt skuggiga lägen. Kända förekomster är små och individfattiga. Arten kan dock vara förbisedd p.g.a. sin litenhet. Artens utbredning behöver utredas ytterligare. Antalet reproduktiva individer skattas till 400 (0-1800). Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (0-120) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar upp till 1,5 cm höga, mörkgröna, täta tuvor, som är vitludna av håruddar. Bladen är bredast strax ovan basen och jämnt avsmalnande i en lång, färglös och fintandad hårudd. I tvärsnitt syns att bladen är kölade, bladkanterna plana eller något tillbakaböjda och bladskivan slät, inte mamillös. Bladskivan är delvis två cellager tjock, särskilt i bladkanten, och nerven är något avsmalnande nedåt i bladet. De övre bladcellerna är mer eller mindre kvadratiska - upp till två gånger så långa som breda - med vågiga, relativt tunna väggar. Bladbasens kantceller är tunnväggiga, långsmala och bleka. Arten är samkönad och kapslar förekommer oftast rikligt. Den mogna kapseln är brett oval och slät. Kapslarna sitter på mycket korta, kraftiga och raka skaft, vilket gör att de nästan helt döljs av honbladen. Kapselns ytceller är rektangulära och tjockväggiga. Locket är koniskt med ett kort, trubbigt spröt. Peristomtänderna är mycket långa, mörkröda och vackert perforerade.
Det korta kapselskaftet gör att kortskaftad fjällgrimmia är svår att förväxla med någon annan art i fjällen. Den kan dock likna vissa arter i släktet blommossor Schistidium. Den har tidigare ofta betraktats som en varietet av fjällgrimmia G. donniana, men den senare har kapslar med längre skaft som skjuter ut i höjd med de övre bladspetsarna, tunnväggigare ytceller i kapseln och kortare, blekare och hela peristomtänder.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kortskaftad fjällgrimmia

Länsvis förekomst och status för kortskaftad fjällgrimmia baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kortskaftad fjällgrimmia

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Norden endast känd genom ett fåtal fynd i norra fjällkedjan. Kortskaftad fjällgrimmia är mycket sällsynt, men den kan vara förbisedd p.g.a. att den är så liten. De tre svenska fynden -- i Padjelanta, i Sarek och en lokal söder om Abisko -- är gjorda i mellanalpin till högalpin zon. Den är inte påträffad i övriga Norden. Arten har hittats på ett fåtal platser i Alperna, och i övrigt i världen finns bara ett ytterligare fynd: i Altai i sydöstra Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Grimmia - grimmior 
  • Art
    Grimmia triformisCarest. & De Not. - kortskaftad fjällgrimmia

Kortskaftad fjällgrimmia växer på block och klippor i relativt skuggiga lägen i fjällen. Substratet är oftast svårvittrad silikatsten, men arten kan även växa på mer lättvittrade bergarter. Tuvorna innehåller ofta rikligt med mineraljord. Kortskaftad fjällgrimmia är funnen tillsammans med bl.a. sotmossa Andreaea rupestris, fjällgrimmia Grimmia donniana, brun frostmossa Gymnomitrion concinnatum och grå raggmossa Racomitrium lanuginosum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Artens sällsynthet innebär att den är känslig för slumpfaktorer. Olika former av exploateringar kan vara ett hot mot artens växtplatser. Hotbilden är i övrigt oklar.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
De tre svenska lokalerna bör återbesökas och följas upp för att fastställa artens status och utveckling. Ifall arten återfinns bör växtplatsens exakta läge meddelas till berörda myndigheter så att lämpliga åtgärder vidtas för att arten ska kunna fortleva.
Etymologi: triformis (lat.) = tregestaltad, trefaldig, bestående av tre delar.
Uttal: [Grímmia trifórmis]

KEY FACTS Forms dense, hoary, up to 1.5 cm high, dark green tufts. Leaves keeled, margin plane to slightly recurved, lamina smooth. Upper laminal cells relatively thin-walled, more or less quadrate (1-2 times longer than wide), sinuose. Basal marginal cells thin-walled, elongate, pale. Autoicous, capsules frequently abundant. Mature capsules broadly ovoid, smooth, almost completely immersed. Seta straight and very short. - An alpine species typically found on hard siliceous cliffs and boulders in relatively shady situations.

Greven, H.C. 1995. Grimmia Hedw. (Grimmiaceae, Musci) in Europe. Leiden. 160 pp.

Weibull, H. 2006. Grimmia triformis kortskaftad fjällgrimmia s. 114. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Grimmiaceae  
  • Släkte
    Grimmia - grimmior 
  • Art
    Grimmia triformis, Carest. & De Not. - kortskaftad fjällgrimmia
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010