Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rysstarr

Organismgrupp Kärlväxter Carex praecox
Rysstarr Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rysstarr är ett flerårigt halvgräs där det enskilda strået blir 15-30 cm högt. Jordstammen är krypande och rikgrenig varför bestånden av rysstarr bildar utbredda mattor. I toppen av strået sitter 3-4 ax som bildar en 1,5-3 cm lång axsamling. Hanblommor och honblommor sitter tillsammans i de enskilda axen med honblommorna överst. Blomningen sker redan i maj. Fruktgömmet mäter 2,5-3 mm och har en smal vingkant. Axfjället är rödbrunt. Bladen är ca 1 mm breda och av drygt halva stråets längd. Rysstarr liknar främst en gracil ölandsstarr Carex ligerica. Ölandsstarr har också honblommor överst i axet men axsamlingen består av fler ax, vanligen 4-6 till antalet varför den blir mer långsträckt. Jordstammen är grövre än hos rysstarr och fruktgömmet längre, det mäter ca 4 mm. Lättare att skilja ut är sandstarr Carex arenaria. Denna art har hanblommorna överst i varje ax och axsamlingen består av 10-15 ax. Sandstarr är i allt mycket grövre än rysstarr med bredare blad, tjockare jordstam och strån som är regelbundet ordnade i långa rader.
Utbredning
Länsvis förekomst för rysstarr Observationer i  Sverige för rysstarr
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rysstarr påträffades på Öland först 2005. Den är endast känd från en enda lokal där den täcker ett område på ca 5000 kvadratmeter. Troligen har arten funnits på platsen under lång tid. Hur den kommit dit är oklart. I övriga Norden finns rysstarr sparsamt i södra Finland där den inkom med ryska trupper under 2:a världskriget. Det finns ett fynd vardera från Danmark och Norge, i det senare fallet har arten införts med barlast. I övriga Europa finns rysstarr främst i de mellersta och östra delarna men mer sparsamt västerut dvs den har en kontinental utbredning. De närmaste naturliga förekomsterna finns i sydöstra Lettland och östra Litauen. Utbredningen fortsätter in i Asiens norra delar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Nyupptäckt på Öland i frisk, tuvig, strandnära betad kalkfuktäng. Troligen har arten funnits på platsen länge, dess växtsätt och spridning på lokalen idag tyder på det. Rysstarren förekommer inom 5000 kvadratmeter, troligen är det en eller ett fåtal kloner. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Populationen är ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D1+2).
Ekologi
Rysstarr växer på torr, sandig mark såsom banvallar, vägrenar och betesmark. Den är även funnen på sandig, periodvis översvämmad mark längs floder. Lokalen på Öland är belägen på en måttligt betad, torr till frisk sjömark på sydöstra delen av ön (Stenåsa socken). Underlaget består av kalkpåverkad sand, där den växer mellan grästuvor och bildar sammanhängande bestånd.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Carex (starrar), Art Carex praecox Schreb. - rysstarr Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Nyupptäckt på Öland i frisk, tuvig, strandnära betad kalkfuktäng. Troligen har arten funnits på platsen länge, dess växtsätt och spridning på lokalen idag tyder på det. Rysstarren förekommer inom 5000 kvadratmeter, troligen är det en eller ett fåtal kloner. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Populationen är ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D1+2).
Rysstarr är ett flerårigt halvgräs där det enskilda strået blir 15-30 cm högt. Jordstammen är krypande och rikgrenig varför bestånden av rysstarr bildar utbredda mattor. I toppen av strået sitter 3-4 ax som bildar en 1,5-3 cm lång axsamling. Hanblommor och honblommor sitter tillsammans i de enskilda axen med honblommorna överst. Blomningen sker redan i maj. Fruktgömmet mäter 2,5-3 mm och har en smal vingkant. Axfjället är rödbrunt. Bladen är ca 1 mm breda och av drygt halva stråets längd. Rysstarr liknar främst en gracil ölandsstarr Carex ligerica. Ölandsstarr har också honblommor överst i axet men axsamlingen består av fler ax, vanligen 4-6 till antalet varför den blir mer långsträckt. Jordstammen är grövre än hos rysstarr och fruktgömmet längre, det mäter ca 4 mm. Lättare att skilja ut är sandstarr Carex arenaria. Denna art har hanblommorna överst i varje ax och axsamlingen består av 10-15 ax. Sandstarr är i allt mycket grövre än rysstarr med bredare blad, tjockare jordstam och strån som är regelbundet ordnade i långa rader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rysstarr

Länsvis förekomst och status för rysstarr baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rysstarr

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rysstarr påträffades på Öland först 2005. Den är endast känd från en enda lokal där den täcker ett område på ca 5000 kvadratmeter. Troligen har arten funnits på platsen under lång tid. Hur den kommit dit är oklart. I övriga Norden finns rysstarr sparsamt i södra Finland där den inkom med ryska trupper under 2:a världskriget. Det finns ett fynd vardera från Danmark och Norge, i det senare fallet har arten införts med barlast. I övriga Europa finns rysstarr främst i de mellersta och östra delarna men mer sparsamt västerut dvs den har en kontinental utbredning. De närmaste naturliga förekomsterna finns i sydöstra Lettland och östra Litauen. Utbredningen fortsätter in i Asiens norra delar.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex praecoxSchreb. - rysstarr

Rysstarr växer på torr, sandig mark såsom banvallar, vägrenar och betesmark. Den är även funnen på sandig, periodvis översvämmad mark längs floder. Lokalen på Öland är belägen på en måttligt betad, torr till frisk sjömark på sydöstra delen av ön (Stenåsa socken). Underlaget består av kalkpåverkad sand, där den växer mellan grästuvor och bildar sammanhängande bestånd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Inga hot finns mot rysstarr på den öländska lokalen, men fortsatt måttligt bete torde vara gynnsamt. Då beståndet är så begränsat skulle en negativ påverkan på lokalen kunna få förödande konsekvenser.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Lokalen bör övervakas årligen av floraväktare för att eventuella hot ska upptäckas i tid. Rysstarr bör också eftersökas på andra lämpliga öländska lokaler.
Utländska namn NO: Russestorr, FI: Aikainen sara, GB: Early Sedge

Andersson, U-B. & Gunnarsson, T. 2006. Rysstarr - ny art för Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 100: 242-244

Hylander, N. 1966. Nordisk kärlväxtflora II. Stockholm.

Kuusk, V., Tabaka, L. & Jankevicienè, R. 2003. Flora of the Baltic countries vol 3. Tartu.

Tutin, T.G. et al. (eds) 1980. Flora Europaea. Vol. 5. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-14

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Carex - starrar 
  • Art
    Carex praecox, Schreb. - rysstarr
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-14